Logo: to the web site of the Swedish Defence University

The study examines how and why structural measures are presented as necessary in the Swedish Armed Forces’ adaptation to a changing world. Using Carol Bacchi’s framework What’s the Problem Represented to be (WPR), a discursive analysis is conducted of the Armed Forces’ decision on reorganisation in 2025. The analysis shows that the decision constructs organisational problems as structural and this reproduces a governance logic where structure appears to handle uncertainty and achieve military effectiveness. As a result, the solutions are rendered predominantly structural, while alternative problem representations and courses of action are silenced. The study identifies central assumptions and silences that enable this problem representation, including ideas of command and control, clarity, and disposal authority. By making these discourse conditions visible, the study contributes to professional reflection by opening up space for a critical examination of how organisational problems are understood and legitimised within the Swedish Armed Forces.

Det här är en kritiskt granskande studie av hur och varför strukturella åtgärder framställs som nödvändiga i den svenska Försvarsmaktens anpassning till en förändrad omvärld. Med hjälp av Carol Bacchis ramverk What’s the Problem Represented to be genomförs en diskursiv analys av Försvarsmaktens beslut om omorganisation från 2025. Analysen visar att beslutet konstruerar organisatoriska problem som utgår från organisationens formella strukturer (organisationsträdet), vilket reproducerar en långvarig styrningslogik där struktur framstår som det primära medlet för att hantera osäkerhet och uppnå militär effektivitet. Därigenom görs även lösningarna huvudsakligen strukturella medan alternativa problemformuleringar och handlingsvägar förblir tystade. Studien identifierar centrala antaganden och tystnader som möjliggör denna problemrepresentation, bland annat föreställningar om styrbarhet, tydlighet och rådighet. Genom att synliggöra dessa diskursiva förutsättningar bidrar studien till professionell reflektion genom att öppna upp för en kritisk prövning av hur organisatoriska problem kan förstås och legitimeras inom Försvarsmakten.