Logotyp: till Försvarshögskolans hemsida

Denna kandidatuppsats undersöker den parlamentariska debatten kring utvecklingsprojektet av enhetsflygplanet Saab 37 Viggen, motiverat utifrån bristen på tidigare forskning om beslutsprocesserna kring Sveriges vapenproduktion och -anskaffning samt deras politiska legitimitet. Genom att tillämpa ett teoretiskt ramverk med utgångspunkt i Niklas Stenlås artikel Embedded Technology, kompletterad av James Kurths bokkapitel Aerospace Production Lines and American Defense Spending, syftar studien till att belysa debatten genom en förståelse för Sveriges militärindustriella komplex och de faktorer som påverkar vapenanskaffning. Uppsatsen använder sig av en argumentationsanalys och en empirisk generalisering av riksdagsprotokoll, förslag och utskottsbetänkanden. Stödet för Viggenprojektet i riksdagsdebatten säkerställdes av en korporativ social struktur som berättigade försvarspolitiken och förstärktes ytterligare av 1958 års försvarsbeslutet, vilket garanterade ett kontinuerligt stöd för upprustning. Projektets värde formades av lärdomarna från andra världskriget, vilka betonade behovet av en inhemsk försvarsindustri — en uppfattning som upprätthölls genom ett långsiktigt och nära samarbete mellan nyckelorganisationer inom det militärindustriella komplexet och som cementerades genom en neutralitetspolitik. Även om Viggenprojektet väckte kontrovers på grund av bristande transparens och demokratiskt beslutsfattande, säkrades dess fortgång genom omfattande investeringar och en sluten politisk process som gav företräde åt teknokratisk expertis i beslutsfattandet. Debatten påverkades vidare av samtida förändringar i försvarsdebatten, som återspeglade projektet som en symbol för ett flygvapen reducerat till hälften.

This bachelor’s thesis examines the parliamentary debate regarding the development project of the multirole combat aircraft Saab 37 Viggen, motivated by the lack of previous research on the decision-making structure of Sweden’s weapons production and procurement as well as their political legitimacy. By applying a theoretical framework based on Niklas Stenlås’ article Embedded Technology, enriched by James Kurth’s book chapter Aerospace production Lines and American Defense Spending, the study aims to enlighten the debate through the understanding of Sweden’s military-industrial complex and the factors influencing weapons procurement. The thesis employs an argumentative analysis and empirical generalization of parliamentary protocols, proposals, and committé statements. The support of the Viggen project in the parliamentary debate was safeguarded by a corporative social structure that legitimized the defence policy, further reinforced by the 1958 defence decision, which enabled continuous support for defence armament. The significance of the project stemmed from lessons learned during World war two, emphasizing the need for a domestic defence industry — a perception maintained through the long term, close relationship and cooperation between key organizations within the military-industrial complex and cemented by a policy of neutrality. Although the Viggen project raised controversy due to its lack of transparency and democratic decision-making, its continuity was secured by substantial investments, and closed politics that gave precedence to technocratic expertise in the decision-making. The debate was further influenced by contemporary shifts in the defence debate, framing the project as a symbol of an air force cut in half.