Logo: to the web site of the Swedish Defence University

This thesis stems from the research problem that, despite extolling the validity of relational dependencies for understanding civil-military collaboration, the interdisciplinary scholarship is notably lacking in empirical depth regarding the underlying relational dynamics in actual activities. The aim of the monograph is therefore to explore the underlying relational dynamics of civil-military collaboration. Drawing on Pierre Bourdieu’s relational approach to practice – and more specifically his thinking tools of field, capital and habitus – the thesis provides an empirically rich analysis of how Sweden’s total defense is practiced. By interviewing and observing various practitioners, I analyze how the development and organization of total defense as a field and various sub-fields, the distribution of symbolic, cultural and economic capital, and officials’ (un)shared dispositions, or habitus, reveal various seldom studied underlying relational dynamics of civil-military collaboration. The results indicate that struggles between military and civil crisis management officials organized around the stake of how total defense should be practiced are grounded in two competing logics of practice: one military and one civil crisis management. The study concludes that these logics of practice constitute particular relational dynamics at play, and struggles that shape civil-military collaboration beyond previous research that lists certain established well-known prerequisites for civil-military collaboration. This conclusion can help researchers and practitioners avoid treating the prerequisites for collaboration as merely instrumentalist, while they inherently embody underlying relational dynamics.

Föreliggande avhandling tar avstamp i observationen att såväl politiska som vetenskapliga diskurser om civil-militär samverkan förhåller sig relativt oreflekterat till relationer, trots att den mångvetenskapliga samverkanslitteraturen tillskriver relationella beroenden en stor betydelse. I den litteratur som behandlar civil-militär samverkan råder det en brist på empiriskt djup i fråga om de underliggande relationella dynamiker som uppstår i faktiska aktiviteter. Syftet med denna monografi är därför att närmare undersöka de underliggande relationella dynamiker som formar civil-militär samverkan i Sverige, vilket är angeläget givet återuppbyggandet av totalförsvar. Studien bidrar med en omfattande empirisk analys av hur Sveriges totalförsvar praktiseras med hjälp av Pierre Bourdieus relationella ansats till praktik. Framför allt har inspiration hämtats från hans begrepp, eller tankeverktyg, fält, kapital och habitus. Genom dessa har intervjumaterial och observationer av olika praktiker analyserats. Ur analysen framträder hur totalförsvaret utvecklats som ett fält med subfält, hur symboliskt, kulturellt och ekonomiskt kapital fördelats samt hur praktikers (o)delade dispositioner, eller habitus, spelar in. Flera underliggande och sällan studerade relationella dynamiker av betydelse för vad som formar civil-militär samverkan synliggörs. Resultaten indikerar att kamper mellan militära aktörer och civila krishanteringsaktörer utspelar sig i fråga om hur totalförsvaret borde praktiseras, och att dessa kan härledas till två konkurrerande praktiklogiker: en militär logik och en civil krishanteringslogik. Studien drar slutsatsen att dessa praktiklogiker ligger till grund för de spänningar och motsättningar som kommit att prägla återuppbyggandet av Sveriges totalförsvar. Slutsatserna kompletterar etablerade och välkända förutsättningar för civil-militär samverkan i tidigare forskning. En lärdom från denna studie är att relationella dynamiker spelar en avgörande roll för den praktiker eller akademiker som undrar varför samarbeten emellanåt inte tycks röra sig framåt.