Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Denna studie analyserar offentligt utgivna dokument för att identifiera centrala budskap avseende säkerhet samt synliggöra vilka syner på säkerhet som prioriteras på bekostnad av andra syner på säkerhet. Studien syftar till att analysera vilka synsätt på säkerhet som framkommer vid den politiska debatten om uranbrytningen 2018 samt 2022/2023. Detta för att undersöka om synen på säkerhet är en möjlig förklaring till den snabba politiska förändringen som uppkommit i och med att förbud mot nationell uranbrytning infördes i Sverige 2018 och en debatt om att återigen legalisera det uppkommit 2022/2023.

Studien antar det vetenskapliga synsättet socialkonstruktivistiska som utgår ifrån att människor skapar konstruktioner av verkligheten genom kommunikation och samspel med varandra (Peoples 2021). Studien har en kontinuerlig utgångspunkt i säkerhetiseringsteorin och analysen genomförs utifrån det breddade säkerhetsbegreppet framfört av Buzan, Waever och de Wilde (1998). Detta innebär att synerna på säkerhet som denna studie analyserar utifrån är den militära sektorn, politiska sektorn, ekonomiska sektorn, miljösektorn och samhällssektorn. Studien inkluderar även energisäkerhet (FOI 2010) för ökad bredd och möjlighet att identifiera vilken syn på säkerhet som framförs i de politiska debatterna. Analysen genomförs utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats (Mayring 2000). Slutsatsen för studien är att det skett ett skifte i synen på säkerhet, vilket innebär att synen på säkerhet är en möjlig förklaring till den snabba politiska förändringen som uppkommit avseende den nationella uranbrytningen.