Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Risken för krig ökar om stater inte vidtar åtgärder mot hot från andra stater. Samtidigt finns en otydlighet i form av att forskare har kommit till delvis kontrasterande slutsatser om vad stater verkligen gör när de utsätts för militära hot. Två välkända teorier på området säger emot varandra. Stephen Walts teori säger att stater rustar militärt och ingår allianser för att stå emot hotande stater-de hotbalanserar. Randall Schwellers teori kontrasterar mot detta och säger att staters inrikes motstånd mot att satsa på sitt militära försvar många gånger leder till att de inte hotbalanserar på ett effektivt sätt- de underbalanserar.

Båda teorierna har av efterföljande forskare kritiserats men även fått stöd. Denna studie använder tidigare forskning om de två teorierna för att pröva dem på ett sätt som tar hänsyn till kritiken i denna. Adam Liffs analysverktyg används därför att mäta åtgärder som vidtas i fallet Sverige mot det ryska militära hotet.

Studiens visar att de prövade teorierna får stöd på olika sätt. Sverige hotbalanser genom att vidta åtgärder för att stå emot de Rysslands offensiva militära kapaciteter först efter att den ryska ledningens intentioner uppfattas som skadliga för Sveriges intressen. Underbalanseringsteorin får starkast stöd genom Sverige att inte ingår bindande försvarsöverenskommelser.