Den internationella säkerhetsmiljön har under de senaste åren utvecklats till envolatil och allt större gråzon mellan krig och fred. Säkerhetsutmaningar ochantagonistiska hot som härrör från olika typer av hybridhot och icke-linjär krigföringbefinner sig idag högt upp på säkerhetsagendan inte bara i Sverige utan över helavärlden. Med tiden har gråzonen mellan fred och krig vuxit avsevärt, vilketunderstryker nödvändigheten av att förstå dynamiken hos gråzonen, aktivahybridhot, samt icke-linjär krigföring.
USA:s och Europas samlade militära resurser är fortfarande kraftigt överlägsnaRysslands, och än så länge även Kinas. Detta har varit en drivkraft för dessa och andraaktörer att utveckla och kombinera andra, mindre resurskrävande sätt att konkurrerapå den globala arenan. Icke-linjär krigföring och hybridhot är vanliga strategier hosmånga aktörer, bland annat Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea, samt vissaickestatliga aktörer, främst IS och Hizbollah.
Rysslands agerande i Ukraina före invasionen 24 februari 2022 har manifesteratdetta paradigm genom att vara ett bra exempel på problemet med att tänka på krigoch fred som binära kategorier. Hur hanterar ett land eller en grupp länder hot ochaggression i det här gråområdet, till exempel "små gröna män" som visas i uniformmen utan nationell beteckning och vägrar att berätta var de kommer ifrån? Ellervalpåverkande operationer eller cyberattacker?Iran är ett tydligt exempel på hur strategier med inslag av hybridhot ochhybridkrigföring blir lösningen när det upplevs som nödvändigt att utmana västsmilitära övertag. Eftersom USA uppfattas som ett hot mot Irans existens har landetutformat en strategi som bygger på gerillakrigföring, mestadels via ombud ochutanför Iran.
Ett annat exempel återfinns i Spanien där en sammanhållen ryskinformationskampanj riktade in sig på att blåsa upp och öka de nationellamotsättningarna kring det katalanska valet. Detta är ett uppenbart och väldokumenterat exempel på hur en aktör använder sig av olika former av hybridhot ochhybridkrigföring för att exploatera ett lands existerande sårbarheter.Detta innebär förstås inte att väst inte kan kombinera olika politiska medel på ettsätt som kan beskrivas som icke-linjär krigföring eller hybridhot. Debatten har sinabrister och oklarheter, men den utmanar västs binära synsätt på krig och fred liksompå konventionell och okonventionell krigföring. Därför har den bidragit till en bättrehelhetsförståelse av hur en motståndare på ett innovativt sätt kan kombinera olikaverktyg för att utnyttja västliga samhällens specifika sårbarheter och kringgå derasbefintliga försvarsstrukturer. Detta har i sin tur ökat västvärldens förmåga att hanteraantagonistiska hot.
På vilket sätt skiljer sig dessa från traditionella hot? Det tjugoförsta århundradetshot skiljer sig från traditionella hot och krigföring mer i intensitet och grad än i sinnatur. Undantaget är det virtuella och digitala området där både många nya verktyghar skapats samt startkostnaden för att använda dem har sjunkit (t.ex. UAV:er ochövervakningskameror). De nya hoten kommer ofta från motståndare ellerantagonister som syftar till att uppnå resultat utan krig, genom att t.ex. störa,undergräva eller skada målets politiska system och sammanhållning genom enkombination av våld, kontroll, subversion, manipulation och spridning av (felaktig)information.2 Dessa hot riktar sig mot motståndarens samhällen, inte påkombattanter.3
Hybridhot och icke-linjär krigföring innebär samtidigt att det finns en rad möjligakontradiktoriska medel, från hot om krig till propaganda och allt däremellan. Deinnehåller därför flera makt- och påverkansinstrument, men med tonvikten lagd på hot, icke-militära såväl som militära, som opererar i gråzonen under tröskeln föröppet krig. Dessa former av hot och krigföring tillåter inte en entydig åtskillnadmellan olika former av aktörer, vare sig de är statliga eller icke-statliga; soldater ellercivila; organiserat våld, terror, kriminalitet eller krig i traditionell mening. Oavsettvilken aktör hotet härrör från har det blivit vanligt att sådana aktörer kombinerar ochskräddarsyr en blandning av konventionella och oregelbundna medel för att uppnåmaximal effekt.
Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2024. p. 38-67
Säkerhetstjänst, Totalförsvaret, Hotbild, Militär och civil försvarsförmåga, Underättelsetjänst, Gråzonskonflikter, Hybridhot, Icke-linjär krigföring, Informationskrigföring, Cybersäkerhet, Strategisk manipulation, Teknologisk innovation