Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Som officer berörs man i första hand av krigföringsförmågan såsom formulerad i doktriner, hur den hålls vid liv eller utvecklas över tiden reflekteras det mer sällan över.

Politiska inriktningar representerar en central drivkraft bakom förändringar i förmågan i den meningen att de utgör ramarna för praktiken.

Uppsatsen syftar till att genom ett närmare studium av den politiska styrningen och dess påverkan i de tre delarna av krigföringsförmågan skapa ett alternativt perspektiv för reflektion över den militära praktiken. Syftet uppnås genom att jämföra de politiska inriktningarna, i form av propositioner, för försvarsmakten 1999 och 2009 och därefter diskutera förändringar i krigföringsförmågan samt dess nutida innebörd.

Metoden utgörs av en kvalitativ textanalys där komparation nyttjas mellan två jämförelsepunkter i syfte att diskutera skillnader och likheter samt dess betydelse för krigföringsförmågan idag.

Uppsatsens resultat påvisar i förändringen ett flertal påverkande faktorer på den nutida krigföringsförmågan där de mest framträdande återfinns inom; krav på förmågor, utökade samarbeten nationellt och internationellt, utökade uppgifter inom hela konfliktskalan, ökad tillgänglighet och uthållighet, bibehållen regional hotbild, bibehållen syn på kostnadseffektivitet och rationalitet.

Av de tre delarna i krigföringsförmågan har de moraliska faktorerna påverkats minst dock finns även här en förändring främst avseende motivation, förtroende och ökad professionalism.