Logotyp: till Försvarshögskolans hemsida

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur Försvarsmakten fattar beslut rörande logistikens genomförande för svenska förband insatta utomlands. Uppsatsen analyserar huruvida Försvarsmaktens beslut rörande logistikgenomförandet för de svenska markstridsförbanden i ISAF varit rationella och i enlighet med hur logistiken är planerad att genomföras, samt på vilket sätt logistikgenomförandet har förändrats. Teorimodellen i arbetet har varit Graham T. Allisons tre modeller, Modell I om rationell aktör, Modell II det organisatoriska perspektivet samt Modell III det byråkratiska perspektivet. Analysen av beslutsprocessen med de två fallen med Pansarterrängbil 6 och Bandvagnssystem 10 med ett logistikperspektiv i fokus, har visat att Försvarsmakten ur ett aktörsperspektiv agerat rationellt enligt Modell I i de två analyserade fallen. I det organisatoriska perspektivet och då främst rörande rutinbeskrivningar för hur beslut skall gå tillväga finns det ett relativt starkt stöd för detta enligt Modell II, främst med hänsyn taget till att organisationen har informella rutiner för tillvägagångsätt. Svagast stöd är det för modell III rörande maktkamp, där analysen visat att det inte funnits någon tävling mellan aktörerna då fokus varit på säkerhetsaspekten.

Resultatet av undersökningen sammanfattas enligt följande: Genomförandet av logistiken har anpassats efter hand behov uppstått, då det inte fanns något definierat logistikkoncept för insatserna. Den främsta förändringen är i fallet BvS 10 där industrin hade helhetsansvaret för logistikcykeln och inte Försvarsmakten. Logistiken påverkades av rationella överväganden samt organisationens informella kunskaper för att driva processen framåt med syftet att få den bästa lösningen.