Logo: to the web site of the Swedish Defence University

De senaste årens fö rändringar i det globala säkerhetspolitiska läget har lett till att Sveriges försvarspolitik förändrats i grunden. Försvarsmakten har genomgått betydande förändringsprocesser, bland annat till följd av Natomedlemskapet, och befinner sig nu i en tillväxtfas samtidigt som dess strategiska fokus flyttats från internationella insatser till ett nationellt försvar och, mera nyligen, ett totalförsvar. Här har frivilligas insatser visat sig vara avgörande för framgångsrik och effektivhantering av situationen tack vare deras snabba närvaro i lokalområdet och deras träning i att använda sina kompetenser och färdigheter.

Föreliggande studie handlar om personalförsörjning i Hemvärnet och har genomförts på uppdrag av Försvarsmakten. Studien syftar till att undersöka frivilligas upplevelser av engagemang i Hemvärnet och vad som påverkar detta engagemang i positiv eller negativ riktning. Studien syftar också till att undersöka arbetsgivares inställning till anställdas engagemang i Hemvärnet, samt hur arbetsgivare kan (stöttas i att) bidra till att möjliggöra detta. Mot denna bakgrund förs framåtblickande resonemang kring Hemvärnets personalförsörjning och frivilligas engagemang i Hemvärnet om 25 år.

Tillhörighet, gemenskap och ett gott kamratskap är värden som driver många att träda in i Hemvärnet, men kanske framförallt att upprätthålla sitt engagemang över tid. Dessa är drivkrafter som tycks ligga till grund för ett motståndskraftigt Hemvärn. Även vikten av hemvärnssoldaters psykosociala arbetsmiljö för att upprätthålla ett stabilt engagemang över tid understryks i resultaten. Här visade sig särskilt ett gott ledarskap och en verksamhet baserad på Försvarsmaktens värdegrund och principer om jämlikhet vara särskilt betydelsefulla, liksom en arbetsmiljö där effektiva administrativa system utgör ett stöd för verksamheten.

Hemvärnssoldater drivs av att skydda och försvara Sverige och landets demokratiska värderingar, det vill säga helt andra värden än finansiell vinning. Samtidigt framträder ett tydligt behov av en medvetenhet kring att många hemvärnssoldater kan förlora ansenliga delar av sin inkomst, då endast ca 80 % av inkomstbortfallet ersätts vid deltagande i hemvärnsverksamhet. Med engenomtänkt strategi för att motverka detta kan en framåtblickande organisation stärka sin konkurrenskraft när det gäller dragkampen om människors (frivilliga) tid, och bidra till att främja långsiktigt engagemang och lojalitet bland befintliga hemvärnssoldater.

Avslutningsvis har den här studien lyft fram några områden som utgör Hemvärnets styrkor, men också några som utgör utmaningar för framtidens Hemvärn. För att säkerställa framgångsrik tillväxt över tid behöver Hemvärnet anta en helhetssyn som omfattar organisationens strukturella och strategiska behov, men också tillvarata den resurs dagens och framtidens hemvärnssoldater utgör.

Den här artikeln undersöker vad som driver människor att engagerasig i frivilligorganisationer som handlar om krishändelser ochberedskap för krig. Artikeln bygger på en fallstudie av frivilligt engagemangi Hemvärnet och dess slutsatser baseras på kvalitativaintervjuer med frivilliga i Hemvärnet. Artikeln visar att känslan av tillhörighetär en avgörande drivkraft bakom långvarigt engagemangi Hemvärnet och att lokal förankring är en central komponent förkänslan av tillhörighet. Genom att lyfta fram den lokala omgivningensbetydelse för känslan av tillhörighet, och dess betydelse för ettfrivilligt engagemang i Hemvärnet, bidrar denna artikel till en mernyanserad förståelse av människors engagemang i frivilligorganisationerriktade mot beredskap och försvar.

This article examines different orientations to planning in the context of the post-redundancy transition of workers in the Swedish steel industry. The aim of the article is to extend our understanding of the role of planning in careers transitions. Drawing on careers transitions theories, the article explores the qualitative experience of the journey between a redundancy event and the employment situation several years later. Within the careers literature planning is regarded as important to transitions, yet there is a tendency to present planning as an ongoing and lifelong process. By going beyond the prevalent focus within the career literature on managerial, professional or creative industries workers, the article raises the question of whether highly agential, ongoing, lifelong approaches to planning apply to everyone. Data are based on working-life biographical interviews conducted several years after redundancy. The findings show that although some participants resembled assumptions within the careers literature, there are key variations relating to ongoing planning, reflecting differences in the expectations of agency and perceptions of structural constraint. The analysis identifies three orientations to planning – strategic, episodic and truncated – and explores these in relation to both post-redundancy transition outcomes and, crucially, the experience of the transition journey.

Kapitlet undersöker kultur, vilket kan betraktas som en aspekt av etik som militära praktiker ställs inför bland annat vid internationella insatser. Kapitlet kretsar kring frågor som rör skillnader i moraliska så kallade sanningar, och diskuterar teorier om universalism och kulturrelativism i syfte att stimulera reflektion om yrkesetiska frågor. 

Baserat på trettiotre djupintervjuer med undersköterskor, sjuksköterskor och läkare analyseras betydelsen av smittspridningen av sars-coronavirus-2 för arbete inom vård- och omsorgssektorn i Sverige. Resultaten visar att arbetssituationen upplevs som i grunden förändrad vilket inkluderar relationer till patienter (hygien, vårdplanering), anhöriga (kontakt) och kollegor emellan (personalplanering, kommunikation). Samtidigt beskrivs arbetet fortgå som vanligt i relation till patienter (hygien, nära vård, medicinering). Utifrån en diskussion kring betydelsen arbetsintensifiering och flexibilitet bidrar analysen till en förståelse för dynamiken mellan kontinuitet och förändring på mikronivå, i det vardagliga, praktiska arbetet för personal inom vård och omsorgssektorn i Sverige.

This article explores how women in top leader positions navigate between the two contradictory cultures of masculinity and femininity and, in particular, if and how these positionings and negotiations develop over time. Drawing on working-life biographical interviews with women on the top of organizational hierarchies within the crisis management systems in the Nordic countries, the article illustrates women top leaders relating to norms of masculinity and femininity, demonstrating how these have shaped their roles as top leaders, and how these have shifted along their careers. It shows how, in the beginning of their careers, women in organizations marked by cultures of masculinity conform to these gendered norms, while in their roles as top leaders, they do gender differently and assume roles as change agents. The findings suggest that processes of navigation between organizational cultures of masculinity and societal cultures of femininity can be better understood when individual experiences are situated within their gendered social and cultural expectations.

Experienced collectively, disasters are also remembered collectively. Constituting a social glue among affected communities, disaster memories are essential for recovery processes. Focusing on teachers, who became frontline disaster workers, this paper explores how disasters are experienced and managed by a professional group lacking emergency management training. The study draws on in-depth interviews with school teachers about their memories of a forest fire in Sweden in 2014. As residents in, or close by, a small, rural community close to the fire, the teachers experienced the fire both as professionals and as citizens in their roles as family members and neighbours. The paper explores the role of kinship and vicinity of community reflecting the concepts of Therapeutic community and Gemeinschaft to provide a more substantial understanding of the social structures of a small, rural community without previous experiences of a disaster. The second theoretical focus and consequential contribution of the study lies within the teacher's recollections of professionalism, and how such interlinked norms and values remained intact through the disaster. In addition to convergence concerning professional ideals in the teacher collective, there was divergence in the teachers' memories of their performance and how others valued them, outlining how the social context and organizational support structures have tangible impacts on individuals' memories. Findings enable further systematic exploration of post-disaster social structures, training and organizational support, as well as the role of professional ideals, in disaster recovery processes.

Detta kapitel undersöker en aspekt av etik som militära praktiker ställs inför bland annat i samband med internationella insatser, men även vid nationellt försvar. Kapitlet öppnar upp för reflektion kring frågor som: Har olika kulturer olika moraliska sanningar? Begrepp som universalism och kulturrelativism har presenterats och använts för att stimulera reflektion kring följande frågor: Kan jag ha mer rätt att med våld försvara mina värderingar än vad motståndaren har? Kan jag som svensk militär acceptera andras kulturella seder och bruk som tycks bryta mot svenska normer? Kapitlet är avsett som komplement till mer teoretiskt informerad litteratur och mer praktiskt orienterade texter om kultur och etik. Fokus är främst fredsbevarande insatser och mötet med lokalbefolkningen.