Studiens syfte är att undersöka hur det formella mentorskapet i armén utövas för nyanställda officerare, vilka effekter det uppfattas bidra till och vilka utvecklingsmöjligheter som kan identifieras. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med abduktiv ansats där 11 semistrukturerade intervjuer genomfördes vid tre arméförband. Respondenterna bestod av HR-chefer, mentorprogramsansvariga, mentorer och adepter. Empirin analyserades med tematisk analys och en anpassning av Wanberg m.fl. (2003) konceptuella ramverk. Resultatet visar att mentorskapet varierar beroende på lokala förutsättningar och upplevs sakna styrning över organisationsenhetsnivån. Detta belyser behovet av tydligare strukturer och organisatoriskt stöd för att bättre stödja den långsiktiga personalförsörjningen.