Logotyp: till Försvarshögskolans hemsida

Karolinska Instituten är en statlig myndighet. Därmed är det extra viktigt att lagar och regler följs. Karolinska Institutets högsta ledning tillsätts av regeringen och den forskning som bedrivs på Karolinska Institutet är världsledande och har ett högt anseende. Förtroende är ett nyckelord och SVT:s dokumentärserie ”Experimentet” återgav en bild som gav eko i världen. Karolinska Institutets förtroende blev rubbat, etik och moral ifrågasattes och patienter dog. Händelsen benämndes Macchiarini-affären och en kris uppstod för Karolinska Institutet.  

Utvecklingen i samhället har medfört att en kris är en naturlig del av en organisation och inte något ovanligt. En av de viktigaste processer när en kris sker är en organisations förmåga till en fungerande kriskommunikation. Det har bedrivits forskning på området men eftersom varje händelse är unik med många faktorer som påverkar efterfrågas ytterligare forskning. Forskningen är spridd över flera vetenskapliga områden vilket medför att det kan vara svårt att få ett helhetsgrepp över områdena krishantering och kriskommunikation.

Denna studie grundar sig i en kvalitativ fallstudie av hur Karolinska Institutet kommunicerat i samband med Macchiarini-affären. Som underlag för den empiriska undersökningen används pressmeddelanden från Karolinska Institutet. Syftet med studien är att undersöka hur Karolinska Institutet har kommunicerat under krisen och se vilka försvarsstrategier utifrån image repair theory Karolinska Institutet använde tillsammans med de retoriska appellformerna. Studien har även ett teoretiskt syfte att sammankoppla de retoriska appellformerna med försvarsstrategier från image repair theory. Kriskommunikation, image repair theory och retorik med utgångspunkt av appellformerna utgör det teoretiska ramverket.

Analysen och resultatet av denna studie ska bidra med en ökad förståelse för kriskommunikation inom statliga verksamheter och dess förvaltning. Med hjälp av studien kommer det gå att utläsa hur Karolinska Institutet kommunicerat samt se om organisationer kan gynnas av att utgå både från image repair theory samt de retoriska appellformerna i sin kriskommunikation.