Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ers, Andrus
    Försvarshögskolan.
    År Noll2013Ingår i: Glänta, ISSN 1104-5205, nr 1Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Gång på gång inleds historien på nytt. År noll postuleras och en ny början utlovas. Andrus Ers hämtar exempel från den franska respektive amerikanska revolutionen, liksom Röda khmerernas Kambodja, och menar att utropandet av historiens början, såväl som dess slut, är två sidor av modernitetens ansträngda förhållande till historien.

  • 2.
    Paglia, Eric
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier). KTH, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö.
    Not a proper crisis2015Ingår i: The Anthropocene Review, ISSN 2053-0196, E-ISSN 2053-020X, Vol. 2, nr 3, s. 247-261Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines and qualifies the proposition that humankind’s recently acquired geological agency has brought about the convergence of Earth and human history. Contrasting a contemporary representation of human–nature interactions – the ‘Great Acceleration graphs’ documenting humanity’s post-war dominance – with an earlier perspective elaborated by Fernand Braudel, whose historical philosophy assigned physical geography powerful agency over human affairs, this article contends that ‘environmental crisis’ is a valid characterization of the post-1950 reordering of human–nature relations. Yet it is not a ‘proper’ crisis, as the environmental and climate crisis cannot be managed as a discrete event – as crises are often thought of today – in hope of restoring the status quo ante. Drawing on an older connotation of crisis, this article proposes a temporal conceptualization of environmental crisis, signifying a multi-decade historical period of reordering that spans the decline of the Holocene and advent of the Anthropocene. The intended and unintended consequences of human decisions will determine whether convergence, through reflexivity or coercion, results from this ongoing epochal transition.

  • 3.
    Roberts, Peder
    et al.
    KTH, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö.
    Paglia, Eric
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier). KTH, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö.
    Science as National Belonging: the Construction of Svalbard as a Norwegian SpaceManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper examines how science has been employed to establish, maintain, and contest senses of belonging on Svalbard, an Arctic archipelago administered by Norway since 1925 under an international treaty. The central argument is that the process of constructing Svalbard as a space belonging to Norway has long been intertwined with the processes of describing and representing the archipelago, and that participating in those processes has also permitted other states to articulate their own narratives of belonging— on Svalbard in particular and in the Arctic more generally. The concept of belonging is deployed to capture a sense of legitimate presence and stakeholdership that we do not believe can be adequately captured by the narrow concept of sovereignty. The article explores Norway’s historic and current use of science to validate (and even naturalize) its rule over Svalbard. At the same time, we argue that other states use science on Svalbard to articulate geopolitical scripts that portray them as stakeholders in an Arctic that is of trans-regional relevance due to the teleconnected effects of climate change.

     

1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf