All nyanställning av militär personal sker på absolut lägsta nivå, d.v.s. genom rekrytering ur innevarande ellertidigare värnpliktsomgångar. Vad innebär detta faktum för ytstridssystemet, ett system i snabb teknikutveckling ochdärmed med ett kraftigt reducerat behov av värnpliktig personal? Uppsatsens huvudsyfte är att identifiera ochanalysera de konsekvenser detta minskade värnpliktsunderlag har på ytstridssystemets utveckling och fortlevnad.För att undersöka denna problematik på bästa sätt bygger uppsatsen på en tredelad empiri. Inledningsvis görs engenomgång av befintlig statistik rörande värnpliktsvolymer samt ansökningar och antagningar tillYrkesofficersprogrammet. Avsikten med denna genomgång är att försöka finna en tydlig tendens förytstridssystemet som helhet. Därefter studeras samtida officiella handlingar rörande Försvarsmaktenspersonalförsörjning i syfte att undersöka vad som finns skrivet i ämnet. Avslutningsvis genomförs ett antal intervjuerdär samtliga respondenter är starkt knutna till huvudfrågeställningen, dock på olika nivåer och med olikautgångspunkter.Empirin analyseras mot teoretiska ramar som utgörs av Sandbergs och Targamas teori om tolkande och rationellakompetensansatser samt Axelssons modell över kompetensutvecklingens dimensioner. Uppsatsens slutsatser är flera,där den viktigaste är ett kraftigt ökat allmänt behov av flexibilitet vid rekrytering men framför allt inom detbefintliga skolsystemet.
The main purpose of this essay has been to identify and analyse theconsequences of the diminishing numbers of conscripts on future SurfaceWarfare ships in Sweden. The essay has answered the following questions:How is the present recruitment for the Surface Warfare Flotillas beingconducted? What consequences of the limited number of conscripts can beidentified? How does this affect the staff and the competence support of theSurface Warfare Flotillas? How can these consequences be handled? The essayis based upon a hermeneutic approach. The theoretical framework of this essayis constituted by Sandberg’s and Targama’s theories on competence andlearning, using an interpretation method versus a rational method, andAxelsson’s theory on the dimensions of competence development. The essayrests upon interviews, protocols and statistics concerning recruitment, andofficial documents from the Swedish Government and the Swedish ArmedForces. The empirical research provides some results where the main area canbe stated to be the need for more flexibility - when it comes to recruiting aswell as in the school system as a whole. The essay finally recognizes that thenecessary conditions for creating better preconditions are indeed present.