Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Sammanfattning

Föreliggande studie är beställd av Militära underrättelse och säkerhetstjänsten (MUST). Uppdraget har haft följande syften och styrningar nämligen att:

1. Studera hur ett antal utvalda små- och mellanstora stater har hanterat strategisk vilseledning ur en historisk kontext.

2. Studera hur krigslist generellt under efterkrigstiden har omhändertagits och påverkat olika staters underrättelse- och säkerhetstjänster; dess doktriner, verksamhet m.m.

Studien ska vidare undersöka hur stater, jämförbara med Sverige, har hanterat strategisk vilseledning och krigslist, hur erfarenheterna omhändertagits av underrättelse- och säkerhetstjänster samt påverkat doktrin- och verksamhetsutveckling. Såväl västliga som östliga perspektiv ska belysas. Studien skall omfatta såväl defensivt skydd mot, som offensivt utövande av, strategisk vilseledning. Undersökningsperioden skall inte omfatta andra världskriget eller tiden före det.

Projektets anslagna ekonomiska resurser år 2024 motsvarade fem veckors heltidsarbete. Dessa timmar har delats på två författare. Det bör påpekas att uppdragsformuleringen är mycket omfattande. Detta har inneburit att kraftiga avgränsningar av uppdraget varit av nöden. Dessa har också diskuterats med beställaren. Studien har därför avgränsats till att holistiskt behandla hur överraskning på strategisk nivå har hanterats av en stat, närmare bestämt Sverige, under kalla kriget. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur ett system – ett ”försvarskoncept” – utformats av ett land som utgick från att från början vara i efterhand i händelse av krig. I studien fästs avseende vid potentiella – eftersom det kalla kriget aldrig blev hett – styrkor och svagheter, men också kontextuella faktorer som påverkade systemets utformning. Problematiken med att hantera överraskning kvarstår även idag. Det är däremot långt ifrån säkert att lösningarna, i synnerhet efter Sveriges medlemskap i försvarsalliansen Nato 2024, kan vara desamma i framtiden.