Kapitlet är det första av tre kapitel (kapitel 4-6) som beskriver några av de aktiviteter, eller militära arbetsmetoder, som ingår i den militära ledningsprocessen. Inledningsvis beskrivs den militära ledningsprocessen i mer övergripande mening, i syfte att fungera som en inramning till dessa tre kapitel. Efter beskrivningen av ledningsprocessen definieras begreppet planering i historiskt perspektiv. Sedan beskrivs hur planering kommer in i militär verksamhet, tillsammans med en kortfattad beskrivning av några centrala militära planeringsbegrepp. Därefter beskrivs två traditionella militära planeringsmetoder, där deras uppbyggnad förklaras och deras styrkor/svagheter diskuteras i skenet av modern forskning om militär planering. Sedan diskuteras hur olika faktorer kan påverka planeringsprocessens genomförande. Avslutningsvis beskrivs några mer sentida modeller för militär operationsplanering på förbandsnivå, skillnader och likheter dem emellan förklaras och deras styrkor jämfört med traditionell planeringsmetodik diskuteras.
Fokus i kapitlet ligger på militär planering av operationer på förbandsnivå. Tanken är att läsaren skall förstå hur planering kan stödjas med planeringsmetodik och vad som kännetecknar olika sådana metoder. Beskrivningen och diskussionen av planeringsmetodik på förbandsnivå, som följer nedan, kan kritiseras för att vara fokuserad mot markstridskrafter med det beror i huvudsak på att det historiskt sett är företrädare för markstridskrafterna som primärt drivit utvecklingen av planeringsmetoder på förbandsnivå. De övriga stridskraftslagen har i hög utsträckning valt att följa utvecklingen inom markstridskrafterna eftersom denna metodik upplevts som funktionell och ändamålsenlig. Forskare har också, med få undantag, studerat planering inom markstridskrafterna.