Change search
Refine search result
1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Emmelie
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det svenska totalförsvaret utvecklades under och efter andra världskriget för att skapa en trovärdig försvarsförmåga och en förmåga till självförsörjning. Över tid förbättrades omvärldsläget. Med nya behov att möta kriser och olyckor växte ett krisberedskapssystem fram som formaliserades i början av 2000-talet. Under de senaste åren har omvärldsläget förändrats och hotbilden mot Sverige och svenska intressen försämrats i flera avseenden. Detta har gjort att totalförsvarsplaneringen återigen har upprättats, vilket också får betydelse för krisberedskapen.

    Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige ger en historisk beskrivning av totalförsvaret och samhällets säkerhet, från 1901 och fram till idag, med fokus på förändringar i hotuppfattning, lagstiftning och inriktning. Läsaren får fördjupa sig i det politiska system och juridiska förutsättningar som utgör krisberedskapens och totalförsvarets verktygslåda.

  • 2.
    Andersson, Emmelie
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Fors, Fredrik
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Koraeus, Mats
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    När myren blir som fnöske: En utvärdering av Fortifikationsverkets hantering av skogsbränderna 20182019Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2018 utbröt ett stort antal skogsbränder runt om i Sverige pågrund av det ihållande varma och torra vädret. Bränder uppstod även på flera avFortifikationsverkets fastigheter. Den största brandutvecklingen skedde på Älvdalensskjutfält i Dalarna och krävde en gemensam insats från kommunala räddningstjänsten,Fortifikationsverkets egen personal, Försvarsmakten, Hemvärnetoch frivilliga för att hantera. Som fastighetsägare ansvarade Fortifikationsverketfrämst för eftersläcknings- och bevakningsarbete.Fortifikationsverkets hantering av bränderna innehöll många positiva delar:initiativförmåga, improvisation och engagemang. Människor ville och kunde göraen insats. Alla dessa är viktiga komponenter i krishantering.Då detta är en av de största händelserna som Fortifikationsverket har fått hanteraså har det lett till en rad nya kunskaper och erfarenheter som kan bidra tillatt utveckla myndighetens krisberedskap, men också till totalförsvarsplaneringen.Fortifikationsverket gav Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhälletssäkerhet (FHS/CTSS) i uppdrag att dels utvärdera myndighetens insats ihanteringen av skogsbränderna vid Älvdalens skjutfält, och dels myndighetensgenerella förmåga att hantera uppkomna kriser.Underlaget till utvärderingen består dels av en analys av de dokument som togsfram under insatsen, av myndighetens instruktioner och planer samt av gällandeförfattningar. Därtill har intervjuer genomförts med medarbetare och chefer inomFortifikationsverket som satt på viktiga krisledningsfunktioner vid insatsen, samtmed räddningstjänsten som samverkade med Fortifikationsverket under bränderna.Utvärderingen har resulterat i ett antal slutsatser och rekommendationersom presenteras kortfattat nedan. Rapporten har även kompletterats med enbilaga, ”Typfall skogsbrand”. Bilagan består av ett scenario där utbredda skogsbrän2der drabbar Fortifikationsverkets fastigheter och olika situationer uppstår sommåste hanteras av myndigheten. Därutöver finns en checklista som kan fungerasom stöd både före, under och efter en händelse, till exempel en skogsbrand. Bilaganär tänkt att användas till utbildning, övning och planering.

  • 3.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis. Försvarshögskolan.
    Blomstrand, Rickard
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Deschamps-Berger, Jenny
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Levy-Nilsson, Sofia
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Executive Education.
    Narby, Petter
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Sandberg, Daniel
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Besten besegrad: Utvärdering av krishanteringen under skogsbränderna i Ljusdal 20182019Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Skogsbränderna i Ljusdal utgjorde det största brandområdet i Sverige under sommaren 2018. Omkring 200 personer evakuerades. Räddningstjänster från flera delar av Sverige medverkade och internationellt stöd kom från 10 länder. Räddningsinsatsen pågick i 27dagar och innefattade som mest 1300 personer. Efter nio dagar övertog Länsstyrelsen i Gävleborgs län ansvaret för kommunal räddningstjänst.

    Utvärderingen bedömer i vilken utsträckning Länsstyrelsen i Gävleborgs län har arbetat enligt författningarna och riktlinjerna som finns kopplat till dess ansvarsområde under och efter olyckor och kriser. Mycket i krishanteringen fungerade bra. Inom sju av nio områdenhar länsstyrelsen i hög eller i mycket hög utsträckning uppfyllt sitt ansvar. Inom tvåområden har länsstyrelsen i begränsad utsträckning uppfyllt sitt ansvar.

    Områden där länsstyrelsen i mycket hög utsträckning har uppfyllt sitt ansvar

    • TiB-funktion (initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka,verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet)
    • Omgående kunna upprätta en ledningsfunktion
    • Inom sitt geografiska områdesansvar verka för samordning av efterarbetet

    Områden där länsstyrelsen i hög utsträckning har uppfyllt sitt ansvar• Samlad regional lägesbild (innan övertagandet)

    • Fungera som sammanhållande funktion och verka för samordning och gemensam inriktning under krisen
    • Övertagande av kommunal räddningstjänst
    • Information till allmänhet och media

    Områden där länsstyrelsen i begränsad utsträckning har uppfyllt sitt ansvar

    • Samlad regional lägesbild (efter övertagandet)
    • Intern informationssamordning

    I utvärderingen dras också slutsatser utifrån utmaningarna som länsstyrelsen mötte samtnågra slutsatser av vikt för krishanteringssystemet. Ett urval presenteras nedan.

    Inledningsvis hämmades länsstyrelsens arbete med regional lägesbild av att Ljusdalskommun hade svårt att formulera en lokal lägesbild. Genom flera proaktiva åtgärder lyckades dock länsstyrelsen skapa en lägesbild utifrån vilken insatserna kunde dimensioneras.

    Övertagandet av kommunal räddningstjänst har i all väsentlighet hanterats på ett bra sätt. Möjligen hade övertagandet kunnat ske något tidigare, men övertagandet har sannolikt underlättats av att avvakta och den operativa insatsen har kunnat fortgå ostörd avlänsstyrelsen. Förberedelserna för övertagande borde däremot ha involverat länsstyrelsensstab i betydligt högre utsträckning.

    Länsstyrelsen har efter övertagandet två roller att hantera: dels ansvaret förräddningsinsatsen, dels det geografiska områdesansvaret inom krisberedskapen. Det medför att det blir svåra avvägningar mellan räddningstjänst och krishantering. I både Gävleborg och i Västmanland 2014 har vissa inblandade kritiserat att hanteringen haft för stort brandfokus. Att räddningsinsatsen har brandfokus och leds av personer med stor erfarenhet av att leda stora räddningsinsatser är lämpligt, men att integrera länsstyrelsensstab med räddningsinsatsens innebär en risk att länsstyrelsens roll och ansvar i krisberedskapen faller undan.

    Det är en utmaning att organisera ledning av en stor insats. Länsstyrelsens organisation före övertagandet kom snabbt igång och utformades utifrån rådande planer och erfarenheter av övningar. Däremot har inte alltid länsledningen och länsstyrelsens stab arbetat helt integrerat. Stabsorganisationen efter övertagandet sattes upp ad hoc. Den stabsstruktur som väljs måste kompletteras med processer som är enhetliga och som övas regelbundet. Detta gäller både inom respektive funktion, men framförallt sådana processer som knyter samman flera funktioner som för att integrera strategiskt och operativt ledarskap, för att följa upp arbetet, för kommunikation och enhetliga budskap samt för planering på kort, medel och lång sikt.

    Frivilliga fick ersättning efter både sommarens bränder och skogsbranden i Västmanland 2014. Ersättningar till frivilliga riskerar att sätta standard och förväntningar till nästa kris. I framtiden kommer det antagligen bli nödvändigt att göra skillnad inom gruppen frivilliga mellan dem som medverkar med någon form av avtal, och därmed har rätt till ersättning, och de frivilliga som gör ideella insatser. De ekonomiska konsekvenserna av frivilliga riskerar annars att bli allt för långtgående. Hur frivilligfrågan hanteras har en nära koppling till de drabbade och allmänhetens förtroende för insatsen och krishanteringen.

    Rapporten består av tre delar: 1) en beskrivning av händelseförloppet utifrån särskilt relevanta teman, 2) en diskussion om vilka lärdomar som kan dras utifrån hanteringen och 3) en utvärdering av Länsstyrelsen i Gävleborgs läns arbete utifrån dess ansvar ochuppdrag.

1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf