Change search
Refine search result
1 - 32 of 32
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Berglund, Anna Karin
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Alvinius, Aida
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Larsson, Gerry
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Om höga chefer trivs/inte trivs på jobbet - "smittar det av sig" ända ned till soldater och sjömän?2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att få fördjupad förståelse om upplevelsen av engagemang i arbetet ”smittar” mellan hierarkiska nivåer. Avsikten var att belysa denna form av påverkan såväl uppifrån och ned som nedifrån och upp. Intervjuer med totalt 26 informanter genomfördes på följande fyra nivåer: (1) Produktions-avdelningen på Högkvarteret, (2) förbands och bataljons-/divisionsledning, (3) kompani och plutons-/fartygsledning och (4) soldater och sjömän.

    Resultatredovisningen fokuserar på betydelsen av informanternas eget handlande för andras engagemang i arbetet och betydelsen av andras handlande för informanternas engagemang i arbetet. Både positiva och negativa aspekter tas upp.

    Resultatet visar att det finns en viss smittoeffekt uppifrån och ned på så sätt att handlingar utförda av ledningen på Högkvarteret har en effekt på förbands-ledningsnivå, som i sin tur har en viss effekt på kompaniledningsnivå, som slutligen har en viss effekt på soldat/sjömansnivå. Smittoeffekten finns i hela den hierarkiska kedjan men är svag när man är två eller fler hierarkiska nivåer från ”smittspridaren”.

    Smittokraften kan däremot vara stark gentemot närmsta hierarkiska nivå, framförallt nedåt i hierarkin. På soldat/sjömansnivå, som är den viktigaste för Försvarsmaktens personalförsörjning, innebär detta att de som betyder mest är de officerare och specialistofficerare som soldaterna och sjömännen dagligen möter. Sannolikt förhåller det sig så att engagerade befäl på denna nivå kan övervinna att ogynnsamt engagemang högre upp i hierarkin. På ett likartat sätt kan sannolikt en brist på engagemang på den lägsta befälsnivån kullkasta effekten av ett stort engagemang högre upp i organisationen.

    Ur personalförsörjningssynpunkt är det således angeläget att den lägsta chefsnivån är engagerad och att organisationen gör sitt yttersta för att optimera förutsättningarna för detta engagemang. Enkelt uttryckt, det är viktigare att gruppchefer, instruktörer samt plutons- och kompanibefäl är engagerade än att förbandsledning och försvarsmaktsledning är det.

  • 2.
    Brandow, Carina
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Jonsson, Emma
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Sohlberg, Jennifer
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Wallenius, Claes
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Larsson, Gerry
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Försvarsmaktens syn på sin förankring i samhället2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett antal faktorer som Försvarsmaktens (FM) volymminskning, värnpliktens vilande och avsaknaden av en mera akut nationell hotbild, har lett till att försvarets förankring i samhället inte är lika självklar som tidigare. Detta kan bland annat ge negativa effekter på FM personalförsörjning liksom på förståelsen i samhället för FM verksamhet och i förlängningen befolkningens stöd för verksamheten. Syftet med denna studie var att hos företrädare för FM högre nivåer kartlägga uppfattningar av vad som är viktiga faktorer för förankringen i samhället. I rapporten redovisas informanternas uppfattningar om bland annat allmänhetens syn på FM, om relationen mellan FM och den politiska nivån samt politikernas respektive FM ansvar för myndighetens förankring i samhället. Rapporten lämnar förslag på åtgärder som FM kan göra för att positivt förbättra förankringen. Inom projektet har det tidigare tagits fram en forskningsöversikt och gjorts en intervjustudie med informanter från näringsliv, andra myndigheter, lokala politiker och politiska ungdomsförbund.

  • 3.
    Börjesson, Marcus
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Hobbins, Jennifer
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Österberg, Johan
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Enander, Ann
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Uppfattningar om risk- och säkerhetsfrågor hos svenska fredsbevarare2013Report (Other academic)
  • 4.
    Börjesson, Marcus
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Lundqvist, Linda-Marie
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Enander, Ann
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Påfrestande förhållanden i militär verksamhet: Om definitioner, påverkan och attityder2014Report (Other academic)
  • 5.
    Fors Brandebo, Maria
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Destruktivt ledarskap vid krishantering2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien var att öka kunskapen om destruktivt ledarskap i krishanteringsorganisationer. En intervjustudie genomfördes med 21 informanter från länsstyrelser, kommuner, kommunal räddningstjänst och polisen. Resultaten visar att destruktivt ledarskap kan förstås som en process som börjar med att individen tolkar ledarens beteenden som destruktiva. Det påverkar individens förmåga och motivation att utföra sitt arbete. Intensiteten i konsekvenserna av dessa upplevda destruktiva beteenden påverkas av de upplevda orsakerna till beteendet, individens coping-strategier och det stöd organisationen ger. De olika delarna i denna process diskuteras mer utförligt i rapporten i relation till krishanteringskontexten. Som exempel kan nämnas att ledare kan vara konstruktiva när det gäller lösandet av uppgiften (krisen) men destruktiva i sin relation till medarbetarna/samarbetsaktörer. I rapporten diskuteras även hur ledarskapsideal kan leda till utövandet av destruktivt ledarskap.

  • 6.
    Fors Brandebo, Maria
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Klockare, Ellinor
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Återanställning i Försvarsmakten: en intervjustudie med återanställda soldater2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate the motive-structure of soldiers who has re-enlisted with the Swedish Armed forces. The following research questions were formulated: (1) Which factors influenced the decision to leave the armed forces, and (2) which factors influenced the decision to re-enlist with the armed forces. Eleven re-enlisted soldiers, from three different units, were interviewed. The interviews were analyzed according to a grounded theory-approach. A theoretical model describing the re-enlistment process from an individual perspective was developed.The theoretical model shows that in order to understand re-enlisted soldiers motive-structure in relation to re-enlistment we need to consider the following aspects: (a) the soldiers´ individual work approach, (b) their experiences of employment, (c) factors influencing their decision to leave the armed forces, (d) their reflection process that develops as a result of a contrast between the civilian and the military employment, and (e) their motives and thoughts in relation to the decision to re-enlist with the armed forces. In the report, we discuss the importance of goal attainment, commanders’ attitude towards re-enlisted soldiers and commitment and interest in the armed forces as a result of the reflection process.

  • 7.
    Fors Brandebo, Maria
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Lundell, Emil
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Därför kommer de tillbaka: En kvantitativ studie om återanställda soldater och sjömäns motivstruktur2017Report (Other academic)
  • 8.
    Fors Brandebo, Maria
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Lundell, Emil
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Därför lämnade de Försvarsmaken: en kvantitativ studie om tidigare anställda soldater och sjömäns motivstruktur2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att studera potentiell återanställningsbarhet och motivationsstruktur hos individer som lämnat Försvarsmakten. Följande frågeställningar avsågs att besvaras: (1) Vilka faktorer påverkade individernas beslut att lämna Försvarsmakten? och (2) Vilka faktorer påverkar huruvida individen vill ta återanställning i Försvarsmakten eller ej?

    Med hjälp av en enkät besvarade 786 tidigare kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän frågor om varför de lämnade Försvarsmakten och om deras attityd till att ta återanställning. Resultaten visar att de flesta trivdes bra under sin anställning. Vanligaste orsakerna till att lämna var brist på utveckling, missnöje över lönen, och för att  påbörja civila studier/arbete. Brist på utveckling är den faktor som bäst predicerar om tidigare kontinuerligt tjänstgörande personal vill ta återanställning i Försvarsmakten eller ej.

  • 9.
    Fors Brandebo, Maria
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Lundell, Emil
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Wolgers, Gerhard
    Försvarsmaktens HR Centrum.
    Larsson, Gerry
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Validering av officersprogrammets urvalsprocess: Steg 1: Identifiering av individuella egenskaper och förmågor som kan ligga till grund för prediktion av framtida funktionsförmåga2017Report (Other academic)
  • 10.
    Fors Brandebo, Maria
    et al.
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Österberg, Johan
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Militära ledares förmåga att öka eller bibehålla anställdas arbetstillfredsställelse: Praktiska handlingsstrategier2014Report (Other academic)
  • 11.
    Hedlund, Erik
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Division of Leadership.
    Alvinius, Aida
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Josefsson, Anders
    Swedish Defence University, Department of Military Studies, Science of Command and Control and Military Technology Division, Command and Control Section.
    Ohlsson, Alicia
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Wallenius, Claes
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Larsson, Gerry
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Ledarskap och ledning i en förändrad organisatorisk kontext2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande bok har ambitionen att sätta samman tre års forskningsresultat (2016-2018) inom ramen för det av Försvarsmakten (FM) finansierade forskningsprojektet Ledarskap och ledning i en förändrad organisatorisk kontext och omsätta kunskaper till ett pedagogiskt och lättillgängligt material som kan användas i såväl Försvarshögskolans ordinarie kurs- och utbildningsprogram, som enskild läsning eller som utgångspunkt för gruppdiskussioner, seminarier och förberedelser inför något av de teman som tas upp i boken. Bokens innehåll speglar forskningsprojektets sammansättning som består av forskare från Ledarskapsavdelningen i Stockholm, Försvarshögskolans Ledarskapscentrum i Karlstad, och Ledningsvetenskap i Stockholm. Att bokens empiri kommer från militär kontext hindrar inte att bokens innehåll även kan vara av stort intresse för civila läsare, särskilt inom ramen för dem med intresse för civil-militär samverkan i såväl nationella som internationella insatser.

  • 12.
    Jonsson, Emma
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Rekryteringsunderlaget 2013: Det tredje året med ett frivilligbaserat försvar2013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to describe and analyze the recruitment base (applicants) for the Swedish all-volunteer force. Year 2013 was the third year with volunteer basic military training. Applicants of the basic military training were studied quantitatively and qualitatively throughout the selection process, from the recruitment test to selection for basic military training.

    The number of positions to fill was higher in 2013 compared to previous years with volunteer recruitment, and also so was the number of applicants; 21 869 applications implied 4.7 applications per position. The 2013 basic military training attracted many first time applicants (92 %). The overall number and percentage of female applicants increased. Compared to 2011 the number of female applicants doubled. However, the percentage of women declined throughout the stepwise selection procedure, and at the selection for basic military training the percentage was lower compared to 2012. Like 2011 and 2012, the all-volunteer force in Sweden mainly attracted young men that were born in Sweden.

    The quality of the 2013 applicants was good. However, the results in psychological and physiological capabilities of the tested and the selected individuals were not as good as in 2011 and 2012. Despite this qualitative setback, the report indicates a positive self-selection process of voluntary candidates regarding psychological capabilities.

  • 13.
    Jonsson, Emma
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Rekryteringsunderlaget 2014: Från ansökningsomgångar till flexibel antagning2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva och analysera utvecklingen av det frivilliga försvarets rekryteringsunderlag, kvatitativt och kvalitativt.Rekryteringsunderlaget följs under antagningsprocessen, det vill säga från rekryttest, via antagningsprövning till det att individer blir antagningsbara för grundläggande militär utbildning (GMU). Det är ännu för tidigt att uttala sig om effekter på rekryteringsunderlagets kvaliteter och bortfall under antagningsprocessen av den flexibla antagningen som infördes under våren 2014. Generellt har antalet sökande 2014 och deras värden på antagningsprövningens tester varit av god kvalitet. Rekryteringsunderlaget 2014 var väldigt likt rekryteringsunderlagen 2011-2013. Statistiskt signifikanta skillnader erhölls i jämförelse med tidigare år men det rörde sig om små skillnader av liten verklig betydelse. Frivillighet har hittills inte medfört försämrad kvalitet i rekryteringsunderlaget så som befarat, utan snarare en ökad kvalitet som med tiden tycks plana ut och stabiliseras. 

  • 14.
    Jonsson, Emma
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Rekryteringsunderlaget 2015: sista året med GMU2016Report (Other academic)
  • 15.
    Jonsson, Emma
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Rekryteringsunderlaget 2016: Första året med sökande till en sammanhållen militär grundutbildning2017Report (Other academic)
  • 16.
    Jonsson, Emma
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Rekryteringsunderlaget 2017: Sista året med helt frivilligbaserad rekrytering till den militära grundutbildningen2017Report (Other academic)
  • 17.
    Jonsson, Emma
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Österberg, Johan
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Försvarsmaktens attraktivitet bland unga i Sverige: Ett samarbetsprojekt inom European Defence Agency2018Report (Other academic)
  • 18.
    Jonsson, Yvonne
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Alvinius, Aida
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Maktförskjutning och maktåtertagande i assymetriska relationer: en kvalitativ studie om tjänstemän i beredskap på landstingsnivå2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för de utmaningar som olika organisationer ställs inför när de ska samverka inom krisberedskapsfältet. Mer specifikt är ambitionen att studera hur tjänstemän i beredskap (TiB) från olika landsting i Sverige upplever samverkan med externa aktörer. Tjänsteman i beredskap är en relativt ny funktion i samhället vars roll är central vid krishanteringens inledandefas.

    Totalt genomfördes tretton intervjuer under våren 2018 med tjänstemän i beredskap från sex olika landsting. Samverkansaktörerna som tjänstemän i beredskap möter i samverkan kommer från andra myndigheter, lokala såväl som regionala. Exempel på sådana är länsstyrelser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen, Försvarsmakten, polisen och räddningstjänsten. Samverkan mellan aktörerna sker i övningssituationer såväl som i skarpt läge.

    Analysen av intervjudata visar att landstingets mest centrala roll i samverkan handlar om maktförskjutning å ena sidan och maktåtertagande å andra sidan. Maktförskjutning innebär att den ena samverkansparten ignoreras, förringas eller stöter på ett antal olika utmaningar i samband med samverkan. Makten tycks förskjutas från en aktör till en annan vilket kan upplevas som frustrerande. Att inte få tillräckligt med inflytande är ett centralt tema i intervjuanalyserna. Maktåtertagande belyser strategier som informanter använder sig av för att “utjämna” den upplevda asymmetrin i samverkan. Strategierna kan exempelvis handla om att bygga ut personliga nätverk, att kommunicera effektivt, att förstå olika organisatoriska skillnader samt att kompetensutvecklas inom samverkansområdet.

    Resultat diskuteras teoretiskt i termer av asymmetrisk samverkan samt ur ett genusperspektiv. Rapporten avslutas med förslag på framtida forskning. Avslutningsvis diskuteras praktiska implikationer som kan tänkas utgöra utbildnings- och diskussionsunderlag i frågor om krisberedskap och samverkan mellan olika organisationer.

  • 19. Lantz, Johan
    et al.
    Wolgers, Gerhard
    Psykologiska tester och testanvändning i samband med psykologiskt urval av flygförare i Försvarsmakten 1944-2013: En sammanfattande historik och testöversikt2013Report (Other academic)
  • 20.
    Larsson, Gerry
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Ledarskapets betydelse för lärande vid After Action Reviews (AAR)2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten utgör dokumentationen av ett uppdrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) till Försvarshögskolan. Syftet med uppdraget är att ge en kortfattad kunskapssammanställning över utvecklande ledarskap och koppling till lärande/lärande organisation inom ramen för MSB utvecklingsarbete avseende After Action Review (AAR). Uppdraget innefattar också att ge en rekommendation om verktyg/metoder för att mäta aktuellt ledarskap eller att relatera detta till en idealbild.

    Tre övergripande slutsatser föreslås. För det första, kvaliteten på det allmänna ledarskapet i en organisation kommer att ha en betydande inverkan på AAR verksamhet och ledarskap under AAR sessioner. Den andra övergripande slutsatsen avser betydelsen av högre chefers indirekta ledarskap. Det finns ett stort symbolvärde i att organisationsledningen aktivt stödjer AAR och tillskapar nödvändiga resurser.

    Den tredje och avslutande slutsatsen gäller metoder för att mäta ledarskap. Mot bakgrund av rådande brist på vetenskapligt framtagna instrument med AAR inriktning föreslås bruk av väl beprövade instrument som mäter allmänt ledarskap och att dessa kompletteras med utprovning av AAR specifika tilläggsfrågor.

  • 21.
    Larsson, Gerry
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Ledarskapets containerfunktion: en kvalitativ studie av militära mellanchefer2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Containerförmåga handlar i ledarskapssammanhang om att man som chef måste kunna varsebli, tolka och härbärgera signaler från högre nivå innan de förmedlas vidare nedåt i hierarkin. Härbärgeringen innefattar att transformera den högre nivåns budskap på ett sådant sätt att det blir meningsfullt för medarbetare på lägre nivåer, utan att budskapet för den skull förvanskas. Även det omvända gäller. Chefer måste kunna ta emot och härbärgera signaler ”från golvet” och föra dem vidare uppåt till högre chefer på ett konstruktivt sätt.

    Syftet med undersökningen var att få en fördjupad förståelse av de intrapsykiska delarna av ledarskapets containerfunktion och hur de samverkar med de beteendemässiga delarna. En intervjuundersökning genomfördes med 15 svenska militära officerare på mellanchefnivå. Studien ledde fram till en identifikation av ett antal detaljaspekter inom ledarskapets containerfunktion. Som exempel kan nämnas vikten av självdisciplin att motstå impulser att agera direkt för att skapa tid att analysera situationen och förbereda argument gentemot målgruppen. Studien visar vidare att ledares hantering av containerfunktionen är starkt relaterade till deras ledarskap mer generellt. Detta gäller dels individfaktorn ledarens personliga trygghet och erfarenhet, dels den relationella faktorn att bygga tillitsfulla relationer uppåt och nedåt.

  • 22.
    Larsson, Gerry
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Alvinius, Aida
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Bandlitz Johansen, Rino
    Norska försvarshögskolan.
    Militära mellanchefers containerfunkiton och ledarskap: En nyckel till organisationers resultat2017Report (Other academic)
  • 23.
    Larsson, Gerry
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Lundell, Emil
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Svensén, Sofia
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Nilsson, Sofia
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Enskilt tjänstgörande 1990-2015: hur mår de idag och vilken långsiktig effekt har vardagsstress?2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att kartlägga hur svenska officerare som gjort insatser som enskilt tjänstgörande upplever sig må idag och särskilt beakta vardagsstressens betydelse.

    Studiens teoretiska ramverk utgörs av en modell över vardagsstress, vilket urskiljer sig gentemot tidigare forskning där allvarliga reaktioner som Post Traumatic Stress Disorder (PTSD) ofta varit i främsta fokus.

    En enkät skickades till samtliga nu levande svenskar som varit enskilt tjänstgörande officerare under perioden 1990-2015 (N = 1198). Svar erhölls från 653 personer (54,5% svarsfrekvens).

    Resultatet visar att majoriteten av deltagarna upplever att de mår bra idag. Endast en mindre grupp rapporterar att de besväras av fysiska, emotionella eller kognitiva stressreaktioner (symptom). Resultatet visar även att ju starkare kombinationen av vardagliga glädjeämnen och funktionell stresshantering är i förhållande till kombinationen av vardagliga oros- och irritationsmoment och dysfunktionell stresshantering, desto lägre är förekomsten av symptom och vice versa.

    Undersökningens främsta praktiska slutsats är att undersökningsdeltagarna i huvudsak mår bra idag. Studiens viktigaste teoretiska slutsats är att den prövade modellen ger ett betydelsefullt kunskapstillskott för förståelse av hur vardagshändelser och hanteringsstrategier samspelar med stressreaktioner och indikationer på PTSD.

  • 24.
    Larsson, Gerry
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Lundell, Emil
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Svensén, Sofia
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Nilsson, Sofia
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Internationell tjänst 2011-2015: hur mår dessa kvinnor och män idag och vilken långsiktig effekt har vardagsstress?2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att kartlägga hur svenska kvinnor och män som gjort internationella insatser upplever sig må idag och särskilt beakta vardagsstressens betydelse.

    En enkät skickades hem till samtliga nu levande svenskar som genomfört en eller flera militära internationella insatser för Försvarsmaktens räkning under perioden 2011-2015(N = 4594), de personer som genomfört insatser som enskilt tjänstgörande (till exempel som observatörer) ingår ej i undersökningen eftersom de medverkat i en samtidig, separat studie. Svar erhölls från 199 kvinnor och 1614 män (40.5% svarsfrekvens, 46 personer avstod från att ange kön). Det dominerande svarsmönstret är att undersökningsdeltagarna upplever att de mår bra idag. Dock besväras cirka 15-25% ”ofta” eller ”mycket ofta” av fysiska, emotionella eller kognitiva stressreaktioner (symptom). Sex procent av kvinnorna (n = 11) redovisar en tydlig indikation på PTSD motsvarande siffra bland männen är tre procent (n = 50).

    Undersökningens främsta praktiska slutsatser är att flertalet undersökningsdeltagare i huvudsak mår bra idag. Samtidigt är antalet personer som uppvisar tydlig PTSD indikation inte är försumbart och detta behöver följas upp av Försvarsmakten. Studiens viktigaste teoretiska slutsats är att den prövade modellen ger ett betydelsefullt kunskapstillskott för förståelse av hur vardagshändelser och hanteringsstrategier samspelar med stressreaktioner och indikationer på PTSD.

  • 25.
    Larsson, Gerry
    et al.
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Nilsson, Sofia
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Ohlsson, Alicia
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    18 mjuka medel mot moralisk stress i militär miljö2015Book (Other academic)
  • 26.
    Nilsson, Sofia
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Brandow, Carina
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Olsson, Alicia
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Alvinius, Aida
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Larsson, Gerry
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Militärt ledarskap och emotionshantering i akuta situationer som innehåller moraliska dilemman2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Militärt ledarskap i en insatsmiljö präglad av svårförutsägbar irreguljär krigföring ställer stora krav på officersprofessionen. Etiskt komplexa insatser kan bidra till starka stressrelaterade emotioner hos enskilda soldater och officerare. Förmågan att hantera dessa känslor är central för att bibehålla operativ effektivitet. Kraven ökar samtidigt på den militära organisationen att anpassa sina normer för vad som är acceptabla emotionella uttrycksformer. Studien belyser en militär emotionskultur som ger begränsat utrymme åt emotionella uttryck då det är nödvändigt att vara bestämd, kall och ”professionell” i akuta situationer som innehåller moraliska dilemman. Ledare kan genom att härbergera starka känslor bidra till operativ effektivitet (benämnd containerförmåga). Potentiella konflikter mellan en god containerförmåga i akuta situationer å ena sidan och långsiktig anpassning i vardagen efter insatser å andra sidan belyses.

  • 27.
    Nilsson, Sofia
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Ohlsson, Alicia
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Lundqvist, Linda-Marie
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Alvinius, Aida
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Hyllengren, Peder
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Waaler, Gudmund
    Sjøkrigsskolen, Norway.
    Bandlitz Johansen, Rino
    Forsvarets stabsskole, Norway.
    Larsson, Gerry
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Militärt ledarskap: Emotionskultur och emotionshantering i moraliska påfrestande situationer: Ett kvantitativt test av en kvalitativt framtagen modell2014Report (Other academic)
  • 28.
    Scott, David
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Kollektiva reaktioner, känsloströmningar och ageranden: Om meningsskapande i krissituationer2015Report (Other academic)
  • 29.
    Svensén, Sofia
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Thielen, Alexander
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Wolgers, Gerhard
    Försvarsmakten, Sverige.
    Fors Brandebo, Maria
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Validering av Officersprogrammets urvalsprocess: Steg 2: En kvalitativ studie om utveckling av förmågor och egenskaper hos officerare2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning ingår som ett andra steg i en planerad sekvens av studier som syftar till att validera officersprogrammets urvalsprocess. I det första steget identifierades ett antal egenskaper och förmågor som kan antas vara betydelsefulla för officerare för att utföra ett bra arbete, oavsett inom vilken arena officeren verkar. En sammanfattande modell togs fram där egenskaperna och förmågorna indelades i tre kategorier; individuella basegenskaper, interpersonella förmågor och uppgiftsrelaterade förmågor.

    I det andra steget undersöks dessa egenskaper och förmågors karaktär; är de stabila eller utvecklas de under utbildning eller yrkesutövande? Resultatet visar att de individuella basegenskaperna utvecklas förutsatt en stabil grund liksom de interpersonella förmågorna medan de uppgiftsrelaterade förmågorna huvudsakligen utvecklades över tid, antingen under utbildningen eller som yrkesverksam officer.

  • 30.
    Wallenius, Claes
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Brandow, Carina
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Den politiska nivåns syn på försvarets folkförankring: En intervjustudie med försvarspolitiker och deras tjänstemän2014Report (Other academic)
  • 31.
    Wallenius, Claes
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Brandow, Carina
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Berglund, Anna Karin
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Hede, Susanne
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Befolkningens syn på försvarets folkförankring: En enkätstudie på ett befolkningsurval2015Report (Other academic)
  • 32.
    Wolgers, Gerhard
    HR Centrum, Försvarsmakten.
    Intervjubedömningar i officersurval: Dimensioner och samband mellan olika intervjubedömningar och lämplighetsbedömningen av sökande till Officersprogrammet vid Försvarshögskolan2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Intervjuer är det vanligaste bedömningsinstrumentet i samband med urval i arbetslivet. Men vad mäter egentligen en intervju? Vilket samband finns mellan olika intervjubedömningar? Hur förhåller sig dessa till en övergripande lämplig-hetsbedömning? För att undersöka detta användes data på sökande åren 2011-2014 till det treåriga Officersprogrammet vid Försvarshögskolan (N=770). Urvalsmomentet kallat lämplighetsbedömning utgjorde fokus. Här ingick psykologintervju, professionsintervju samt en övergripande lämplighetsbedöm-ning. Principal komponentanalys uppvisade en dimension hos psykolog-intervjun: ”psykologisk lämplighet”. Professionsintervjun uppvisade fyra dimensioner: ”officerslämplighet”, ”yrkesmotivation”, ”attityder” och ”direkt ledarskap”. Stöd fanns emellertid också för tolkningen att professionsintervjun uppvisar en dimension, ”officerslämplighet”, som förklarar påtagligt mest varians (56,25 %) jämfört med övriga tre dimensioner (5,39 %, 3,98 % respek-tive 3,42 %). Sambandet mellan intervjuerna var ganska starkt (r=0,63), eller högst måttligt som reliabilitetsmått betraktat. Detta tolkades som rimligt p.g.a. intervjuernas olika perspektiv. Multipel linjär regressionsanalys predicerade att 82,1 % (Adjusted R2= 0,821, p<0,001) av variansen i lämplighetsbedömningen kan förklaras av både psykologbedömning och professionsbedömning. Intervju-erna visade sig samtidigt inte vara kolinjära, dvs. ej sammanfalla (Tolerance=0,606, VIF=1,650), utan vara tillräckligt unika för att inte kunna ersätta varandra. Resultaten diskuteras. Inledningsvis ges en introduktion till området urval av personal samt viss bakgrund om intervjuer som bedömnings-instrument och beskrivning urvalsprocessen av officerare.

1 - 32 of 32
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf