Logotyp: till Försvarshögskolans hemsida

fhs.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 38 av 38
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Berglund, Anna Karin
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Alvinius, Aida
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Larsson, Gerry
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Om höga chefer trivs/inte trivs på jobbet - "smittar det av sig" ända ned till soldater och sjömän?2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att få fördjupad förståelse om upplevelsen av engagemang i arbetet ”smittar” mellan hierarkiska nivåer. Avsikten var att belysa denna form av påverkan såväl uppifrån och ned som nedifrån och upp. Intervjuer med totalt 26 informanter genomfördes på följande fyra nivåer: (1) Produktions-avdelningen på Högkvarteret, (2) förbands och bataljons-/divisionsledning, (3) kompani och plutons-/fartygsledning och (4) soldater och sjömän.

    Resultatredovisningen fokuserar på betydelsen av informanternas eget handlande för andras engagemang i arbetet och betydelsen av andras handlande för informanternas engagemang i arbetet. Både positiva och negativa aspekter tas upp.

    Resultatet visar att det finns en viss smittoeffekt uppifrån och ned på så sätt att handlingar utförda av ledningen på Högkvarteret har en effekt på förbands-ledningsnivå, som i sin tur har en viss effekt på kompaniledningsnivå, som slutligen har en viss effekt på soldat/sjömansnivå. Smittoeffekten finns i hela den hierarkiska kedjan men är svag när man är två eller fler hierarkiska nivåer från ”smittspridaren”.

    Smittokraften kan däremot vara stark gentemot närmsta hierarkiska nivå, framförallt nedåt i hierarkin. På soldat/sjömansnivå, som är den viktigaste för Försvarsmaktens personalförsörjning, innebär detta att de som betyder mest är de officerare och specialistofficerare som soldaterna och sjömännen dagligen möter. Sannolikt förhåller det sig så att engagerade befäl på denna nivå kan övervinna att ogynnsamt engagemang högre upp i hierarkin. På ett likartat sätt kan sannolikt en brist på engagemang på den lägsta befälsnivån kullkasta effekten av ett stort engagemang högre upp i organisationen.

    Ur personalförsörjningssynpunkt är det således angeläget att den lägsta chefsnivån är engagerad och att organisationen gör sitt yttersta för att optimera förutsättningarna för detta engagemang. Enkelt uttryckt, det är viktigare att gruppchefer, instruktörer samt plutons- och kompanibefäl är engagerade än att förbandsledning och försvarsmaktsledning är det.

  • 2.
    Brandow, Carina
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Jonsson, Emma
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Sohlberg, Jennifer
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Wallenius, Claes
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Larsson, Gerry
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Försvarsmaktens syn på sin förankring i samhället2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ett antal faktorer som Försvarsmaktens (FM) volymminskning, värnpliktens vilande och avsaknaden av en mera akut nationell hotbild, har lett till att försvarets förankring i samhället inte är lika självklar som tidigare. Detta kan bland annat ge negativa effekter på FM personalförsörjning liksom på förståelsen i samhället för FM verksamhet och i förlängningen befolkningens stöd för verksamheten. Syftet med denna studie var att hos företrädare för FM högre nivåer kartlägga uppfattningar av vad som är viktiga faktorer för förankringen i samhället. I rapporten redovisas informanternas uppfattningar om bland annat allmänhetens syn på FM, om relationen mellan FM och den politiska nivån samt politikernas respektive FM ansvar för myndighetens förankring i samhället. Rapporten lämnar förslag på åtgärder som FM kan göra för att positivt förbättra förankringen. Inom projektet har det tidigare tagits fram en forskningsöversikt och gjorts en intervjustudie med informanter från näringsliv, andra myndigheter, lokala politiker och politiska ungdomsförbund.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Börjesson, Marcus
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Hobbins, Jennifer
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Österberg, Johan
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Enander, Ann
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Uppfattningar om risk- och säkerhetsfrågor hos svenska fredsbevarare2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 4.
    Börjesson, Marcus
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Lundqvist, Linda-Marie
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Enander, Ann
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Påfrestande förhållanden i militär verksamhet: Om definitioner, påverkan och attityder2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Fors Brandebo, Maria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Destruktivt ledarskap vid krishantering2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien var att öka kunskapen om destruktivt ledarskap i krishanteringsorganisationer. En intervjustudie genomfördes med 21 informanter från länsstyrelser, kommuner, kommunal räddningstjänst och polisen. Resultaten visar att destruktivt ledarskap kan förstås som en process som börjar med att individen tolkar ledarens beteenden som destruktiva. Det påverkar individens förmåga och motivation att utföra sitt arbete. Intensiteten i konsekvenserna av dessa upplevda destruktiva beteenden påverkas av de upplevda orsakerna till beteendet, individens coping-strategier och det stöd organisationen ger. De olika delarna i denna process diskuteras mer utförligt i rapporten i relation till krishanteringskontexten. Som exempel kan nämnas att ledare kan vara konstruktiva när det gäller lösandet av uppgiften (krisen) men destruktiva i sin relation till medarbetarna/samarbetsaktörer. I rapporten diskuteras även hur ledarskapsideal kan leda till utövandet av destruktivt ledarskap.

  • 6.
    Fors Brandebo, Maria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Destruktivt ledarskap vid krishantering: Ledarskapets påverkan på tillit, hälsa och prestation2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien var att studera destruktivt ledarskap vid krishantering. Mer specifikt att studera samband mellan destruktiva ledarbeteenden i vardagen och destruktiva ledarbeteenden under insatser vid olyckor och kriser samt samband mellan destruktiva ledarbeteenden och underställdas tillit, hälsa och prestationer.

    Utifrån en tidigare kvalitativ studie formulerades åtta hypoteser som undersöktes med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten besvarades av 337 individer med erfarenhet av krishantering från kommun, länsstyrelse, polis och räddningstjänst. Resultaten visar att det framför allt är uppgiftsrelaterade, passiva destruktiva ledarskapsbeteenden som har starkast negativt samband med tillit, hälsa och prestation. Det visar på betydelsen av ledare som vågar fatta beslut och klarar av att vara handlingskraftiga både i vardagen och under osäkra och stressfylda förhållanden. Resultaten belyser också att destruktiva ledare har en negativ inverkan på underställdas förutsättningar att hantera kriser och olyckor.

  • 7.
    Fors Brandebo, Maria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Klockare, Ellinor
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Återanställning i Försvarsmakten: en intervjustudie med återanställda soldater2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka motiven hos soldater som tagit återanställ-ning i Försvarsmakten. Följande frågeställningar belystes: (1) Vilka faktorer påverkade beslutet att lämna Försvarsmakten? och (2) Vilka faktorer påverkade beslutet att ta återanställning i Försvarsmakten? Elva soldater, från tre olika förband, som hade återanställts i Försvarsmakten intervjuades. Intervjuerna analyserades med en grounded theory-ansats. En teoretisk modell som beskriver återrekryteringsprocessen ur ett individperspektiv har tagits fram.Den teoretiska modellen visar att för att förstå återanställda soldaters motiv i samband med återanställning i Försvarsmakten behöver vi ta hänsyn till följande aspekter: (a) soldaternas inställning till sitt arbete, (b) deras upplevelse av arbetet, (c) deras motiv och tankar i samband med beslut om att avsluta sin anställning, (d) deras reflektionsprocess som uppstår i kontrasten med den civila kontexten, och (e) deras motiv och tankar i samband med beslutet att ta återanställning i Försvarsmakten. I rapporten diskuteras bland annat betydelsen av målbilder, befälens syn på återanställda soldater och engagemang och intresse för Försvarsmakten som ett resultat av reflektionsprocessen.

  • 8.
    Fors Brandebo, Maria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Lundell, Emil
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Därför kommer de tillbaka: En kvantitativ studie om återanställda soldater och sjömäns motivstruktur2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Fors Brandebo, Maria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Lundell, Emil
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Därför lämnade de Försvarsmaken: en kvantitativ studie om tidigare anställda soldater och sjömäns motivstruktur2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att studera potentiell återanställningsbarhet och motivationsstruktur hos individer som lämnat Försvarsmakten. Följande frågeställningar avsågs att besvaras: (1) Vilka faktorer påverkade individernas beslut att lämna Försvarsmakten? och (2) Vilka faktorer påverkar huruvida individen vill ta återanställning i Försvarsmakten eller ej?

    Med hjälp av en enkät besvarade 786 tidigare kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän frågor om varför de lämnade Försvarsmakten och om deras attityd till att ta återanställning. Resultaten visar att de flesta trivdes bra under sin anställning. Vanligaste orsakerna till att lämna var brist på utveckling, missnöje över lönen, och för att  påbörja civila studier/arbete. Brist på utveckling är den faktor som bäst predicerar om tidigare kontinuerligt tjänstgörande personal vill ta återanställning i Försvarsmakten eller ej.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Fors Brandebo, Maria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Lundell, Emil
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Wolgers, Gerhard
    Försvarsmaktens HR Centrum.
    Larsson, Gerry
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Validering av officersprogrammets urvalsprocess: Steg 1: Identifiering av individuella egenskaper och förmågor som kan ligga till grund för prediktion av framtida funktionsförmåga2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Fors Brandebo, Maria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Österberg, Johan
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Militära ledares förmåga att öka eller bibehålla anställdas arbetstillfredsställelse: Praktiska handlingsstrategier2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Hedlund, Erik
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapsavdelningen.
    Alvinius, Aida
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Josefsson, Anders
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Avdelningen för ledningsvetenskap och militärteknik (ALM), Ledningssektionen (Ledn).
    Ohlsson, Alicia
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Wallenius, Claes
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Larsson, Gerry
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Ledarskap och ledning i en förändrad organisatorisk kontext2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande bok har ambitionen att sätta samman tre års forskningsresultat (2016-2018) inom ramen för det av Försvarsmakten (FM) finansierade forskningsprojektet Ledarskap och ledning i en förändrad organisatorisk kontext och omsätta kunskaper till ett pedagogiskt och lättillgängligt material som kan användas i såväl Försvarshögskolans ordinarie kurs- och utbildningsprogram, som enskild läsning eller som utgångspunkt för gruppdiskussioner, seminarier och förberedelser inför något av de teman som tas upp i boken. Bokens innehåll speglar forskningsprojektets sammansättning som består av forskare från Ledarskapsavdelningen i Stockholm, Försvarshögskolans Ledarskapscentrum i Karlstad, och Ledningsvetenskap i Stockholm. Att bokens empiri kommer från militär kontext hindrar inte att bokens innehåll även kan vara av stort intresse för civila läsare, särskilt inom ramen för dem med intresse för civil-militär samverkan i såväl nationella som internationella insatser.

  • 13.
    Hedlund, Erik
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapsavdelningen, Stockholmssektionen.
    Lönngren, Camilla
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapsavdelningen, Stockholmssektionen.
    "Fältsjukhuset" i Älvsjö - rekordbygget som ingen ville ha?: en fallstudie i aktörsgemensam samverkan2021Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Jonsson, Emma
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Rekryteringsunderlaget 2013: Det tredje året med ett frivilligbaserat försvar2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva och analysera utvecklingen av det frivilliga försvarets rekryteringsunderlag, kvantitativt och kvalitativt. År 2013 var det tredje året den grundläggande militära utbildningen (GMU) genomfördes. De sökande till GMU har följts från rekryttestet, via kallelse till antagningsprövning, deltagande vid antagningsprövning, till det att individer blev nomineringsbara för GMU.

    Det initiala behovet av rekryter 2013 var högre än tidigare år med frivillighet, och även antalet sökande var högre. Antalet ansökningar till GMU 2013 var 21 869, vilket gav ett söktryck på 4,7 sökande per plats. Jämfört med 2012 var det en högre andel som sökte för första gången (92 %). Detta tyder på att GMU 2013 lockat många nya individer. Antalet liksom andelen sökande kvinnor ökade i jämförelse med tidigare år. Jämfört med 2011 har antalet sökande kvinnor fördubblats. Däremot var andelen nomineringsbara kvinnor lägre jämfört med 2012. Totalt sett lockade dock det frivilliga försvaret 2013, liksom 2011 och 2012, i huvudsak unga svenskfödda män.

    Kvaliten i rekryteringsunderlaget var fortsatt god 2013. Dock är de prövade liksom de nomineringsbara individernas resultat i psykologiska och fysiologiska kapaciteter inte lika goda som resultat från 2011 och 2012 års antagningsprövningar. Minskningen 2013 till trots visar rapporten att frivilligheten hittills tycks innebära en positiv självselektion gällande psykologiska kapaciteter.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 15.
    Jonsson, Emma
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Rekryteringsunderlaget 2014: Från ansökningsomgångar till flexibel antagning2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva och analysera utvecklingen av det frivilliga försvarets rekryteringsunderlag, kvatitativt och kvalitativt.Rekryteringsunderlaget följs under antagningsprocessen, det vill säga från rekryttest, via antagningsprövning till det att individer blir antagningsbara för grundläggande militär utbildning (GMU). Det är ännu för tidigt att uttala sig om effekter på rekryteringsunderlagets kvaliteter och bortfall under antagningsprocessen av den flexibla antagningen som infördes under våren 2014. Generellt har antalet sökande 2014 och deras värden på antagningsprövningens tester varit av god kvalitet. Rekryteringsunderlaget 2014 var väldigt likt rekryteringsunderlagen 2011-2013. Statistiskt signifikanta skillnader erhölls i jämförelse med tidigare år men det rörde sig om små skillnader av liten verklig betydelse. Frivillighet har hittills inte medfört försämrad kvalitet i rekryteringsunderlaget så som befarat, utan snarare en ökad kvalitet som med tiden tycks plana ut och stabiliseras. 

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 16.
    Jonsson, Emma
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Rekryteringsunderlaget 2015: sista året med GMU2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Jonsson, Emma
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Rekryteringsunderlaget 2016: Första året med sökande till en sammanhållen militär grundutbildning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Jonsson, Emma
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Rekryteringsunderlaget 2017: Sista året med helt frivilligbaserad rekrytering till den militära grundutbildningen2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Jonsson, Emma
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Österberg, Johan
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Försvarsmaktens attraktivitet bland unga i Sverige: Ett samarbetsprojekt inom European Defence Agency2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Jonsson, Yvonne
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Alvinius, Aida
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Maktförskjutning och maktåtertagande i assymetriska relationer: en kvalitativ studie om tjänstemän i beredskap på landstingsnivå2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för de utmaningar som olika organisationer ställs inför när de ska samverka inom krisberedskapsfältet. Mer specifikt är ambitionen att studera hur tjänstemän i beredskap (TiB) från olika landsting i Sverige upplever samverkan med externa aktörer. Tjänsteman i beredskap är en relativt ny funktion i samhället vars roll är central vid krishanteringens inledandefas.

    Totalt genomfördes tretton intervjuer under våren 2018 med tjänstemän i beredskap från sex olika landsting. Samverkansaktörerna som tjänstemän i beredskap möter i samverkan kommer från andra myndigheter, lokala såväl som regionala. Exempel på sådana är länsstyrelser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen, Försvarsmakten, polisen och räddningstjänsten. Samverkan mellan aktörerna sker i övningssituationer såväl som i skarpt läge.

    Analysen av intervjudata visar att landstingets mest centrala roll i samverkan handlar om maktförskjutning å ena sidan och maktåtertagande å andra sidan. Maktförskjutning innebär att den ena samverkansparten ignoreras, förringas eller stöter på ett antal olika utmaningar i samband med samverkan. Makten tycks förskjutas från en aktör till en annan vilket kan upplevas som frustrerande. Att inte få tillräckligt med inflytande är ett centralt tema i intervjuanalyserna. Maktåtertagande belyser strategier som informanter använder sig av för att “utjämna” den upplevda asymmetrin i samverkan. Strategierna kan exempelvis handla om att bygga ut personliga nätverk, att kommunicera effektivt, att förstå olika organisatoriska skillnader samt att kompetensutvecklas inom samverkansområdet.

    Resultat diskuteras teoretiskt i termer av asymmetrisk samverkan samt ur ett genusperspektiv. Rapporten avslutas med förslag på framtida forskning. Avslutningsvis diskuteras praktiska implikationer som kan tänkas utgöra utbildnings- och diskussionsunderlag i frågor om krisberedskap och samverkan mellan olika organisationer.

  • 21. Lantz, Johan
    et al.
    Wolgers, Gerhard
    Psykologiska tester och testanvändning i samband med psykologiskt urval av flygförare i Försvarsmakten 1944-2013: En sammanfattande historik och testöversikt2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Larsson, Gerry
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Ledarskapets betydelse för lärande vid After Action Reviews (AAR)2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten utgör dokumentationen av ett uppdrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) till Försvarshögskolan. Syftet med uppdraget är att ge en kortfattad kunskapssammanställning över utvecklande ledarskap och koppling till lärande/lärande organisation inom ramen för MSB utvecklingsarbete avseende After Action Review (AAR). Uppdraget innefattar också att ge en rekommendation om verktyg/metoder för att mäta aktuellt ledarskap eller att relatera detta till en idealbild.

    Tre övergripande slutsatser föreslås. För det första, kvaliteten på det allmänna ledarskapet i en organisation kommer att ha en betydande inverkan på AAR verksamhet och ledarskap under AAR sessioner. Den andra övergripande slutsatsen avser betydelsen av högre chefers indirekta ledarskap. Det finns ett stort symbolvärde i att organisationsledningen aktivt stödjer AAR och tillskapar nödvändiga resurser.

    Den tredje och avslutande slutsatsen gäller metoder för att mäta ledarskap. Mot bakgrund av rådande brist på vetenskapligt framtagna instrument med AAR inriktning föreslås bruk av väl beprövade instrument som mäter allmänt ledarskap och att dessa kompletteras med utprovning av AAR specifika tilläggsfrågor.

  • 23.
    Larsson, Gerry
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Ledarskapets containerfunktion: en kvalitativ studie av militära mellanchefer2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Containerförmåga handlar i ledarskapssammanhang om att man som chef måste kunna varsebli, tolka och härbärgera signaler från högre nivå innan de förmedlas vidare nedåt i hierarkin. Härbärgeringen innefattar att transformera den högre nivåns budskap på ett sådant sätt att det blir meningsfullt för medarbetare på lägre nivåer, utan att budskapet för den skull förvanskas. Även det omvända gäller. Chefer måste kunna ta emot och härbärgera signaler ”från golvet” och föra dem vidare uppåt till högre chefer på ett konstruktivt sätt.

    Syftet med undersökningen var att få en fördjupad förståelse av de intrapsykiska delarna av ledarskapets containerfunktion och hur de samverkar med de beteendemässiga delarna. En intervjuundersökning genomfördes med 15 svenska militära officerare på mellanchefnivå. Studien ledde fram till en identifikation av ett antal detaljaspekter inom ledarskapets containerfunktion. Som exempel kan nämnas vikten av självdisciplin att motstå impulser att agera direkt för att skapa tid att analysera situationen och förbereda argument gentemot målgruppen. Studien visar vidare att ledares hantering av containerfunktionen är starkt relaterade till deras ledarskap mer generellt. Detta gäller dels individfaktorn ledarens personliga trygghet och erfarenhet, dels den relationella faktorn att bygga tillitsfulla relationer uppåt och nedåt.

  • 24.
    Larsson, Gerry
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Alvinius, Aida
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Bandlitz Johansen, Rino
    Norska försvarshögskolan.
    Militära mellanchefers containerfunkiton och ledarskap: En nyckel till organisationers resultat2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Larsson, Gerry
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Lundell, Emil
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Svensén, Sofia
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Nilsson, Sofia
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Enskilt tjänstgörande 1990-2015: hur mår de idag och vilken långsiktig effekt har vardagsstress?2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att kartlägga hur svenska officerare som gjort insatser som enskilt tjänstgörande upplever sig må idag och särskilt beakta vardagsstressens betydelse.

    Studiens teoretiska ramverk utgörs av en modell över vardagsstress, vilket urskiljer sig gentemot tidigare forskning där allvarliga reaktioner som Post Traumatic Stress Disorder (PTSD) ofta varit i främsta fokus.

    En enkät skickades till samtliga nu levande svenskar som varit enskilt tjänstgörande officerare under perioden 1990-2015 (N = 1198). Svar erhölls från 653 personer (54,5% svarsfrekvens).

    Resultatet visar att majoriteten av deltagarna upplever att de mår bra idag. Endast en mindre grupp rapporterar att de besväras av fysiska, emotionella eller kognitiva stressreaktioner (symptom). Resultatet visar även att ju starkare kombinationen av vardagliga glädjeämnen och funktionell stresshantering är i förhållande till kombinationen av vardagliga oros- och irritationsmoment och dysfunktionell stresshantering, desto lägre är förekomsten av symptom och vice versa.

    Undersökningens främsta praktiska slutsats är att undersökningsdeltagarna i huvudsak mår bra idag. Studiens viktigaste teoretiska slutsats är att den prövade modellen ger ett betydelsefullt kunskapstillskott för förståelse av hur vardagshändelser och hanteringsstrategier samspelar med stressreaktioner och indikationer på PTSD.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Larsson, Gerry
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Lundell, Emil
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Svensén, Sofia
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Nilsson, Sofia
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Internationell tjänst 2011-2015: hur mår dessa kvinnor och män idag och vilken långsiktig effekt har vardagsstress?2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att kartlägga hur svenska kvinnor och män som gjort internationella insatser upplever sig må idag och särskilt beakta vardagsstressens betydelse.

    En enkät skickades hem till samtliga nu levande svenskar som genomfört en eller flera militära internationella insatser för Försvarsmaktens räkning under perioden 2011-2015(N = 4594), de personer som genomfört insatser som enskilt tjänstgörande (till exempel som observatörer) ingår ej i undersökningen eftersom de medverkat i en samtidig, separat studie. Svar erhölls från 199 kvinnor och 1614 män (40.5% svarsfrekvens, 46 personer avstod från att ange kön). Det dominerande svarsmönstret är att undersökningsdeltagarna upplever att de mår bra idag. Dock besväras cirka 15-25% ”ofta” eller ”mycket ofta” av fysiska, emotionella eller kognitiva stressreaktioner (symptom). Sex procent av kvinnorna (n = 11) redovisar en tydlig indikation på PTSD motsvarande siffra bland männen är tre procent (n = 50).

    Undersökningens främsta praktiska slutsatser är att flertalet undersökningsdeltagare i huvudsak mår bra idag. Samtidigt är antalet personer som uppvisar tydlig PTSD indikation inte är försumbart och detta behöver följas upp av Försvarsmakten. Studiens viktigaste teoretiska slutsats är att den prövade modellen ger ett betydelsefullt kunskapstillskott för förståelse av hur vardagshändelser och hanteringsstrategier samspelar med stressreaktioner och indikationer på PTSD.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Larsson, Gerry
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Nilsson, Sofia
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Ohlsson, Alicia
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    18 mjuka medel mot moralisk stress i militär miljö2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Nilsson, Sofia
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Brandow, Carina
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Olsson, Alicia
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Alvinius, Aida
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Larsson, Gerry
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Militärt ledarskap och emotionshantering i akuta situationer som innehåller moraliska dilemman2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Militärt ledarskap i en insatsmiljö präglad av svårförutsägbar irreguljär krigföring ställer stora krav på officersprofessionen. Etiskt komplexa insatser kan bidra till starka stressrelaterade emotioner hos enskilda soldater och officerare. Förmågan att hantera dessa känslor är central för att bibehålla operativ effektivitet. Kraven ökar samtidigt på den militära organisationen att anpassa sina normer för vad som är acceptabla emotionella uttrycksformer. Studien belyser en militär emotionskultur som ger begränsat utrymme åt emotionella uttryck då det är nödvändigt att vara bestämd, kall och ”professionell” i akuta situationer som innehåller moraliska dilemman. Ledare kan genom att härbergera starka känslor bidra till operativ effektivitet (benämnd containerförmåga). Potentiella konflikter mellan en god containerförmåga i akuta situationer å ena sidan och långsiktig anpassning i vardagen efter insatser å andra sidan belyses.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 29.
    Nilsson, Sofia
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och ledning, Avdelningen för ledarskap och ledning i Karlstad.
    Ohlsson, Alicia
    Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och ledning, Avdelningen för ledarskap och ledning i Karlstad.
    Larsson, Gerry
    Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och ledning, Avdelningen för ledarskap och ledning i Karlstad.
    Internationell militär tjänstgöring och dess betydelse för parrelationer: En enkätstudie2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svensk veteranforskning visar att en majoritet av svenska officerare och soldater som tjänstgjort utomlands mår förhållandevis bra, både psykiskt och fysiskt. Däremot visar en stor registerstudie att skilsmässofrekvensen är nästintill fördubblad bland militärpersonal efter utlandstjänst vid jämförelse med de som inte gjort utlandstjänst. Likaså framkommer att militära utlandsveteraner är mindre benägna att gifta sig efter att ha tjänstgjort internationellt. För att få en djupare förståelse för hur deltagande i internationella militära insatser påverkar nära parrelationer genomfördes en inledande kvalitativ intervjustudie. Dåden utvecklade modellen som belyser faktorer av betydelse baseras på endast 20 intervjuer och således inte kan betraktas som generaliserbar, var syftet medföreliggande studie att pröva dess relevans mot bakgrund av en större grupp veteraner, mer specifikt att utforska sambanden mellan de förklaringsfaktorer som identifierats i den tidigare kvalitativa studien och benägenheten att skilja sig/avsluta en parrelation. Det samband som identifierats mellan utlandstjänst och en minskad benägenhet att ingå äktenskap eller en parrelation undersöktes också. Ett frågeformulär besvarades av 1962 veteraner (33% svarsfrekvens). Kvantitativa analyser utfördes för att testa sambandet mellan variabler av intresse och för att jämföra subgrupper. I stort stödjer resultaten den teoretiska modell som tagits fram i tidigare forskning, såväl avseende balans som en kärnvariabel för att förstå hur parrelationer tenderar att utvecklas i samband med deltagande i internationella insatser, som de faktorer som visat sig påverka sambandet mellan utlandstjänst och en större benägenhet att avsluta en parrelation. Erhållna resultat visar att utlandstjänst kan skapa systemiska förändringar och utmaningar hos familjer, men också utgöra incitament för utveckling som stärker parrelationer. Det tycks i synnerhet vara krav i samband med insatsen som har betydelse för relationskvalitet efter insatsen, medan hantering av relationella slitningar framstår som mer betydelsefull i vardagen före insatsen. Studien visar också på betydelsen av återanpassning efter hemkomsten, samt att relationer tycks vara sommest sårbara de närmaste åren efter insatsen. Vad gäller det samband som identifierats mellan utlandstjänst och minskad benägenhet att ingå ny parrelation framkommer två potentiella förklaringar. Å enasidan tycks det finnas en överrepresentation av individer som på grund av insatsen sökt hjälpt för psykiska besvär inom någon form av sjukvård, och som därtill inte anser sig ha fått adekvat stöd. Man upplever i mindre utsträckning en positiv arbetsrelaterad återanpassning till vardagen efter insats, underlåter sig att söka socialtstöd och att planera/analysera för att hantera vardagsstress året efter hemkomst. Att man mår dåligt efter hemkomst, privat och på arbetet, saknar socialt stöd samtidigt som man underlåter sig att systematiskt väga för- och nackdelar mot varandra, eller bli klar över möjliga handlingsalternativ för att hantera stress i vardagen kan innebära att dessa individer sammantaget upplever en slags maktlöshet och därmed brist på motivation eller ork att fokusera på eget privatliv. Å andra sidan tyder även resultatenpå att vissa individer i större utsträckning haft ett stort intresse av äventyr, att resa och uppleva saker, och av den anledningen är mindre benägna att binda sig. Att det är självvalt och att man föredrar att leva som singel/ensamstående. Praktiska implikationer av resultaten diskuteras.

  • 30.
    Nilsson, Sofia
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Ohlsson, Alicia
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Lundqvist, Linda-Marie
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Alvinius, Aida
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Hyllengren, Peder
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Waaler, Gudmund
    Sjøkrigsskolen, Norway.
    Bandlitz Johansen, Rino
    Forsvarets stabsskole, Norway.
    Larsson, Gerry
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Militärt ledarskap: Emotionskultur och emotionshantering i moraliska påfrestande situationer: Ett kvantitativt test av en kvalitativt framtagen modell2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 31.
    Nilsson, Sofia
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Ohlsson, Alicia
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Weibull, Louise
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapsavdelningen.
    Larsson, Gerry
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Internationella militära insatser: tjänstgöring och dess betydelse för parrelationer2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Scott, David
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Kollektiva reaktioner, känsloströmningar och ageranden: Om meningsskapande i krissituationer2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Svensén, Sofia
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Thielen, Alexander
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Wolgers, Gerhard
    Försvarsmakten, Sverige.
    Fors Brandebo, Maria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Validering av Officersprogrammets urvalsprocess: Steg 2: En kvalitativ studie om utveckling av förmågor och egenskaper hos officerare2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning ingår som ett andra steg i en planerad sekvens av studier som syftar till att validera officersprogrammets urvalsprocess. I det första steget identifierades ett antal egenskaper och förmågor som kan antas vara betydelsefulla för officerare för att utföra ett bra arbete, oavsett inom vilken arena officeren verkar. En sammanfattande modell togs fram där egenskaperna och förmågorna indelades i tre kategorier; individuella basegenskaper, interpersonella förmågor och uppgiftsrelaterade förmågor.

    I det andra steget undersöks dessa egenskaper och förmågors karaktär; är de stabila eller utvecklas de under utbildning eller yrkesutövande? Resultatet visar att de individuella basegenskaperna utvecklas förutsatt en stabil grund liksom de interpersonella förmågorna medan de uppgiftsrelaterade förmågorna huvudsakligen utvecklades över tid, antingen under utbildningen eller som yrkesverksam officer.

  • 34.
    Svensén, Sofia
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Jonsson, Emma
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Rekryteringsunderlaget 2018: Återinförd värnplikt kompletterad med frivillighet2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Svensén, Sofia
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapsavdelningen, Karlstadssektionen.
    Jonsson, Emma
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapsavdelningen.
    Rekryteringsunderlaget 20192020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Wallenius, Claes
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Brandow, Carina
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Den politiska nivåns syn på försvarets folkförankring: En intervjustudie med försvarspolitiker och deras tjänstemän2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 37.
    Wallenius, Claes
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Brandow, Carina
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Hede, Susanne
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Befolkningens syn på försvarets folkförankring: En enkätstudie på ett befolkningsurval2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Wolgers, Gerhard
    HR Centrum, Försvarsmakten.
    Intervjubedömningar i officersurval: Dimensioner och samband mellan olika intervjubedömningar och lämplighetsbedömningen av sökande till Officersprogrammet vid Försvarshögskolan2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Intervjuer är det vanligaste bedömningsinstrumentet i samband med urval i arbetslivet. Men vad mäter egentligen en intervju? Vilket samband finns mellan olika intervjubedömningar? Hur förhåller sig dessa till en övergripande lämplig-hetsbedömning? För att undersöka detta användes data på sökande åren 2011-2014 till det treåriga Officersprogrammet vid Försvarshögskolan (N=770). Urvalsmomentet kallat lämplighetsbedömning utgjorde fokus. Här ingick psykologintervju, professionsintervju samt en övergripande lämplighetsbedöm-ning. Principal komponentanalys uppvisade en dimension hos psykolog-intervjun: ”psykologisk lämplighet”. Professionsintervjun uppvisade fyra dimensioner: ”officerslämplighet”, ”yrkesmotivation”, ”attityder” och ”direkt ledarskap”. Stöd fanns emellertid också för tolkningen att professionsintervjun uppvisar en dimension, ”officerslämplighet”, som förklarar påtagligt mest varians (56,25 %) jämfört med övriga tre dimensioner (5,39 %, 3,98 % respek-tive 3,42 %). Sambandet mellan intervjuerna var ganska starkt (r=0,63), eller högst måttligt som reliabilitetsmått betraktat. Detta tolkades som rimligt p.g.a. intervjuernas olika perspektiv. Multipel linjär regressionsanalys predicerade att 82,1 % (Adjusted R2= 0,821, p<0,001) av variansen i lämplighetsbedömningen kan förklaras av både psykologbedömning och professionsbedömning. Intervju-erna visade sig samtidigt inte vara kolinjära, dvs. ej sammanfalla (Tolerance=0,606, VIF=1,650), utan vara tillräckligt unika för att inte kunna ersätta varandra. Resultaten diskuteras. Inledningsvis ges en introduktion till området urval av personal samt viss bakgrund om intervjuer som bedömnings-instrument och beskrivning urvalsprocessen av officerare.

1 - 38 av 38
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf