Logotyp: till Försvarshögskolans hemsida

fhs.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 2 av 2
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Larsson, Gerry
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Hilmarsson, Hilmar
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Ohlsson, Alicia
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Hyllengren, Peder
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Testutveckling med personlighetspsykologiskt fokus: En litteraturstudie2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten summerar en inledande litteraturstudie inom ett av Försvarsmakten beställt forskningsprojekt benämnt ”Testutveckling med personlighetspsykologiskt fokus”. Den övergripande frågeställningen har formulerats som:

    - Hur kan mätinstrument (tester och/eller intervjuguider) avseende personlighetspsykologiskt orienterade bakomliggande faktorer utvecklas, prövas och implementeras för: (1) destruktiva ledarbeteenden, (2) ledares informella ”political skills” (3) ledares containerförmåga, samt (4) militära kontextrelaterade aspekter av emotionell stabilitet. Under delprojektets inledande år (2019) genomfördes denna litteraturstudie.

    Resultatet redovisas med följande rubriker under vart och ett av de tre förstnämnda områdena: Vad är det? – definitioner; Vilka konsekvenser får det; och Vilka bakomliggande faktorer kan identifieras, med särskilt fokus på personlighetspsykologiska? Området ”militära kontextrelaterade aspekter av emotionell stabilitet” befinner sig redan på den personlighetspsykologiska nivån och här presenteras delaspekter av emotionell stabilitet liksom relaterade psykologiska förhållanden.

  • 2.
    Nilsson, Sofia
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och ledning, Avdelningen för ledarskap och ledning i Karlstad.
    Ohlsson, Alicia
    Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och ledning, Avdelningen för ledarskap och ledning i Karlstad.
    Larsson, Gerry
    Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och ledning, Avdelningen för ledarskap och ledning i Karlstad.
    Internationell militär tjänstgöring och dess betydelse för parrelationer: En enkätstudie2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Svensk veteranforskning visar att en majoritet av svenska officerare och soldater som tjänstgjort utomlands mår förhållandevis bra, både psykiskt och fysiskt. Däremot visar en stor registerstudie att skilsmässofrekvensen är nästintill fördubblad bland militärpersonal efter utlandstjänst vid jämförelse med de som inte gjort utlandstjänst. Likaså framkommer att militära utlandsveteraner är mindre benägna att gifta sig efter att ha tjänstgjort internationellt. För att få en djupare förståelse för hur deltagande i internationella militära insatser påverkar nära parrelationer genomfördes en inledande kvalitativ intervjustudie. Dåden utvecklade modellen som belyser faktorer av betydelse baseras på endast 20 intervjuer och således inte kan betraktas som generaliserbar, var syftet medföreliggande studie att pröva dess relevans mot bakgrund av en större grupp veteraner, mer specifikt att utforska sambanden mellan de förklaringsfaktorer som identifierats i den tidigare kvalitativa studien och benägenheten att skilja sig/avsluta en parrelation. Det samband som identifierats mellan utlandstjänst och en minskad benägenhet att ingå äktenskap eller en parrelation undersöktes också. Ett frågeformulär besvarades av 1962 veteraner (33% svarsfrekvens). Kvantitativa analyser utfördes för att testa sambandet mellan variabler av intresse och för att jämföra subgrupper. I stort stödjer resultaten den teoretiska modell som tagits fram i tidigare forskning, såväl avseende balans som en kärnvariabel för att förstå hur parrelationer tenderar att utvecklas i samband med deltagande i internationella insatser, som de faktorer som visat sig påverka sambandet mellan utlandstjänst och en större benägenhet att avsluta en parrelation. Erhållna resultat visar att utlandstjänst kan skapa systemiska förändringar och utmaningar hos familjer, men också utgöra incitament för utveckling som stärker parrelationer. Det tycks i synnerhet vara krav i samband med insatsen som har betydelse för relationskvalitet efter insatsen, medan hantering av relationella slitningar framstår som mer betydelsefull i vardagen före insatsen. Studien visar också på betydelsen av återanpassning efter hemkomsten, samt att relationer tycks vara sommest sårbara de närmaste åren efter insatsen. Vad gäller det samband som identifierats mellan utlandstjänst och minskad benägenhet att ingå ny parrelation framkommer två potentiella förklaringar. Å enasidan tycks det finnas en överrepresentation av individer som på grund av insatsen sökt hjälpt för psykiska besvär inom någon form av sjukvård, och som därtill inte anser sig ha fått adekvat stöd. Man upplever i mindre utsträckning en positiv arbetsrelaterad återanpassning till vardagen efter insats, underlåter sig att söka socialtstöd och att planera/analysera för att hantera vardagsstress året efter hemkomst. Att man mår dåligt efter hemkomst, privat och på arbetet, saknar socialt stöd samtidigt som man underlåter sig att systematiskt väga för- och nackdelar mot varandra, eller bli klar över möjliga handlingsalternativ för att hantera stress i vardagen kan innebära att dessa individer sammantaget upplever en slags maktlöshet och därmed brist på motivation eller ork att fokusera på eget privatliv. Å andra sidan tyder även resultatenpå att vissa individer i större utsträckning haft ett stort intresse av äventyr, att resa och uppleva saker, och av den anledningen är mindre benägna att binda sig. Att det är självvalt och att man föredrar att leva som singel/ensamstående. Praktiska implikationer av resultaten diskuteras.

1 - 2 av 2
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf