Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Fagerholm, Sonja
    et al.
    Försvarshögskolan.
    Perényi, Maria
    Försvarshögskolan.
    Larsson, Anna-Karin
    Försvarshögskolan.
    Att vara en lärande organisation i praktiken: Pedagogisk utveckling på Anna Lindh-biblioteket2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med rundabordssamtalet är att diskutera pedagogisk utveckling inom de verksamheter på universitet och högskola som ska stödja lärare i förändringen från ett lärarcentrerat till ett studentcentrerat perspektiv på lärande. Vi vill också ta del av övriga deltagares erfarenhet inom pedagogisk utveckling i syfte att utveckla vårt arbete. Hur arbetar andra lärosäten samt dess stödverksamheter med pedagogisk utveckling och på vilket sätt kan vi samverka i det pedagogiska utvecklingsarbetet?

    Bolognaprocessen har påverkat högskola och universitet på en rad olika sätt. En viktig förändring är perspektivskiftet från ett lärarcentrerat till ett studentcentrerat synsätt, vilket påverkat upplägget av det pedagogiska utvecklingsarbetet på universitet och högskolor. Elmgren och Henriksson lyfter fram behovet av pedagogisk förnyelse och utveckling av utbildning. Universitetsläraren har en viktig roll i det pedagogiska utvecklingsarbetet på ett lärosäte och möjligheten till högskolepedagogisk utbildning och kontinuerlig fortbildning är en viktig faktor (Elmgren & Henriksson 2010, s. 12). Men det finns också ett behov av pedagogisk utveckling inom de verksamheter som ska stödja förändringen från ett lärarcentrerat till ett studentcentrerat perspektiv på lärande. Anna Lindhbiblioteket har därför initierat ett pedagogiskt projekt som syftar till att vägleda personalen i sin pedagogiska roll och problematisera kring vad det innebär att som bibliotekspersonal vara pedagogisk. Metaforen ”lärande som deltagande” kan sägas vara en central utgångspunkt utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv men även utifrån att all bibliotekspersonal, inte endast undervisande bibliotekarier, involveras i arbetet (Larsson 2013, s. 115).

    Det pedagogiska projektet har inletts med en pedagogisk utvecklingsdag under hösten 2013, för att diskutera frågor kring pedagogisk grundsyn och pedagogiskt förhållningssätt i mötet med biblioteksanvändarna. Under 2014 fortsätter arbetet med återkommande workshops där pedagogiska metoder, konkreta handledningssituationer och samspelet mellan källkunskap, bemötande och pedagogisk teori diskuteras.

    Elmgren, Maja & Henriksson, Ann-Sofie (2010). Universitetspedagogik. Stockholm: Norstedts. Larsson, Staffan (2013). Vuxendidaktik. Stockholm: Natur & Kultur.

  • 2.
    Gahnberg, Anna
    et al.
    Försvarshögskolan.
    Fagerholm, Sonja
    Försvarshögskolan.
    Student Active Learning in Net Based Education: Educational Development in Teaching of Information Literacy2018Ingår i: Exploring the Micro, Meso and Macro: Navigating between dimensions in the digital learninglandscape / [ed] Airina Volungeviciene, András Szűcs, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Holmberg, Anton
    Försvarshögskolan.
    Hjälp till självhjälp: Marinens systematiska erfarenhetshantering som instrument för att utveckla specialistofficersutbildning i marinen2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Försvarsmakten verkar i en föränderlig miljö. Detta ställer krav på en flexibel organisation som lär av hur omgivningens förändrade karaktär påverkar verksamheten. Detta bör även återspeglas i hur utveckling av utbildning inom Försvarsmakten går till. Erfarenheter kan ses som en del av den speglade förändringen av den miljö som verksamheten bedrivs i. I marinen har man utvecklat Marinens systematiska erfarenhetshantering som beskriver hur dragna erfarenheter skall omsättas i förändrad verksamhet.

    Syftet med uppsatsen är att utreda förekomsten av dokumenterade rutiner för hur erfarenheter från verksamheten tas till vara i utvecklingen av specialistofficersutbildningen. Syftet är också att utreda vilka förutsättningar som finns för att få de som studerar på specialistofficersutbildningen att arbeta med erfarenheter. Detta har utretts genom en kvalitativ dataanalys av de dokument som beskriver specialistofficersutbildningen och marinens systematiska erfarenhetshantering. Empirin i studien har granskats med hjälp av Peter. M Senge organisationsteori om att skapa en lärande organisation genom systemtänkande.

    Slutsatserna är att ett ramverk för hur erfarenheter skall omsättas i utveckling av utbildningen återfinns. Erfarenhetshantering och utbildning beskrivs i många av dokumenten som enskilda företeelser som kan härledas till bristande systemtänkande. Specialistofficersutbildningen och erfarenhetshanteringen har ett antal kontaktytor som innebär goda förutsättningar att implementera erfarenhetshantering i verksamheten.

  • 4.
    Jensen, Eva
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Ledningsvetenskapliga avdelningen (LVA).
    Balancing bath tubs in math class2005Ingår i: Proceedings of the 23rd International Conference of the System Dynamics Society, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 5.
    Jensen, Eva
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Ledningsvetenskapliga avdelningen (LVA).
    Does system dynamics or control theory help you strike a balance?2008Ingår i: Proceedings of the 26th International Conference of the System Dynamics Society, 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 6.
    Jensen, Eva
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Does teaching students how to explicitly model the causal structure of systems improve their understanding of these systems?2014Ingår i: European Journal of Engineering Education, ISSN 0304-3797, E-ISSN 1469-5898, Vol. 39, nr 4, s. 391-411Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    If students really understand the systems they study, they would be able to tell how changes in the system would affect a result. This demands that the students understand the mechanisms that drive its behaviour. The study investigates potential merits of learning how to explicitly model the causal structure of systems. The approach and performance of 15 system dynamics students who are taught to explicitly model the causal structure of the systems they study were compared with the approach and performance of 22 engineering students, who generally did not receive such training. The task was to bring a computer-simulated predator-and-prey ecology to equilibrium. The system dynamics students were significantly more likely than the engineering students to correctly frame the problem. They were not much better at solving the task, however. It seemed that they had only learnt how to make models and not how to use them for reasoning.

  • 7.
    Jensen, Eva
    et al.
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Ledningsvetenskapliga avdelningen (LVA).
    Sawicka, Agata
    What is the use of basic dynamic tasks?2006Ingår i: Proceedings of the 24th International Conference of the System Dynamics Society, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Larsson, Anna-Karin
    et al.
    Försvarshögskolan.
    Fagerholm, Sonja
    Försvarshögskolan.
    Ekholm, Malin
    Försvarshögskolan. Tullverket.
    Flexibelt lärande för att utveckla Försvarshögskolans utbildningsmiljö2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom flexibelt lärande finns stora möjligheter att skapa undervisning som stimulerar studenternas aktiva lärande. Flexibelt lärande beskriver utbildning som är flexibel i termer av tid och rum och där nätbaserade utbildningsmoment kombineras med utbildningsmoment på campus. ”Flexible learning is the provision of learning in a flexible manner, built around the geographical, social, and time constraints of individual learners, rather than those of an educational institution.”(Bates A W. 2005, s. 5)

    Blended Learning används ofta för att beskriva flexibelt lärande där nätbaserade utbildningsmoment kombineras med sådana som genomförs på campus. Tanken är inte att ersätta utbildningsmoment som genomförs på campus med nätbaserade aktivitetet utan att skapa ett kursupplägg som utnyttjar styrkorna hos respektive utbildningsform. ”Blended learning is the thoughtful fusion of face-to face and online learning experiences. ” (Garrison D R & Vaughan N D 2008 s. 18) Genom att använda olika tidsmässiga och rumsliga dimensioner skapas fler möjligeter till ett bra kursupplägg genom att en utvidgad pedagogisk palett används. ”The essential function of blended learning is to extend thinking and discourse over time and space.”(Vaughan N D m. fl. 2013 s. 9)

    Anna Lindh-biblioteket arbetar idag med undervisning i form av föreläsningar i större och mindre grupper, medverkan vid seminarier, sökverkstäder m.m. Biblioteket ser behov av att förnya undervisningen och skapa mer interaktion särskilt i större undervisningsgrupper. En utökad pedagogisk palett ger den enskilde studenten fler lärtillfällen och möjlighet att få stöd i sin informationssökning när studenten behöver det. Studenter förutsätts ofta vara duktiga på informationssökning men att vara duktig på att använda webben och sociala medier är inte alltid samma sak som att vara duktig på att söka vetenskaplig information.

    Under 2015 utarbetar Anna Lindh-biblioteket en nätbaserad guide i informationssökning, där bloggverktyget Wordpress används. Den bygger på olika moduler som kan användas tillsammans eller var för sig. Modulerna ger en flexibilitet och möjligheter att förnya och utveckla undervisningen. Den primära målgruppen är studerande på verksamhetsförlagd och högskoleförlagd utbildning men materialet kommer kunna användas flexibelt. Lärare ska kunna lägga till vissa moduler i sin kurs som information till studerande, eller kombinera modulerna med undervisning i klassrummet.

     

    Referenser

    Bates, A W. (2005). Technology, e-learning and distance education. New York: Routledge

    Vaughan N D, Cleveland-Innes M & Garrison D R (2013). Teaching in Blended Learning Environments: Creating and Sustaining Communities of Inquiry. Athabasca University: Au Press.

     

     

  • 9.
    Larsson, Anna-Karin
    et al.
    Försvarshögskolan.
    Fagerholm, Sonja
    Försvarshögskolan.
    Nilsson, Andreas
    Sjöstridsskolan, Försvarsmakten.
    Officersprogrammet – utveckling av akademisk informationskompetens i en professionsutbildning2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med den interaktiva sessionen är att diskutera pedagogisk utveckling inom en professionsutbildning där akademi, verksamhet och arbetsliv samverkar. Vi vill också ta del av övriga deltagares erfarenhet inom området och använda dessa som stöd i vårt fortsatta samarbete.

    Att utveckla informationskompetens är en kvalitetsfråga för en högskoleutbildning. Officersutbildningen är en professionsutbildning som innehåller akademiska, professionsinriktade och verksamhetsförlagda utbildningsmoment. Utbildningen ställer höga krav på samverkan mellan akademi och arbetsliv.

    Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, studenternas förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (SFS 1992:1434)

    Anna Lindh-biblioteket är ett högskolebibliotek och arbetar med att undervisa i informationssökning inom Försvarshögskolans utbildningar. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar i större och mindre grupper, medverkan vid seminarier, sökverkstäder m.m. Ett ökat antal studenter ställer krav på nya undervisningsformer. Anna Lindh-biblioteket ser ett behov av att förnya undervisningen och utöka den pedagogiska paletten. Det görs genom ett samarbetsprojekt med Sjöstridsskolans bibliotek. Projektet syftar till att:

    • inventera vilket stöd studenterna inom Officersutbildningen får för att de ska kunna utveckla sin informationskompetens
    • ta fram pedagogiska modeller och utveckla tekniker för en sammanhållen undervisning i informationssökning med en tydlig progression under officersprogrammets samtliga terminer

    Den interaktiva sessionen inleds med en kort presentation av varför Anna Lindh-biblioteket och Sjöstridsskolan ser behov av gemensam pedagogisk utveckling. Därefter presenteras samtalets diskussionsfrågor som är tänkta att diskuteras i mindre grupper. Varje grupp redovisar sina tankar på en Magic Chart som placeras på väggen i lokalen. Därefter får deltagarna möjlighet att gå på ”vernissage” för att se och reflektera över vad övriga grupper kommit fram till i sina diskussioner.

     

    Referenser

    SFS (1992:1434), Högskolelag ,1 kap 8§

  • 10.
    Sandberg, Marcus
    Försvarshögskolan.
    Soldaten i fokus: En studie om soldatens motivationsfaktorer och hur dessa belyses i delar av Försvarsmaktens ledarskapsutbildning2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf