Logotyp: till Försvarshögskolans hemsida

Inom ledarskapsforskningen lyfts ofta betydelsen av att vara en god förebild fram. I det här kapitlet läggs ett särskilt fokus på etiskt ledarskap och goda förebilder ur en dygdeetisk förståelseram. I kapitlet besvaras frågan: ”Vad är en positiv förebild egentligen och hur kan jag som militär chef bli det?” Texten syftar till att inspirera tankar kring förebilder som leder till reflektion och dialog. Kapitlet innehåller också exemplifieringar från militär verksamhet, såsom kadetters beskrivning av sina förebilder under utbildningstiden samt utbildningsverksamhet genom handledarrollen.

I kapitlet ligger fokus på den militära yrkesrollen och dess praktik med förankring i dygdeetiken som moralfilosofisk inriktning. Kapitlet lyfter fram personligt mod i förhållande till andra former av mod som en oundgänglig del av det militära yrket, med empiriska exempel på hur detta uttrycker sig i befattningen som ammunitionsröjare. Kapitlet bottnar i en diskussion kring risker i det militära yrket och ställningstaganden till den egna säkerheten.

Kapitlet beskriver professionsetik som en omdömesförmåga som övas upp genom erfarenhet och reflektion från att utöva ett yrke. Denna förmåga bygger på yrkeskunskaper samt kännedom om det regelverk och andra sociala normer som är gränssättande respektive bjudande för en specifik verksamhet. Den militära personalens arbetsmiljö präglas ofta av stor osäkerhet, vilket skildras genom två exempel där omdömesförmågan i beslutsfattandet har en särskilt viktig funktion. Det första exemplet är knutet till uppdragstaktiken som ledningsfilosofi och det andra till yrkesrollen som ammunitionsröjare.

In 1931 in Aedalen, Sweden, five civilians were shot dead by a military squad during a demonstration. Even today, almost a century later, these events influence the defence- and security policy regarding how to handle terrorist attacks, riot control and gang criminality where citizens could risk being hurt by the military. In this article, based on the work on collective memories in times of societal crisis, a framework for analysing “the politics of memories” is suggested. Departing from the tragedy, it shows how Aedalen 1931 became a political symbol, how the memory was maintained in political life, and finally how attempts to change or forget has been made over time. A text analysis of government legislation and allocation of tasks and resources between the military and the police is conducted, with a special focus on change after crisis, such as the murder of prime minister Palme 1986, the 9/11 attacks 2001, and the riots in Gothenburg 2001. The results shows that the politics om memories has become depoliticised over time and are now trying to implement measures to handle criminality with the support of the military which suggests forgetting Aedalen 1931. This has implications for the democratic state, such as the priority of political stability over internal threats. 

Inom ledarskapsämnet betraktas etik, moral och värdegrund som en central del av ett modernt ledarskap. Det handlar om beslutsfattande med ett stort ansvarskapital och om ett ledarskap som bygger på yrkeskunnande och ett etiskt förhållningssätt där man inte ”bara” följer reglerna utan också använder sin omdömesförmåga i svåra situationer. Boken innehåller teoretiska perspektiv på etik förankrade i militär verksamhet i en svensk kontext. Varje kapitel introducerar begrepp och analytiska verktyg som tillämpas på praktiska exempel och avslutas med reflektions- och diskussionsfrågor. Som teoretisk grund diskuteras den militära etikens och den normativa teorins betydelse för militär praktik, och i en tillämpning beskrivs ett koncept för professionell etik som handlar om omdömesförmåga. Tillämpade delar av etik i den militära kontexten skildras vid ledning med uppdragstaktik, via etiska problem i kulturella möten i insatsmiljöer, samt den militära yrkesutövningens svåraste moraliska dilemma – att ställas inför att ta liv. Vägar till militär etik vänder sig till militär personal som för befäl samt till kadetter på Officersprogrammet och andra militära utbildningar som behandlar frågor om etik, moral och värdegrund. (Andra utökade och bearbetade utgåvan.)

"Factors Affecting Ethical Leadership” shows that the ethical behavior of leaders is the most important factor in shaping an organization’s ethical climate. Representatives from ten countries, Canada, Australia, Czech Republic, Finland, Greece, Netherlands, Slovenia, Sweden, United Kingdom and United States of America participated in the research, with six (Canada, Australia, Finland, Netherlands, Sweden and the USA) able to collect data. The goals of RTG HFM-304 included identifying the individual, situational, and organizational variables predictive of ethical leadership, developing a model of ethical leadership, and collating best practice in military ethics education amongst NATO and Partner for Peace (PfP) countries. Findings evidence that ethical leadership is strongly associated with values, in particular with value achievement (e.g., setting high standards and striving for excellence) and person-environment fit. Leaders who have the ability to address an ethical dilemma tend also to be those with high standards, a firm foundation in values (such as helping others and generosity) and belief that their institution shares these values. To engender ethical cultures and attract, train and sustain principled leaders, there is a need for military institutions to emphasize values, reinforce ethical decision-making and promote and value-informed ethical leadership from the beginning.

Raoul Wallenberg is an important role model from the Second World War, and there are many testimonies about his actions and moral courage in historical literature. But the question remains: How did Raoul acquire his remarkable moral courage and firm leadership? One explanation is to be found in his relationship with his grandfather Gustaf, who was Raouls role model and mentor. He developed an individual education plan for his grandson, focusing not only on formal education but also on personal development including worldviews, people skills and practical and strategical leadership. The plan and the importance of role models are discussed from a virtue ethics perspective, with lessons learned about the development of moral courage.