Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Denna uppsats undersöker civilsamhällesengagerades tolkning av begreppet försvarsvilja. I svensk samhällsdebatt och forskning kan tolkningen av begreppet uppdelas i tre huvudkategorier: stöd till militärt försvar, stöd till civilt försvar och stöd till det demokratiska systemet. Utifrån teorin om semantiska domäner, institutionell teori och kognitionsvetenskapliga teorier om gruppers tolkning genomfördes en enkätundersökning med 740 civilsamhällesengagerade individer.  Utöver att undersöka hur de svarande relaterade till de tre huvudsakliga användningarna (semantiska domänerna) av begreppet i samhällsdebatten, undersöktes också hur deras organisatoriska sammanhang påverkade deras tolkning och inställning, samt om begreppets ökade användning i samhällsdebatten under senare år har påverkat tolkningen.

Majoriteten är tveksamma eller negativa till att använda begreppet försvarsvilja om sitt civilsamhällesengagemang. Främst de utan koppling till frivilligförsvar, men också de redan försvarsengagerade. Både de som är positiva och de som är negativa till begreppet försvarsvilja förstår försvarsvilja som främst tillhörande den semantiska domänen militärt försvar och till del civilt försvar. Det uppfattas också av flera svaranden vara ett problematiskt uttryck. Undersökningen påvisar dessutom en diskrepans mellan mångas tolkning av den samhälleliga användningen och deras egen tolkning, där flera vill inkludera betydelsen stöd till demokrati. Även om försök sker hos de svarande att förskjuta begreppet till en mer inkluderande domän, uppfattas det i samhällsdebatten som alltför normerande för att de skall vilja använda uttrycket om sitt engagemang. Denna tolkning av begreppet försvarsvilja hos civilsamhällesengagerade riskerar att minska möjligheten på strategisk nivå att förståeligt kommunicera förmågemål relaterade till befolkningens försvarsvilja.

This work examines the interpretations of and opinions on the word försvarsvilja/will to defend among individuals with civil society engagement and relates their interpretation to three main semantic domains  in research and public Swedish discourse: support for military defence, support for civil defence and support for an open and democratic society. The respondents’ interpretations are related  research on the concept, public strategy and debate on total defence. A survey including 740 respondents with civil society engagement was used to find civil society actors’ interpretation of will to defend and to analyze connections between the respondents’ organizational context and their interpretations  view on concept.

The majority of the respondents are not interested in using the word. The negative perception of the word is stronger among people with no connection to volonteer defence, but also exists among respondents active in volunteer defence. The main interpretation of the word when used in public debate is support for military defence and in part civil defence. There are also observed discrepancies between what the respondents mean is the societal definition of the word and their own interpretation. In general, the respondents have little interest in using the word for their committal to civil society and democracy. This hesitancy can determine whether attempts on policy level to broaden the definition to include commitment to democratic values is understood correctly in the public discourse, or when measuring will to defend.