Logo: to the web site of the Swedish Defence University

The Swedish society relies significantly on space based systems, from civilian telecommunication and financial systems, to military navigation and surveillance. This dependency makes these systems potential targets in today's severe security climate, highlighting a need to understand other national actors' activities and ambitions in space. This project was conducted in collaboration with the Swedish Defence Research Agency (FOI), and aimed to develop a method for systematically studying national space strategies to contribute to Sweden’s resilience in the space domain. Focusing on emerging space powers comparable to Sweden in terms of Klein’s (2025) space power categorisation, the first research question asked “How can national space strategies of emerging space powers be systematically analysed?”. A qualitative method was developed by using the framework provided by Enserink et al (2022) and previous studies in the field of space. The method was delimited to assess five aspects of space strategy: Participation in space regulation, industry and research capabilities, international R&D collaboration and threat images. The method was then applied on Germany’s and South Africa's space strategies by utilising the large language model Parsd, addressing the second research question: “When applying the developed method, what similarities and differences in the ambitions and priorities can be identified between emerging space powers?”. The application revealed contrasts in ambition and its feasibility, particularly in the view on military and defence relevance to space, the feasibility of generating economic growth from space technology and engagement in international regulatory forums. The two research questions could thereby be answered, where assessment of the method suggested future research to further test its generalisability, and to include temporal variables to further study changes in strategic direction in space over time. 

Det svenska samhället är starkt beroende av rymdbaserade system, från civil telekommunikation och finansiella system, till militär navigation och övervakning. Detta beroende gör dessa system till en potentiell måltavla i dagens allvarliga säkerhetspolitiska läge, vilket understryker behovet att förstå andra nationella aktörers aktiviteter och ambitioner i rymden. Detta projekt utfördes i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), i syfte att utveckla en metod för att systematiskt analysera rymdstrategier för att bidra till Sveriges resiliens i rymddomänen. Genom att fokusera på framväxande rymdmakter jämförbara med Sverige utifrån Kleins (2025) kategorisering av rymdmakt, var den första frågeställningen: “Hur kan framväxande rymdmakter systematiskt analyseras?”. En kvalitativ metod utvecklades baserat på ramverket av Enserink et al (2022) och tidigare studier inom rymdområdet. Metoden avgränsades till att utvärdera fem aspekter av rymdstrategi: nationellt engagemang i rymdreglering, industri- och forskningsförmågor, internationella samarbeten inom R&D och hotbild. Metoden appliceras därefter på Tysklands och Sydafrikas rymdstrategier genom att använda språkmodellen Parsd, vilket adresserade den andra frågeställningen: “När metoden appliceras, vilka likheter och skillnader i ambitioner och prioriteringar kan identifieras mellan framväxande rymdmakter?”. Appliceringen påvisade kontraster i ambitioner och genomförbarhet av dessa, särskilt gällande synen på militär- och försvarrelevans till rymden, genomförbarheten av att generera ekonomisk tillväxt från rymdteknologi samt engagemang i internationella forum för reglering av rymden. De två frågeställningarna besvarades därmed, där en utvärdering av metoden resulterade i förslag till framtida forskning för att ytterligare testa dess generaliserbarhet, samt inkludera temporala variabler för att kunna studera strategiska förändringar över tid.