Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Denna uppsats undersöker vad som möjliggör eller begränsar kommunikatörers strategiska inflytande i offentlig sektor, med fokus på hur deras roll formas av organisatoriska strukturer och maktförhållanden. Syftet är att förstå vilka villkor som påverkar kommunikatörers möjligheter att bidra på strategisk nivå, och hur dessa villkor får betydelse, inte minst i kris.   

Empirin bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med seniora kommunikatörer i olika offentliga organisationer. Materialet har analyserats tematiskt utifrån en abduktiv ansats. Det teoretiska ramverket kombinerar ett strukturperspektiv med Steven Lukes tredimensionella maktbegrepp, vilket möjliggör en analys av både formella och informella aspekter av strategiskt inflytande.   

Tre centrala teman identifierades: strukturella förutsättningar, maktförhållanden samt sambandet mellan vardag och kris. Resultaten visar att kommunikatörers inflytande formas både av strukturella förutsättningar, såsom representation i ledningsgrupper och tillgång till centrala beslutsforum, och av mer informella faktorer som maktförhållanden och hur deras kompetens uppfattas inom organisationen. Det görs också tydligt att vardagliga strukturer spelar en avgörande roll för hur kommunikationen fungerar i kris, när kommunikativa perspektiv har låg status i det löpande arbetet tenderar även den strategiska kommunikationen i krislägen att försvagas. Slutsatsen är att kommunikatörers strategiska bidrag förutsätter mer än formell representation, det kräver ett organisatoriskt erkännande av kommunikation som en integrerad del av beslutsfattande. Det är just genom denna tidiga förankring som kommunikationen kan bidra med samordning, legitimitet och strategisk handlingskraft när krisen väl inträffar.