Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Foyer, Pernilla
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA). Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi.
    Early Experience, Maternal Care and Behavioural Test Design: Effects on the Temperament of Military Working Dogs2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För över 15 000 år sedan började våra anfäder avla på vargar och lade då grunden för den uppsjö av olika hundraser vi ser idag. Exakt hur den här processen såg ut, när eller vart den startade vet vi faktiskt inte med säkerhet, men att vargen/hunden var det första djur att påbörja en sådan förändring, det vet vi.

    Att aktivt välja ut och avla på önskvärda egenskaper påverkar och förändrar gradvis djuret. Den här förändringen styrs i hög grad av gener, vilket medför att ett djurs s.k. genotyp förändras. Den här förändringsprocessen, där ett djur gradvis anpassas till ett liv som tamdjur, kallas för domesticering och innebär inte bara att djuret förändras genetiskt, utan också att den ändrar utseende och beteende, dvs. djurets fenotyp ändras också. Det är därför vi bl. a. ser så många olika hundraser som vi gör idag, allt från en liten hårlös Chihuahua till en stor raggig St. Bernard. Alla är de hundar, men de ser väldigt olika ut och har delvis olika egenskaper eller temperament. Det medför att de passar till att göra olika saker och därför också kan vara till stor nytta i samhället i allt från sällskapshunden som kan lära sig leta kantareller, till olika typer av tjänstehundar. Bra ledarhundar åt synskadade, polishundar som söker försvunna människor och narkotika, och försvarsmaktens tjänstehundar som kan förhindra angrepp eller terrorverksamhet genom att leta efter t ex. bomber och vapen - alla kan i förlängningen innebära ökad livskvalité och räddade människoliv. Men för det krävs att hunden passar för jobbet.

    Det är både generna, arvet och olika miljöfaktorer i den tidiga uppväxten som avgör egenskaperna hos en individ. Det är något som har visat sig gälla till exempel för råttor och primater. Studier på råttor har exempelvis pekat på att mängden omvårdnad en råtta får som liten (t ex hur mycket mamman slickar sina barn) påverkar dess egenskaper som vuxen. Och att ju mer omvårdnad de fått, desto mer stresståliga, mindre nervösa och mer nyfikna blev de. Även i studier på människor pekar resultaten i samma riktning. Men gäller detta även för våra hundar? För att öka kunskapen om och förståelsen för hur tidiga erfarenheter påverkar temperament, stress och arbetsförmåga hos våra blivande tjänstehundar i försvarsmakten har därför en rad olika studier på området genomförts.

    Den här avhandlingen fokuserar således på att undersöka vilka generella tidiga erfarenheter och faktorer i den tidiga uppväxtmiljön som tycks kunna vara med och påverka temperamentet hos våra tjänstehundar. Specifikt undersöker den hur tikens omvårdnad påverkar vissa egenskaper. Avhandlingen undersöker vidare hur stresståliga våra hundar är och hur detta yttrar sig i samband med de lämplighets test som hundarna genomgår i syfte att bedöma vilka individer som bör gå vidare till fortsatt träning efter ett och ett halvt års ålder.

    Resultaten i en studie visar att de hundar som bedömts som lämpliga vid lämplighetstestet något oväntat uppvisade ett högre påslag av stresshormonet kortisol, och i en annan studie att lämpliga hundar bedömts vara hyperaktiva/rastlösa och ha vissa svårigheter att ta det lugnt i hemmiljö. Detta samtidigt som de uppvisade en önskvärd temperamentsprofil vid uttagningsprovet, vilket kan antyda att dessa hundar är mer flexibla och motståndskraftiga mot stress, vilket skulle kunna vara resultatet av en lyckad avel.

    Vidare visade resultaten att det finns generella faktorer i den tidiga uppväxtmiljön, såsom tikens tidigare erfarenhet av att vara mamma, kullstorlek och när på året kullen föds, som är med och påverkar olika egenskaper. Den visar också att tikarnas sätt att ta hand om sina valpar varierade men var konsekvent under den första omvårdnadstiden på tre veckor och att det finns en koppling mellan mammans omvårdnads-stil och hur deras valpar blir som vuxna.

    Sammantaget visar avhandlingen att det finns faktorer i den tidiga uppväxtmiljön som påverkar temperamentet senare i livet på våra tjänstehundar.

  • 2.
    Foyer, Pernilla
    et al.
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA). Linköping University.
    Bjallerhag, Nathalie
    IFM Biology, AVIAN Behaviour Genomics and Physiology group, Linköping University, Sweden.
    Wilsson, Erik
    Dog Instruction Centre, Swedish Armed Forces, Sweden.
    Jensen, Per
    IFM Biology, AVIAN Behaviour Genomics and Physiology group, Linköping University, Sweden.
    Behaviour and experiences of dogs during the first year of life predict the outcome in a later temperament test2014Ingår i: Applied Animal Behaviour Science, ISSN 0168-1591, E-ISSN 1872-9045, Vol. 155, s. 93-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Early life experiences are known to shape the behavioural development of animals, and therefore events occurring during preadolescence and adolescence may have long-term effects. In dogs, this period of time may be important for later behaviour and thereby also the suitability of dogs for different working tasks. We used the breeding practice for Swedish military working dogs to investigate this possibility. German Shepherds were bred at a central facility and then kept in host families for about a year, before participating in a standardised test determining their temperament, behaviour, and suitability for further training. We surveyed the link between the behaviour of 71 prospective military working dogs in their home situations during the first year of life as assessed by an amended C-BARQ survey, and their performance in a temperament test (T-test) applied at about 17 months of age. Dogs which scored high for C-BARQ category "Trainability" showed a significantly higher success rate in the T-test (P < 0.001), while dogs that scored high for "Stranger-directed fear", "Non-social fear" and "Dog-directed fear" showed a significantly lower success rate (all P < 0.05). Also dogs with higher C-BARQ scores on "Hyperactivity/restlessness, difficulties in settling down" (P=0.028), and "Chasing/following shadows or light spots" (P=0.035) were more successful, as were dogs left longer times at home (2.97 +/- 0.32 vs. 2.04 +/- 0.33 h/day; P=0.050). Index value, describing the expected success rate in the T-test, was negatively correlated with "Non-social fear" (r = -0.35) and "Stranger directed fear" (r = -0.35). The combined effect of the significant C-BARQ categories explained 29.5% of the variance in the later T-test results (P=0.006). The results indicate that the experiences and behaviour of the dogs during their first year of life is crucial in determining their later behaviour and temperament, something that could potentially be used to improve selection procedures for working dogs. Furthermore, an unsuspected result was that success in the T-test was correlated with behaviours usually associated with problem behaviour, which calls for a deeper analysis of the selection criteria used for working dogs. (C) 2014 Elsevier B.V. All rights reserved.

  • 3.
    Foyer, Pernilla
    et al.
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA). Linköpings universitet, Biologi.
    Svedberg, Anna-Maria
    Linköpings universitet, Biologi.
    Nilsson, Emma
    Linköpings universitet, Biologi.
    Wilsson, Erik
    Swedish Armed Forces Dog Training Unit, Märsta, Sweden.
    Olsen Faresjö, Åshild
    Linköpings universitet, Avdelningen för samhällsmedicin.
    Jensen, Per
    Linköpings universitet, Biologi.
    Behavior and cortisol responses of dogs evaluated in a standardized temperament test for military working dogs2016Ingår i: Journal of Veterinary Behavior: Clinical Applications and Research, ISSN 1558-7878, E-ISSN 1878-7517, Vol. 11, s. 7-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Military and police working dogs are often exposed to stressful or threatening events, and an improper response, e.g., fear, may implicate both reduced working efficiency and welfare. Therefore, identifying individuals that display a favorable response to potentially threatening situations is of great interest. In the present study, we investigated behavior responses of 85 prospective military working dogs in 4 subtests in a standardized temperament test used to select working dogs for the Swedish Armed Forces. Our goal was to evaluate behavioral responses in specific subtests and cortisol responses of candidate dogs. After dogs were rated as approved or nonapproved based on the test leader’s assessment of the full test result, we independently analyzed video recordings of 4 subtests. In addition, for 37 dogs, we analyzed pretest and posttest salivary cortisol levels. Dogs which were approved by the test leader for further training scored higher in the video recordings on emotionality and, in particular, fear-related behavior during a subset of the test and had higher levels of cortisol both before and after the test, than nonapproved dogs. Although this may actually reflect the desired traits, it could also indicate a bias in the selection procedure, which may pose limitations on the attempts to recruit the most suitable working dogs.

  • 4.
    Foyer, Pernilla
    et al.
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA). Linköpings universitet, Biologi.
    Wilsson, Erik
    Swedish Armed Forces Dog Instruction Centre, Märsta, Sweden.
    Jensen, Per
    Linköpings universitet, Biologi.
    Levels of maternal care in dogs affect adult off spring temperament2016Ingår i: Scientific Reports, ISSN 2045-2322, E-ISSN 2045-2322, Vol. 6, artikel-id 19253Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Dog puppies are born in a state of large neural immaturity; therefore, the nervous system is sensitive to environmental influences early in life. In primates and rodents, early experiences, such as maternal care, have been shown to have profound and lasting effects on the later behaviour and physiology of offspring. We hypothesised that this would also be the case for dogs with important implications for the breeding of working dogs. In the present study, variation in the mother-offspring interactions of German Shepherd dogs within the Swedish breeding program for military working dogs was studied by video recording 22 mothers with their litters during the first three weeks postpartum. The aim was to classify mothers with respect to their level of maternal care and to investigate the effect of this care on pup behaviour in a standardised temperament test carried out at approximately 18 months of age. The results show that females differed consistently in their level of maternal care, which significantly affected the adult behaviour of the offspring, mainly with respect to behaviours classified as Physical and Social Engagement, as well as Aggression. Taking maternal quality into account in breeding programs may therefore improve the process of selecting working dogs.

1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf