Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Denna förstudie undersöker nationella prioriteringar vid försvarsanskaffning i sex europeiska länder – Finland, Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Polen och Storbritannien. Syftet med studien är att bereda väg genom kompetensuppbyggnad för djupare systematiska jämförelser med för Sverige särskilt relevanta länder.

Studien jämför förvärv i dessa sex länder med fokus på prioriteringsstrategier och faktiska förvärv. Den utgår från antagandet att situationen 2022 utgör en kritisk vändpunkt för materielanskaffningar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och syftar till att lägga grunden för en bredare och mer omfattande jämförande analys. Studien visar att policyprioriteringarna kring anskaffning av försvarsmateriel skiljer sig åt i formulering och betoning mellan länderna, men har liknande innehåll, och att det finns spårberoenden (path dependencies) i anskaffningsstrategierna. Ökningarna av försvarsmateriel på plattformsnivå, det vill säga. av större materielsystem, verkar dock ha börjat redan före 2022, åtminstone i fallen med "frontstaterna" Polen och Finland.

De större länderna för försvarsmaterielutveckling har varit förhållandevis långsamma med att upprusta med förvånansvärt små förändringar i deras arsenaler med tanke på hur mycket pengar som nu strömmar in för försvarsanskaffning. I alla länder har problem identifierats i organiseringen ava anskaffningsprocessen med bristande precision i strategiformulering eller i upphandlingsorganisationen. Trots att de betonar vikten av allianstillhörighet rör sig alla de studerade länderna samtidigt mot protektionism och mer nationalistisk inriktning.