Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 1471
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Andersson, Emmelie
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Fors, Fredrik
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Koraeus, Mats
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    När myren blir som fnöske: En utvärdering av Fortifikationsverkets hantering av skogsbränderna 20182019Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2018 utbröt ett stort antal skogsbränder runt om i Sverige pågrund av det ihållande varma och torra vädret. Bränder uppstod även på flera avFortifikationsverkets fastigheter. Den största brandutvecklingen skedde på Älvdalensskjutfält i Dalarna och krävde en gemensam insats från kommunala räddningstjänsten,Fortifikationsverkets egen personal, Försvarsmakten, Hemvärnetoch frivilliga för att hantera. Som fastighetsägare ansvarade Fortifikationsverketfrämst för eftersläcknings- och bevakningsarbete.Fortifikationsverkets hantering av bränderna innehöll många positiva delar:initiativförmåga, improvisation och engagemang. Människor ville och kunde göraen insats. Alla dessa är viktiga komponenter i krishantering.Då detta är en av de största händelserna som Fortifikationsverket har fått hanteraså har det lett till en rad nya kunskaper och erfarenheter som kan bidra tillatt utveckla myndighetens krisberedskap, men också till totalförsvarsplaneringen.Fortifikationsverket gav Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhälletssäkerhet (FHS/CTSS) i uppdrag att dels utvärdera myndighetens insats ihanteringen av skogsbränderna vid Älvdalens skjutfält, och dels myndighetensgenerella förmåga att hantera uppkomna kriser.Underlaget till utvärderingen består dels av en analys av de dokument som togsfram under insatsen, av myndighetens instruktioner och planer samt av gällandeförfattningar. Därtill har intervjuer genomförts med medarbetare och chefer inomFortifikationsverket som satt på viktiga krisledningsfunktioner vid insatsen, samtmed räddningstjänsten som samverkade med Fortifikationsverket under bränderna.Utvärderingen har resulterat i ett antal slutsatser och rekommendationersom presenteras kortfattat nedan. Rapporten har även kompletterats med enbilaga, ”Typfall skogsbrand”. Bilagan består av ett scenario där utbredda skogsbrän2der drabbar Fortifikationsverkets fastigheter och olika situationer uppstår sommåste hanteras av myndigheten. Därutöver finns en checklista som kan fungerasom stöd både före, under och efter en händelse, till exempel en skogsbrand. Bilaganär tänkt att användas till utbildning, övning och planering.

  • 52.
    Apel, Erik
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL).
    Guns n' roses: The Swedish Social Democratic Party and the Saudi agreement2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In this study I examine the decisions to sign and later terminate the so called Saudi agreement, a military memorandum of understanding (MoU) between Sweden and Saudi Arabia, understood as a gateway agreement for future arms deals as well as exchange of defense technology knowledge. Comparing statements from the Social Democratic Party (SAP), who held government both in 2005 when the agreement was signed as well as in 2015 when it was terminated unilaterally by Sweden, I examine the ideological preferences of Swedish foreign policy. Could the shift in policy be explained by ideology?

  • 53.
    Asp, Viktoria
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Enskildas ansvar och agerande: Offentliga aktörers bedömningar2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten ger en bild av hur offentliga aktörer ser på gränsdragningarna mellan det offentligas och den enskildas ansvar vid kriser och vilka förväntningar aktörerna har på enskildas krisberedskapsförmåga. Till grund ligger en enkät skickad till beredskapssamordnare eller motsvarande i samtliga kommuner, landsting och länsstyrelser samt en fokusgrupp med representanter för centrala myndigheter.

    Överlag är offentliga aktörer överens om hur enskilda bör ta ansvar. Under tre dygn börenskilda kunna täcka det egna hushållets behov av vatten, mat, värme och information. Det finns en stark samsyn i att enskilda bör ta ansvar genom att hjälpa varandra vid kriser,exempelvis genom att dela med sig av förnödenheter. Vidare bör enskilda medborgare ta ansvar genom att ha kunskap om risker och följa råd från offentliga aktörer.

    Det finns områden där offentliga aktörer är oeniga om på vilka sätt enskilda bör ta ansvar. Områdena innefattar om enskilda ska fungera som en resurs till det offentligas krishanteringsarbete, tillsammans ansvara för att det är ordning och säkerhet i samhället under ett längre elavbrott, följa myndigheters råd om att vaccinera sig vid smittoutbrott, ha en packad väska och en plan för att snabbt kunna evakuera sin bostad, kunskap om hot ochrisker i närområdet samt om enskilda har ansvar för att förmedla viktig information vid ettförmodat terrorattentat.

    Ansvarsynen skiljer sig mellan lokal och regional nivå. Personer som arbetar på länsstyrelser ser mer långtgående på enskildas ansvar än vad beredskapssamordnare i kommuner och landsting gör.

    Hur tror offentliga aktörer att enskilda agerar och förbereder sig för kriser? Förväntningarna på enskildas krisberedskapsförmåga är låga. De flesta bedömer att enskilda kan klara självförsörjning under högst ett dygn. Bara drygt hälften tror att enskilda är medvetna om att samhällsfunktioner kan sluta fungera normalt vid en kris. Likaså är förväntningarna på i vilken utsträckning människor hjälper varandra ganska låga. Bara drygt 40 procent av de offentliga aktörerna tror att människor hjälper varandravid kriser.

    Ett fåtal människor tros under en kris begå brott, antingen för att få tillgång tillförnödenheter till det egna hushållet eller för att sälja vidare. Enligt forskning är det en vanlig myt att kriser leder till att människor blir överdrivet själviska med plundring eller annan brottslighet som följd. Tvärtom brukar människor vid kriser vara solidariska, hjälpa varandra och dela på de knappa resurser som finns.

    De flesta offentliga aktörer menar att enskildas ansvar bör förtydligas. Det skulle underlätta vid kunskapshöjande informationssatsningar och ge beredskapssamordnarna stöd i arbetet med att öka enskildas krisberedskapsförmåga. För att enskildas krisberedskap ska öka är det dock avgörande med vilja och intresse från allmänhet,politiker och myndigheter.

  • 54.
    Asp, Viktoria
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Frivilligresurser under flyktingsituationen: Frivilliga försvarsorganisationer och trossamfunds förmåga att möta samhällets behov hösten 20152017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flyktingsituationen hösten 2015 innebar stora påfrestningar för det svenska samhället. Samtidigt fanns ett sällan skådat engagemang och vilja bland allmänheten till att bidra. Det civila samhället gjorde stora insatser för människorna på flykt.

    Studiens vägledande fråga har varit hur frivilliga kan fungera som resurs för att möta samhällets behov vid kriser. Utgångpunkten har varit flyktingsituationen men jämförelser görs med skogsbranden i Västmanland 2014, som också involverade stora mängder frivilliga.

    Frivilligheten är spretig och uppdelad. Skillnader finns i organisering och synen på organisationens roll i krisberedskapen. Det saknas en arena där frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund och andra delar av det civila samhället träffas. Dessutom finns det konkurrens och prestige mellan organisationerna, vilket offentliga aktörer upplevde försvårade deras samverkan med frivilliga. Även frivilligorganisationerna har identifierat prestige som något som försvårade arbetet under hösten 2015. En tydlig skiljelinje i frivilligheten är frågan kring anställning och synen på organisationens oberoende gentemot det offentliga.

    Alla intervjuade offentliga aktörer har haft behov av personella förstärkningsresurser. Det är dock bara Migrationsverket och Umeå kommun som i någon mån har använt frivilliga som personella förstärkningsresurser. Migrationsverket bedömer att de hade behov av ungefär dubbelt så många frivilliga. Matchningen uteblev dock eftersom Migrationsverket saknade förberedda processer kring ersättning, anställning och integrering av frivilliga samtidigt som frivilliga försvarsorganisationer och samarbetskommittén FOS saknade rutiner för att snabbt få frivilliga på plats.

    Förutsättningarna för fungerande samverkan med frivilligorganisationer var inte optimala. Den egna myndigheten var mitt uppe i en kris vilket ledde till ospecificerade förfrågningar och låga krav på frivilligas kompetens och kvalitetssäkring. Situationen gjorde att både offentliga aktörer och frivilliga blev tvungna att testa nya arbetssätt och frångå de vanliga rutinerna.

    Offentliga aktörer förefaller vara som mest nöjda när frivilliga har organiserat sig själva, lyckats lösa alla möjliga problem, och sett behov som de offentliga inte själva har kunnat förutse. Graden av detaljstyrning, som anställning skulle kunna innebära, måste vägas mot graden av frihet för att inte riskera att förlora kärnan i frivilligheten: Drivkraften att göra skillnad.

    Rapporten bygger i första hand på intervjuer med representanter för några kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund och andra delar av det civila samhället. Rapporten innehåller många exempel men ger ingen heltäckande bild över vilken roll frivilliga spelade under hösten 2015. Studien har genomförts på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

  • 55.
    Asp, Viktoria
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Norbergs kommun: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 ledde till en omfattande räddningsinsats och blev den största samverkansinsatsen på svensk mark sedan det nuvarande krisberedskapssystemet infördes. Syftet med rapporten är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Utvärderingen är skriven av Försvarshögskolan/Crismart på uppdrag av Norbergs kommun, genom Länsstyrelsen i Västmanlands län. Utvärderingen har främst baserats på skriftlig och muntlig information från Norbergs kommun som har erhållits genom processledning, intervjuer och dokumentanalys. Huvudfrågan har varit hur kommunen kan lära och utvecklas av händelsen och utvärderingen ger exempel på inom vilka områden kommunen bör utveckla sin verksamhet samt inom vilka områden det finns goda exempel på beslutsfattande och agerande.

    Måndagen den 4 augusti 2014 nådde skogsbranden, som då hade pågått i fem dagar, Norbergs kommun. Situationen blev snabbt akut. Kommunen påbörjade krishanteringsarbetet på måndagskvällen samtidigt som räddningsledningen övervägde att evakuera stora delar av kommunen. Kommunalrådet aktiverade krisledningsnämnden och nämnden, krisledningsgruppen och krisinformationsgruppen hade möten tillsammans. Det sågs som den lilla kommunens styrka att grupperna kunde arbeta nära varandra. Ingen annan av kommunerna som drabbades av skogsbranden stod inför en lika allvarlig situation som Norberg gjorde under måndagen. Krisledningsnämnden gjorde att beslutsvägarna blev korta och kommunala medel vid behov snabbt kunde omfördelas. I Norbergs fall var det lämpligt att aktivera krisledningsnämnden eftersom det gav kommunen ytterligare verktyg för att hantera krisen.

    Det finns några områden där Norbergs kommun kan lära och utvecklas av skogsbranden. Ingen av de skogsbrandsdrabbade kommunerna skulle ha haft tillräckligt med personal om krisen hade dragit ut på tiden. Uthållighetsaspekten blir särskilt bekymmersam för en liten kommun. För att minska sårbarheten bör kommunen bibehålla kontakter med andra aktörer i närområdet och bli aktiv i de regionala nätverk som finns för krisberedskapsfrågor.

    Samverkan kräver resurser och även det blir därför svårare för en mindre kommun. Samverkansstaben i Ramnäs önskade ytterligare representanter från Norberg, något som kommunen inte menade var möjligt. Norberg är den minsta av de drabbade kommunerna. Den personal som fanns behövde arbeta i kommunen. Norberg och Fagersta delar på en tjänst som beredskapssamordnare. Vid händelser som involverar båda kommunerna blir det en sårbarhet.

    Vid skogsbranden ansvarade länsstyrelsen för att samordna information från olika myndigheter. Trots länsstyrelsens samordning och övertagande av räddningstjänst har kommunerna fortfarande informationsansvar gentemot de egna medborgarna. Norberg tycks knappt ha informerat allmänheten om vilka insatser kommunen själv gjorde med anledning av skogsbranden. Kommunen bör därför fundera på hur förmågan att kommunicera vilka åtgärder kommunen vidtar under en kris kan stärkas.

  • 56.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis. Försvarshögskolan.
    Blomstrand, Rickard
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Deschamps-Berger, Jenny
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Levy-Nilsson, Sofia
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Executive Education.
    Narby, Petter
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Sandberg, Daniel
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Besten besegrad: Utvärdering av krishanteringen under skogsbränderna i Ljusdal 20182019Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Skogsbränderna i Ljusdal utgjorde det största brandområdet i Sverige under sommaren 2018. Omkring 200 personer evakuerades. Räddningstjänster från flera delar av Sverige medverkade och internationellt stöd kom från 10 länder. Räddningsinsatsen pågick i 27dagar och innefattade som mest 1300 personer. Efter nio dagar övertog Länsstyrelsen i Gävleborgs län ansvaret för kommunal räddningstjänst.

    Utvärderingen bedömer i vilken utsträckning Länsstyrelsen i Gävleborgs län har arbetat enligt författningarna och riktlinjerna som finns kopplat till dess ansvarsområde under och efter olyckor och kriser. Mycket i krishanteringen fungerade bra. Inom sju av nio områdenhar länsstyrelsen i hög eller i mycket hög utsträckning uppfyllt sitt ansvar. Inom tvåområden har länsstyrelsen i begränsad utsträckning uppfyllt sitt ansvar.

    Områden där länsstyrelsen i mycket hög utsträckning har uppfyllt sitt ansvar

    • TiB-funktion (initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka,verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet)
    • Omgående kunna upprätta en ledningsfunktion
    • Inom sitt geografiska områdesansvar verka för samordning av efterarbetet

    Områden där länsstyrelsen i hög utsträckning har uppfyllt sitt ansvar• Samlad regional lägesbild (innan övertagandet)

    • Fungera som sammanhållande funktion och verka för samordning och gemensam inriktning under krisen
    • Övertagande av kommunal räddningstjänst
    • Information till allmänhet och media

    Områden där länsstyrelsen i begränsad utsträckning har uppfyllt sitt ansvar

    • Samlad regional lägesbild (efter övertagandet)
    • Intern informationssamordning

    I utvärderingen dras också slutsatser utifrån utmaningarna som länsstyrelsen mötte samtnågra slutsatser av vikt för krishanteringssystemet. Ett urval presenteras nedan.

    Inledningsvis hämmades länsstyrelsens arbete med regional lägesbild av att Ljusdalskommun hade svårt att formulera en lokal lägesbild. Genom flera proaktiva åtgärder lyckades dock länsstyrelsen skapa en lägesbild utifrån vilken insatserna kunde dimensioneras.

    Övertagandet av kommunal räddningstjänst har i all väsentlighet hanterats på ett bra sätt. Möjligen hade övertagandet kunnat ske något tidigare, men övertagandet har sannolikt underlättats av att avvakta och den operativa insatsen har kunnat fortgå ostörd avlänsstyrelsen. Förberedelserna för övertagande borde däremot ha involverat länsstyrelsensstab i betydligt högre utsträckning.

    Länsstyrelsen har efter övertagandet två roller att hantera: dels ansvaret förräddningsinsatsen, dels det geografiska områdesansvaret inom krisberedskapen. Det medför att det blir svåra avvägningar mellan räddningstjänst och krishantering. I både Gävleborg och i Västmanland 2014 har vissa inblandade kritiserat att hanteringen haft för stort brandfokus. Att räddningsinsatsen har brandfokus och leds av personer med stor erfarenhet av att leda stora räddningsinsatser är lämpligt, men att integrera länsstyrelsensstab med räddningsinsatsens innebär en risk att länsstyrelsens roll och ansvar i krisberedskapen faller undan.

    Det är en utmaning att organisera ledning av en stor insats. Länsstyrelsens organisation före övertagandet kom snabbt igång och utformades utifrån rådande planer och erfarenheter av övningar. Däremot har inte alltid länsledningen och länsstyrelsens stab arbetat helt integrerat. Stabsorganisationen efter övertagandet sattes upp ad hoc. Den stabsstruktur som väljs måste kompletteras med processer som är enhetliga och som övas regelbundet. Detta gäller både inom respektive funktion, men framförallt sådana processer som knyter samman flera funktioner som för att integrera strategiskt och operativt ledarskap, för att följa upp arbetet, för kommunikation och enhetliga budskap samt för planering på kort, medel och lång sikt.

    Frivilliga fick ersättning efter både sommarens bränder och skogsbranden i Västmanland 2014. Ersättningar till frivilliga riskerar att sätta standard och förväntningar till nästa kris. I framtiden kommer det antagligen bli nödvändigt att göra skillnad inom gruppen frivilliga mellan dem som medverkar med någon form av avtal, och därmed har rätt till ersättning, och de frivilliga som gör ideella insatser. De ekonomiska konsekvenserna av frivilliga riskerar annars att bli allt för långtgående. Hur frivilligfrågan hanteras har en nära koppling till de drabbade och allmänhetens förtroende för insatsen och krishanteringen.

    Rapporten består av tre delar: 1) en beskrivning av händelseförloppet utifrån särskilt relevanta teman, 2) en diskussion om vilka lärdomar som kan dras utifrån hanteringen och 3) en utvärdering av Länsstyrelsen i Gävleborgs läns arbete utifrån dess ansvar ochuppdrag.

  • 57.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Bynander, Fredrik
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Daléus, Pär
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Deschamps-Berger, Jenny
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Sandberg, Daniel
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Schyberg, Erik
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Bara skog som brinner?: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skogbranden i Västmanland 2014 är ur flera aspekter intressant och viktig att dra lärdomar från. Händelsen ledde till en omfattade insats – den största i Sverige i modern tid och innebar att svensk krisberedskap prövades på samtliga nivåer; Staten tog över ledningen av kommunal räddningstjänst, en samverkansstab organiserades, krisledningsnämnder aktiverades, evakuering av medborgare och djur genomfördes, ett stort antal kommunala, statliga och privata aktörer bistod de ansvariga aktörerna under händelsen och Sverige begärde stöd från EU. Ett stort antal frivilligorganisationer och spontanfrivilliga hjälpte till och 69 olika räddningstjänster deltog i arbetet.

    Syftet med denna utvärdering är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Målet är att Länsstyrelsen i Västmanland, Fagersta kommun, Norbergs kommun, Sala kommun och Surahammars kommun ska få ett underlag som bidrar till implementering av lärdomar och fortsatt utveckling av krisberedskapsförmågan. Underlaget ska också vara till nytta och komma till användning för utvecklingen av hela det svenska samhällets krisberedskap.

    Slutsatserna i rapporten visar på flera brister i kopplingen mellan å ena sidan lagstiftning och systemprinciper, och å den andra centrala aktörers förmåga och beredskap att utföra sina uppdrag. Författarna konstaterar att båda sidor av denna ekvation måste utvecklas för att det svenska krisberedskapssystemet inte bara ska stå rustat för nästa svåra skogsbrand utan också för andra, och potentiellt mycket värre, händelser som framtiden kan erbjuda. Vi anser att det vore mer ändamålsenligt att sluta använda ansvarsprincipen och istället säga att svensk krisberedskap bygger på ordinarie förvaltningsstrukturer, på vissa aktörers särskilda ansvar för krisberedskap och på ett geografiskt områdesansvar. Det geografiska områdesansvaret på regional och lokal nivå bör ses över, de krav som idag åligger aktörerna är inte rimliga i förhållande till den kapacitet/förmåga som finns.

    Inom svensk krisberedskap är samverkan en förutsättning för en lyckad krishantering – inte en del av krishanteringen. Begreppet samverkan måste dock sättas i ett sammanhang för att bli meningsfullt och leda till ett resultat. Vi menar att det generellt läggs för mycket kraft och tid på samverkansformer, och för lite på resultatet. Samverkan är inget eget område, det är en förutsättning för att nå resultat – en metod. En metod som måste utvecklas inom samhällsskydd och beredskap. Samverkan är inte viktig i sig, det är resultatet av samverkan som är viktigt.

    MSB bör utveckla sitt expertstöd (framför allt juridiskt operativt stöd), till aktörer under en händelse. Nationella stödresurser bör utformas utifrån grundliga behovsinventeringar och bli föremål för informationsinsatser i syfte att de skall kunna göra nytta i svåra händelser.

    Det finns anledning att fundera över om inte LEH kan förtydligas avseende vem eller vilken funktion i kommunerna (och landstingen) som har mandat att besluta om att man befinner sig i en extraordinär händelse.

    Kriser ställer ganska skilda krav på en organisation beroende på art, allvar och tidsutdräkt. Många beredskapsrelaterade tjänster är undanskymda i organisationsmatrisen och integreras inte på ledningsnivå när något händer. Funktionerna för Tjänsteman i beredskap och liknande beredskaps- och larmfunktioner måste brygga över organisationens alla relevanta kompetensområden. TiB:en måste förstå och veta vem i organisationen som kan vad och hur de kan aktiveras, precis som hen ska känna till när externa aktörer ska informeras. Detta är ett organisatoriskt utvecklingsarbete man inte blir färdig med och som man bör vara beredd att investera i.

    Utvärderingen visar att U-sam bör utvecklas för att kunna uppnå sitt syfte – att utgöra den främsta regionala samverkansfunktion i U-län. U-Sam bör ses över, dels avseende representationen av de ingående aktörerna, kombinerbarhet med särskilda staber/insatsorganisationer, och dels avseende förankring både på myndighetschefsnivå och på politisk nivå. Länsstyrelsens särskilda krishanteringsorganisation gjorde dock ett gediget efterarbete, och organisationen använde sig dessutom på ett bra sätt av erfarenheter och lärdomar från efterarbetet i tidigare händelser. Vi anser att organisationens arbete med fördel kan användas av andra aktörer inom svensk krisberedskap – som en utgångspunkt i efterarbetet av framtida händelser som drabbar många drabbade aktörer och medborgare. En betydande del av den särskilda krishanteringsorganisationen arbete hade dock inte kunnat genomföras, om inte extra medel hade tillskjutits.

    Vi anser också, mot bakgrund av Försvarsmaktens betydande roll vid civila samhällskriser, och mot bakgrund av att regeringen nu anser att det finns behov av att analysera och förtydliga Försvarsmaktens roll iii inom samhällets krisberedskap, att det finns all anledning att i större utsträckning uppmärksamma det stöd Försvarsmakten gett och ger vid samhällskriser.

    Slutligen föreslås en fokusförflyttning inom området Samhällskydd och beredskap – Scenarier och typhändelser är relevanta för att komma underfund med sårbarheter och brister, men det bör inte vara primärt fokus för övningar och utbildningar. Istället bör tyngdpunkten tydligare läggas på de funktioner/förmågor som behövs för att en kris ska kunna hanteras och avslutas.

    Vi anser att de faktorer som hade störst betydelse för hanteringen av skogsbranden i Västmanland i augusti 2014 var lika delar engagemang, mod, erfarenhet och personliga kontakter. I svåra händelser tenderar de som sätts att hantera dem att fokusera på att lösa uppgiften och skala bort formella krav och upplevt irrelevanta kommunikations- och samverkansvägar. Det finns mycket utvecklingsarbete kvar för att hela det regelverk som omger krishanteringsinsatser naturligt ska stödja och komplettera en sådan mentalitet och stärka den samlade insatsen, snarare än att sätta upplevda käppar i hjulet för dessa vanligen mycket pressade individer.

  • 58.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security.
    Fors, Fredrik
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security.
    Lärandemål civilt försvar: Vilka behöver kunna vad?2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Målet med studien var att översiktligt ta fram lärandemål som visar vilken kunskap och kunskapsutveckling som målgrupperna bör ha inom totalförsvar med fokus på civilt försvar. Förslag på lärandemål inom flera områden finns i kapitel 6. Lärandemålen följer standarden som finns beskriven i Högskoleförordningen, i MSB:s Gemensamma grunder för samverkan och ledning och som redan används på många av MSB:s uppdragsutbildningar.

    Kopplat till målet med studien diskuteras i rapporten frågan: Vilka behöver kunna vad om civilt försvar?

    Vilka behöver kunskaper?

    Vilka som behöver kunskaper har delats in i tre grupper: alla, många, några. Alla likställs med allmänheten. Många är de som i vid höjd beredskap får en uppgift. De arbetar på en myndighet, företag eller organisation och kommer bli krigsplacerade eller via allmän tjänsteplikt behöva stanna kvar och fortsätta arbeta som vanligt. Vid höjd beredskap kan det även innebära att de får förändrade arbetsuppgifter. Några delas upp i beslutsfattare (exempelvis generaldirektör, ledningsgrupp, vd, kommunchef, landshövding) och krisexperter (handläggare med ansvar för civilt försvar, säkerhetschef, beredskapssamordnare, försvarsdirektör).De stora breda grupperna ska ses som ett sätt att dela in kunskapsbehov och inte som målgrupper för utbildningar. Grupperna många och några innefattar dem som vanligtvis är målgrupper för MSB:s utbildningar.

    Vad behöver alla, många och några kunna?

    Kunskapen som åtminstone någon grupp behöver har grupperats i nio olika områden, utan inbördes prioriteringsordning. Kunskapsområdena är:

    • Totalförsvar
    • Psykologiskt försvar
    • Författningar samt ledning och styrning
    • Samhällets funktionalitet och beroenden
    • Moderna konflikter och internationalisering
    • Säkerhetsskydd
    • Individen
    • Totalförsvarsaktörers ansvar och samverkan
    • Aktörsspecifikt

    Vad behöver de tre olika grupperna kunna? Det har funnits en bred enighet om att kunskapen som alla behöver motsvarar det som finns i broschyren Om krisen eller kriget kommer. Broschyren tar lättfattligt upp hur samhället kan förändras vid kriser och krig, hur individen kan öka sin hemberedskap, hur man upptäcker falsk information, totalförsvarets uppgifter, totalförsvarsplikt och olika varningssystem. Syftet med kunskapen är att skapa motståndskraft eller försvarsvilja hos allmänheten.

    Kunskapen som många behöver syftar till att förstå sin yrkesroll samt stöd för att kunna utföra rollen på ett bra sätt vid höjd beredskap. Det innebär att de behöver få en djupare bild av hur vardagen och arbetslivet kan se ut under höjd beredskap än vad gruppen alla får. De behöver kunskap om sin egen roll som krigsplacerad, organisationens ansvar och roll vid höjd beredskap och krig samt hur man arbetar med känslig information.

    Beslutsfattare ska prioritera frågor kopplat till civilt försvar, sprida en god säkerhetskultur och förstå organisationens roll och ansvar på ett strategiskt plan. Kunskap om hur moderna konflikter ser ut, exempelvis med gråzonsproblematik, i kombination med hur totalförsvaret är uppbyggt ska ge förståelse för organisationens roll i helheten. För delar av näringslivet handlar det om att få insikt om att deras verksamhet är en strategisk resurs för Sverige i höjd beredskap och krig.

    Krisexperter ska leda den egna organisationens totalförsvarsplanering. De behöver ha djupare kunskaper om organisationens ansvar och roll och god kännedom om arbetsmetoder, verktyg och funktioner inom civilt försvar och krisberedskap. Kunskaperna som krisexperter behöver är det som har varit svårast att utröna. Kunskapsinnehållet kommer att behöva utvecklas i en snabb takt vartefter totalförsvarsplaneringen politiskt och metodmässigt fortskrider.

    Förståelse för varför vi har ett totalförsvar

    Det räcker inte med att ha kunskap. I intervjuerna var det tydligt att alla grupper behöver ha förståelse för varför. Varför har vi ett totalförsvar? Vad är det som ska skyddas? Förutom att försvara Sveriges gränser handlar det om att värna demokratin, de mänskliga rättigheterna och vårt självständiga beslutsfattande som stat. Det innefattar också en förståelse för att vi alla är delaktiga. Försvaret av Sverige ska ske gemensamt. Vi är alla en del av totalförsvaret och förväntas bidra på olika sätt. Oavsett yrkesroll så har alla individer en viktig roll att fylla. Delaktigheten kan se ut på olika sätt. Antingen som krigsplacerad eller via allmän tjänsteplikt men i slutändan som motståndskraftig individ.

  • 59.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Helena, Hermansson
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Sara, Sjölund
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Utvärdering av grundkurs för Räddningsinsats: Måluppfyllelse och målrelevans2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Över 60 procent av brandmännen i Sverige är anställda som räddningstjänstpersonal i beredskap och arbetar deltid inom kommunal räddningstjänst. Deras huvudsakliga utbildning är grundkurs för Räddningsinsats som årligen genomförs på ett flertal platser i landet med MSB som huvudman.

    Utvärderingen visar att grundkurs för Räddningsinsats är en uppskattad utbildning, både av studerande och avnämare, som i hög grad uppfyller räddningstjänsternas behov. Trots detta finns det många förslag på förbättringar av utbildningen. Många synpunkter handlar om att anpassa utbildningen till förändringar som skett inom räddningstjänsterna. Kunskapsområdet Prehospitalt akut omhändertagande bör utökas med suicidkunskap, anhörigstöd och socialt omhändertagande samt hjärt-lungräddning för att anpassa kunskapsområdet till nya behov. För att öka studerandenas förståelse för samtliga kunskapsområdens relevans bör en stor del av undervisningen och övningarna vara ämnesövergripande. Övningarna bör också genomföras med en flexibel syn på insatsorganisation och med ett jämnt fokus på olika släckmetoder.

    Många respondenter har efterfrågat en anpassning av grundkurs för Räddningsinsats till lokala förhållanden. Eftersom skillnaderna mellan landets räddningstjänster vad gäller organisering, riskbilder och stationernas behov, är stora bör en sådan anpassning göras under preparandkursen och inte under grundkursen.

  • 60.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Sjölund, Sara
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Enskildas ansvar vid allvarliga olyckor och kriser: Det offentligas syn och den enskildes agerande2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten belyser det offentligas syn på enskildas ansvartagande och enskildas faktiska agerande före, under och efter allvarliga olyckor och kriser. Offentliga dokument som utredningar, skrivelser och propositioner från åren 2001-2013 har analyserats. Hur den enskilda har agerat har undersökts genom en tematisk analys av befintliga studier och utvärderingar. Ett särskilt fokus har legat på enskildas agerade under flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004, stormen Gudrun 2005, den nya influensan 2009 och snöovädret 2010.

    Genomgången av de offentliga dokumenten visar att enskildas ansvar ofta beskrivs i generella ordalag. Ansvaret har blivit något tydligare sedan utredningen Säkerhet i en ny tid gavs ut 2001 och fram till budgetpropositionen 2012. Den övergripande bilden som ges är att enskilda inom rimliga ramar ska vara förberedda och kunna hantera uppkomna situationer. Om enskilda genom att vara förberedda själva kan klara mindre situationer ökar förutsättningarna för att det offentliga ska kunna hantera de mer omfattande konsekvenserna av allvarliga händelser.

    I de offentliga dokumenten poängteras vikten av information till allmänheten. Informationen ska ge enskilda kunskap om hur krishanteringssystemet fungerar, vilka aktörer som ansvarar för vad och hur gränsdragningen mellan samhällets ansvar och enskildas ansvar ser ut. Det offentliga har även stor tilltro till att information och kunskap ska leda till att enskilda förbereder sig inför olyckor och kriser. Forskning visar dock att kunskap om risker inte per automatik leder till att man vidtar säkerhetsåtgärder, som att teckna försäkringar, vaccinera sig eller undvika risker. I vilken utsträckning enskilda vidtar säkerhetsåtgärder handlar istället om social inkludering, inkomstnivå, personliga rutiner samt hur man ser på ansvarsfördelningen mellan enskilda och det offentliga.

    Allmänheten har höga förväntningar på att samhället ska fungera och att det offentliga ska ge skydd och stöd i en kris. I flera utredningar, propositioner och lagtexter har det offentliga försökt sätta förväntningarna på vad de anser vara en rimlig nivå. Det innebär att ansvaret i första hand ska ligga på den enskilde och att försäkringar är en viktig del för att den enskilde ska kunna ta ansvar. Vid ett antal kriser har det offentliga stöttat enskilda och inledande krav på ersättning har slopats. Detta agerande ger allmänheten dubbla budskap. Om det offentliga önskar att enskildas förväntningar i högre utsträckning ska överensstämma med lagstiftningen bör detta återspeglas i krishanteringen.

  • 61.
    Attina, Fulvio
    et al.
    Department of Political and Social Sciences, University of Cataniavia, Italy.
    Boin, Arjen
    Department of Political Science, Leiden University, The Netherlands; Public Administration Institute, Louisiana State University, USA.
    Ekengren, Magnus
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Designing EU Crisis Management Capacities: Filling the Glass2014In: Journal of Contingencies and Crisis Management, ISSN 0966-0879, E-ISSN 1468-5973, Vol. 22, no 3, p. 129-130Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The European Union (EU) has modest but promising capacities to assist member states overwhelmed by disaster through its Civil Protection Mechanism. The EU also routinely sends civil and military missions to hotspots outside EU territory. But these capacities do not suffice in the face of transboundary crises: threats that cross geographical and policy borders within the Union. Examples include epidemics, financial crises, floods, and cyber terrorism. Nation states cannot cope with these threats without international collaboration. In this article, we explore the EU's efforts to develop transboundary crisis management capacities. We describe these budding capacities, explain their policy origins, and explore their future potential.

  • 62.
    Aubert, Louis
    et al.
    Institut Francais de Géopolitique, Université Paris VIII, France.
    Hellman, Maria
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Inför det franska valet: De fyra huvudkandidaterna och den transatlantiska länken2017Report (Other academic)
  • 63.
    Axelsson, Jörgen
    et al.
    Försvarsmakten.
    Sörenson, Karl
    Swedish Defence University, Department of Military Studies, War Studies Division, Sektionen för marina operationer (KV Marin).
    Ångström, Jan
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Division of Strategy.
    Strategisk teoris bidrag till förståelse av svensk säkerhets- och försvarspolitik2016In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 118, no 4, p. 445-470Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    What is the added value of strategic theory in the understanding of Swedish securityand defence policies? By introducing a series of concepts that identify policiesthat are pursued in both peace and war such as escalation, deterrence, andweapons acquisition, we argue that strategic concepts contribute to the analysisof Swedish security policy mainly by highlighting forms of policy that do not conceptuallyrest upon the dichotomy of war and peace. Differently from mainstreamscholarly analysis that treats deterrence as one, uniform concept, we differentiatebetween four different logics of deterrence. Using this conceptual tool, we analyseSwedish policies in the 1950s and 2010s and discover that although Sweden pursueddeterrence during both this periods, her policies depend on a different logic. Bycomparison, 1950s Sweden understood to pursue deterrence understood as a wall,while 2010s Sweden understands the term in terms of a shield.

  • 64.
    Bachmann, Jan
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Bell, ColleenUniversity of Saskatchewan, Kanada.Holmqvist, CarolineSwedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Division of Strategy.
    War, police and assemblages of intervention2015Collection (editor) (Refereed)
    Abstract [en]

    This book reflects on the way in which war and police/policing intersect in contemporary Western-led interventions in the global South. The volume combines empirically oriented work with ground-breaking theoretical insights and aims to collect, for the first time, thoughts on how war and policing converge, amalgamate, diffuse and dissolve in the context both of actual international intervention and in understandings thereof.

    The book uses the caption WAR:POLICE to highlight the distinctiveness of this volume in presenting a variety of approaches that share a concern for the assemblage of war-police as a whole. The volume thus serves to bring together critical perspectives on liberal interventionism where the logics of war and police/policing blur and bleed into a complex assemblage of WAR:POLICE. Contributions to this volume offer an understanding of police as a technique of ordering and collectively take issue with accounts of the character of contemporary war that argue that war is simply reduced to policing. In contrast, the contributions show how – both historically and conceptually – the two are ‘always already’ connected. Contributions to this volume come from a variety of disciplines including international relations, war studies, geography, anthropology, and law but share a critical/poststructuralist approach to the study of international intervention, war and policing.

    This volume will be useful to students and scholars who have an interest in social theories on intervention, war, security, and the making of international order.

  • 65.
    Baez Ullberg, Susann
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Desastre, Memoria y Economía Solidaria: El caso de la Ciudad Santa Fe y sus Inundaciones2015In: Revista de Extensión Universitaria, ISSN 2250-4591, no 5, p. 90-97Article in journal (Other academic)
    Abstract [es]

    La inundación de 2003 que afectó la ciudad de Santa Fe tuvo profundas repercusiones en la comunidad urbana. En 2005, las personas afectadas todavía estaban tratando de reconstruir sus vidas, tanto materialmente como afectivamente. Los recuerdos de los momentos previos, simultáneos y posteriores a la inundación marcaron su vida diaria. Este artículo analiza de qué manera los recuerdos de la inundación estaban intrínsecamente impregnados en la vida cotidiana y posdesastre de los barrios en el oeste de la ciudad y en particular cómo se tejían estas memorias en las relaciones de la economía solidaria de los habitantes. El estudio se basa en trabajo de campo etnográfico en dicha ciudad entre los años 2005–2011.

  • 66.
    Baez Ullberg, Susann
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Desastre y Memoria Material: La Inundación 2003 en Santa Fe, Argentina2017In: Iberoamericana - Nordic Journal of Latin American and Caribbean Studies, ISSN 2002-4509, Vol. 46, no 1, p. 42-53Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    On April 29, 2003, a catastrophic flood occurred in the Argentina city of Santa Fe de la Vera Cruz. Soon, the disaster became a political issue, as they had made serious accusations against the authorities and decision makers regarding negligence, corruption and lack of disaster preparedness. A local protest movement emerged, claiming both the allocation of responsibilities and financial compensation for the losses suffered by the victims. This article analyses the role of material memory and oblivion on the post disaster scene, more specifically, how different social actors in Santa Fe used places and objects in the contentious making of a disaster memoryscape. The analysis is based on ethnography from transtemporal translocal and field research conducted in Santa Fe between 2004 and 2011, and applies anthropological and sociological theories of memory to analyse these processes.

  • 67.
    Baez Ullberg, Susann
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Editorial: La Contribución de la Antropología al Estudio de Crisis y Desastres en América Latina2017In: Iberoamericana - Nordic Journal of Latin American and Caribbean Studies, ISSN 2002-4509, Vol. 46, no 1, p. 1-5Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    This special issue focuses on the phenomena of disasters and crises, and how such extraordinary and disruptive events can be understood from the perspective of social anthropology. Critical events are not unique to Latin America, yet the impact of hydro-meteorological and geological disasters have dramatically increased in the region in the last century (IDB 2010, UNISDR and Corporation OSSO 2013) and many countries have historical and recent experience of profound social, political and economic crises. They are complex challenges for societies to manage, mitigate and reduce, which is why social science has a major contribution to make in understanding both the causes and the effects, and forward sustainable solutions. This special issue presents four articles based on empirical cases from Latin America, with an emphasis on Argentina and Brazil, which demonstrate the anthropological contribution to the understanding of critical events. The authors make no claim to provide a complete view of the anthropology of disasters and crises in Latin America, but rather to account for a growing research field in the region, which is already making important contributions to multidisciplinary studies of critical events, and to the policy development of disaster risk reduction and crisis management.

  • 68.
    Baez Ullberg, Susann
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training). School of Global Studies, Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Forgetting Flooding?: Post-disaster economy and embedded remembrance in suburban Santa Fe, Argentina2017In: Nature and Culture, ISSN 1558-6073, E-ISSN 1558-5468, Vol. 12, no 1, p. 27-45Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Flooding has long been a recurrent problem in the Argentinian city of Santa Fe, mainly affecting the poverty-stricken suburban outskirts. In 2003 one of the worst floods ever occurred, which also affected residents in the middle income sectors who had never been flooded before and who reacted with an extraordinary process of commemoration and protest against the government for its lax disaster management. Paradoxically, most other past disastrous floods in the city’s history seem to dwell in the shadows of social oblivion. Drawing on ethnographic fieldwork in the years 2004–2011, this article analyzes how local flood memories are made through daily life practices and places in the suburban outskirts, more than through public commemorations, which has implications for vulnerability and risk.

  • 69.
    Baez Ullberg, Susann
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    La Gestión de las Inundaciones y la Lógica de Omisión en la Ciudad de Santa Fe, Argentina2015In: Riesgos al Sur: Diversidad de Riesgos de Desastres en Argentina / [ed] Jesica Viand & Fernando Briones, Buenos Aires: Imago Mundi Editores , 2015, p. 49-60Chapter in book (Refereed)
  • 70.
    Baez Ullberg, Susann
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    La Mémoire de la Catastrophe et des Lieux: Le Cas de la Inundación de 2003 à Santa Fe, Argentine2016In: Traces: mémoires et politiques des désastres en Amérique latine / [ed] Diego Zenobi, Susann Baez Ullberg and Silva da Camargo Telma., Paris: L'Harmattan, 2016, p. 26-46Chapter in book (Other academic)
  • 71.
    Baez Ullberg, Susann
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Marcas de Agua: Un Análisis Antropológico de Inundaciones Urbanas y Memoria Social en la Ciudad de Santa Fe2016In: Pensamiento social sueco sobre América Latina / [ed] Maria-Therese Gustavsson & Fredrik Uggla, Buenos Aires: CLACSO , 2016, p. 267-296Chapter in book (Other academic)
  • 72.
    Baez Ullberg, Susann
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Memory and methodology: Translocal and transtemporal fieldwork in post-disaster Santa Fe (Argentina)2015In: Governing disasters: beyond risk culture / [ed] Sandrine Revet & Julien Langumier, New York: Palgrave Macmillan, 2015, p. 163-189Chapter in book (Other academic)
  • 73.
    Baez Ullberg, Susann
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Underlåtandets logik i argentinsk katastrofriskreducering2016In: Katastrofriskreducering: perspektiv, praktik, potential / [ed] Susann Baez Ullberg & Per Becker, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, p. 241-262Chapter in book (Other academic)
  • 74.
    Baez Ullberg, Susann
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Becker, Per
    Lunds universitet.
    Katastrofriskreducering: Ett mång­vetenskapligt forskningsfält och ett tvärsektoriellt politikområde2016In: Katastrofriskreducering: perspektiv, praktik, potential / [ed] Susann Baez Ullberg & Per Becker, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, p. 23-58Chapter in book (Other academic)
  • 75.
    Baez Ullberg, Susann
    et al.
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Becker, PerLunds universitet.
    Katastrofriskreducering: perspektiv, praktik, potential2016Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Varför bosätter sig människor på riskfyllda platser? Hur beter sig människor i en katastrof och vilken betydelse har religion, hushåll och försörjning för återhämtning? Lär vi oss av våra kriserfarenheter och vilken roll spelar motivation och kollektiva minnen för detta? Är kapacitetsutveckling, multisektoriell samverkan och övning en hållbar väg mot reducerad katastrofrisk? Dessa är några av de många frågor som denna bok besvarar. 

    Katastrofriskreducering är ett växande område, såväl politiskt som inom forskning och utbildning. Det handlar om att förstå de samhällsprocesser som skapar risk för katastrofer och som påverkar villkoren för organisationer och individer att hantera dem. Denna kunskap kan bidra till att minska exponering och sårbarhet för människor, egendom och miljö och utveckla samhällens, organisa­tioners och enskildas förmåga att reducera risker och hantera katastrofers konsekvenser, vad som på senare tid kallas resiliens. Katastrofriskreducering innehåller både teoretiska kapitel och empiriska fallstudier baserade på aktuell forskning om katastrofrisk­reducering.

    Boken ger läsaren en god översikt av detta mång­vetenskapliga kunskapsområde, genom att beskriva och problematisera centrala begrepp och perspektiv. Det här är en bok som vänder sig till såväl studenter och forskare som praktiskt verksamma beslutsfattare inom krisberedskap, humanitära insatser och riskhantering på myndigheter, i kommunal verksamhet och i icke-statliga organisationer.

  • 76.
    Baez Ullberg, Susann
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Skill, Karin
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    The Asamblea: Social Protest and Political Mobilization in Contemporary Argentina2017In: Meeting Ethnography : Meetings as Key Technologies of Contemporary Governance, Development, and Resistance / [ed] Jen Sandler och Renita Thedvall, London, New York: Routledge, 2017, 1, p. 69-87Chapter in book (Refereed)
  • 77.
    Baez Ullberg, Susann
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Warner, Jeroen
    Wageningen Universiteit, Netherlands.
    Mjuk infrastruktur central för katastrofriskreducering2016In: Mänsklig säkerhet, no 2016-12-15Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 78.
    Baez Ullberg, Susann
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Warner, Jeroen
    Wageningen Universiteit, Nederländerna.
    The Relevance of Soft Infrastructure in Disaster Management and Risk Reduction2016In: UN Chronicle, ISSN 1564-3913, Vol. LIII (53), no 3Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 79.
    Becker, Per
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Bynander, Fredrik
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training). CNDS.
    The System for Crisis Management in Sweden: Collaborative, Conformist, Contradictory2017In: Handbook of Disaster Risk Reduction and Management / [ed] Madu, Christian N.; Kuei, Chu Hua, World Scientific, 2017, 1, p. 69-95Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter introduces the system for crisis management in Sweden. Over the last century, Sweden has gone from being a poor European backwater to being among the countries with the highest human development in the world. The droughts and harsh winters that killed thousands and drove numerous Swedes to emigrate in the past are mere distractions today and the contemporary system for crisis management is designed to deal with a broader variety of crises than the ones triggered by natural hazards. The system is based on the principles of responsibility, parity and proximity, and distributes sector and area responsibility for crisis management to numerous actors. It is built to a great extent on collaboration between these actors, which is challenging but working relatively well in the cultural context of consensus-seeking and compliance to official guidelines and accepted rules of engagement. However, the system is in itself ambiguous in the sense of distributing responsibility to all kinds of actors and then focusing almost exclusively on public actors in legislation, guidelines and practice. There is also often a gap between policy and practice concerning how area responsibility is exercised, and a lack of clarity in current sector specific legislation

  • 80.
    Bengtsson, Carl
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    The End of 'Turkish Exceptionalism': Turkish foreign policy re-orientation during Erdoğan's era2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study investigates the foreign policy re-orientation Turkey has undergone since the Islamist AKP came to power in 2002. The analysis is conducted by way of a case study and use of the congruence method. The aim of the study is to explain the outcome on the basis of two competing theories, which may also be complementary. The first theory supposes that the re-orientation is a result of external events, while the other supposes that the re-orientation emanates from the political leadership’s ability to deal with intrinsic constraints in the domestic political system. Conclusions show that the domestic political order and the external development are heavily intertwined and affect one another. The conclusions may apply for states whose politics are affected by strong ideologies, and additionally waver between traditionalism and modernization.

  • 81.
    Berglund, Anna Karin
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Alvinius, Aida
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Larsson, Gerry
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Om höga chefer trivs/inte trivs på jobbet - "smittar det av sig" ända ned till soldater och sjömän?2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att få fördjupad förståelse om upplevelsen av engagemang i arbetet ”smittar” mellan hierarkiska nivåer. Avsikten var att belysa denna form av påverkan såväl uppifrån och ned som nedifrån och upp. Intervjuer med totalt 26 informanter genomfördes på följande fyra nivåer: (1) Produktions-avdelningen på Högkvarteret, (2) förbands och bataljons-/divisionsledning, (3) kompani och plutons-/fartygsledning och (4) soldater och sjömän.

    Resultatredovisningen fokuserar på betydelsen av informanternas eget handlande för andras engagemang i arbetet och betydelsen av andras handlande för informanternas engagemang i arbetet. Både positiva och negativa aspekter tas upp.

    Resultatet visar att det finns en viss smittoeffekt uppifrån och ned på så sätt att handlingar utförda av ledningen på Högkvarteret har en effekt på förbands-ledningsnivå, som i sin tur har en viss effekt på kompaniledningsnivå, som slutligen har en viss effekt på soldat/sjömansnivå. Smittoeffekten finns i hela den hierarkiska kedjan men är svag när man är två eller fler hierarkiska nivåer från ”smittspridaren”.

    Smittokraften kan däremot vara stark gentemot närmsta hierarkiska nivå, framförallt nedåt i hierarkin. På soldat/sjömansnivå, som är den viktigaste för Försvarsmaktens personalförsörjning, innebär detta att de som betyder mest är de officerare och specialistofficerare som soldaterna och sjömännen dagligen möter. Sannolikt förhåller det sig så att engagerade befäl på denna nivå kan övervinna att ogynnsamt engagemang högre upp i hierarkin. På ett likartat sätt kan sannolikt en brist på engagemang på den lägsta befälsnivån kullkasta effekten av ett stort engagemang högre upp i organisationen.

    Ur personalförsörjningssynpunkt är det således angeläget att den lägsta chefsnivån är engagerad och att organisationen gör sitt yttersta för att optimera förutsättningarna för detta engagemang. Enkelt uttryckt, det är viktigare att gruppchefer, instruktörer samt plutons- och kompanibefäl är engagerade än att förbandsledning och försvarsmaktsledning är det.

  • 82.
    Bergman, Andreas
    Swedish National Defence College, Department of Security and Strategic Studies (ISS), Strategy Section.
    The Regulation of Private Military and Security Services in Sweden2010Report (Other academic)
  • 83.
    Bergstrand, Anna
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Division of Strategy.
    Engelbrekt, Kjell
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    To Deploy or Not to Deploy a Parliamentary Army?: German Strategic Culture and International Military Operations2016In: European Participation in Military Operations: The Role of Strategic Culture / [ed] Malena Britz, London: Palgrave Macmillan, 2016, p. 49-75Chapter in book (Refereed)
  • 84. Birkeland Nielsen, M.
    et al.
    Eid, J.
    Mearns, K.
    Larsson, Gerry
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Authentic leadership and its relationship with risk perception and safety climate2013In: Leadership & Organization Development Journal, ISSN 0143-7739, E-ISSN 1472-5347, Vol. 34, no 4Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – This study aims to examine how authentic leadership relates to risk perception in safety critical organizations (SCOs). It is hypothesized that authentic leaders influence risk perception through the mediating effect of safety climate.

    Design/methodology/approach – Using a survey design, the variables were assessed in a cross-sectional sample of 293 offshore oil installation workers from a single company.

    Findings – The authors’ findings show that follower ratings of authentic leadership are negatively related to risk perception and positively associated with ratings of safety climate. Controlling for personality characteristics and leadership responsibility among respondents, the results confirm the hypothesis in that safety climate mediates the relationship between authentic leadership and risk perception. Safety climate had the strongest relationship with risk perception when assessed as a higher order construct.

    Originality/value – This study is one of the first to investigate the relationship between authentic leadership and safety. The results indicate that authentic leadership and safety climate are important factors that relate to risk perception in SCOs. The authors’ findings suggest that SCOs should consider recruiting and developing authentic leaders to foster positive safety climates and risk management.

  • 85. Birkheim, K.
    et al.
    Eid, J.
    William Hystad, S.
    Birkeland Nielsen, M.
    Mearns, C.
    Larsson, Gerry
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Luthans, B.
    The Role of Psychological Capital in Perception of Safety Climate Among Air Traffic Controllers2013In: Journal of leadership & organizational studies, ISSN 1548-0518, E-ISSN 1939-7089, Vol. 20, no 2, p. 232-241Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Previous research has shown that psychological capital (PsyCap) is associated with desired employee behavioral and performance outcomes. Extending previous research, we examine, in two studies, if the PsyCap of Norwegian air traffic controllers is related to their perceptions of safety climate. Based on bootstrapping procedures, results from Study 1 (N = 77) and Study 2 (N = 38) revealed that PsyCap was positively correlated with safety climate. In Study 1, PsyCap explained 31% of the variance in safety climate. Controlling for mediating effects of positive and negative emotions in Study 2, PsyCap explained 15.5% of the variance. These results provide first-time empirical evidence linking PsyCap to safety climate in safety critical organizations.

  • 86.
    Bjarnesen, Mariam
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Division of Strategy.
    From Perpetrator to Protector?: Post-War Rebel Networks as Informal Security Providers in Liberia2016Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The dismantling of rebel structures at the end of civil war is often considered to be one of the most important aspects of a successful transition to peace. Combatants are expected to lay down their weapons, but also to abandon their wartime networks. Yet, peace agreements and subsequent Disarmament Demobilisation and Reintegration (DDR) processes do not automatically, or necessarily, destroy rebel networks. In Liberia such structures have lingered since the war came to an end in 2003 and networks of ex-combatants are still active, though maintained and mobilised for new purposes.

    The security political situation in Liberia, with weak formal security institutions and a history of predatory behaviour, has created an environment where informal initiatives for security and protection are called upon. In such an environment informal security groups have a natural platform. Based on original interview material and findings from fieldwork this thesis examines how post-war rebel networks are organised and operate in the informal security arena, while describing the rationale behind these lingering features of war. By doing so this thesis sheds light on how the adaptive capacity of former rebel soldiers is utilised by various Liberian actors, and the risks, but also possible positive outcomes, of such a development.

    This dissertation follows individuals, former rebel commanders in particular, in post-war rebel networks from the time of war to 2013. We will see them, and ex-combatants around them, mobilised as ‘recycled’ warriors in times of regional wars and crisis, as vigilantes and informal security providers for economic and political purposes. Yet, we will also meet them when there are no specific event ex-combatants could be mobilised to fully examine the relevance of post-war rebel networks and ex-combatant identity in contemporary Liberia. In the conclusions basic underlying aims and purposes with the processes of demobilisation and reintegration are challenged. And as this thesis finds, one might even argue that these ex-combatants have succeeded in reintegrating themselves due to, not despite, the fact that they have not been demobilised.

  • 87.
    Bjarnesen, Mariam
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Division of Strategy.
    The Winner Takes it All: Post-War Rebel Networks, Big Man Politics and the Threat of Violence in the 2011 Liberian Elections2018In: Violence in African Elections: between Democracy and Big Man Politics / [ed] Mimmi Söderberg Kovacs;Jesper Bjarnesen, Zed Books, 2018Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The holding of multiparty elections has become the bellwether by which all democracies are judged, and the spread of such systems across Africa has been widely hailed as a sign of the continent’s progress towards stability and prosperity. But such elections bring their own challenges, particularly the often intense internecine violence that can follow disputed results. While the consequences of such violence can be profound, undermining the legitimacy of the democratic process and in some cases plunging countries into civil war or renewed dictatorship, little is known about the causes of this violence. By mapping, analyzing, and comparing instances of election violence in different localities across Africa, this collection of detailed case studies sheds light on the underlying dynamics and sub-national causes behind electoral conflicts. It reveals them to be the result of a complex interplay between democratization and the older, patronage-based system of “Big Man” politics and offers practical suggestions for preventing such violence through improved electoral monitoring, voter education, and international assistance.Appealing to policy makers and scholars across the social sciences and humanities interested in democratization, peace-keeping, and peace studies, Violence in African Elections provides important insights into why some communities prove more prone to electoral violence than others, and what can be done to help more democracies succeed.

  • 88.
    Bohlin, Sinikka
    et al.
    Föreningen Norden.
    Sundelius, Bengt
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Från nordiska solidaritetslöften till gemensam samhällssäkerhet2014In: Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, ISSN 0029-1501, no 4, p. 421-424Article in journal (Other academic)
  • 89.
    Boin, Arjen
    et al.
    Leiden University, The Netherlands.
    Bossong, Raphael
    Europe University Viadrina, Frankfurt, Germany.
    Brazova, Vera-Karin
    Adam Mickiewicz University, Poland.
    Di Camillo, Federica
    Istituto Affari Internazionali (IAI), Italy.
    Coste, Frédéric
    Dorussen, Han
    Department of Government, University of Essex, UK.
    Ekengren, Magnus
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Fanoulis, Evangelos
    Department of Government, University of Essex, UK.
    Hegemann, Hendrik
    University of Hamburg, Germany.
    Hellenberg, Timo
    Hellenberg International.
    Kesetovic, Zelimir
    Faculty of Security Studies, University of Belgrade, Serbia.
    Kirchner, Emil
    Department of Government, University of Essex, England.
    Kuipers, Sanneke
    Leiden University, The Netherlands.
    Marrone, Alessandro
    Istituto Affari Internazionali (IAI), Italy.
    Matczak, Piotr
    Adam Mickiewicz University, Poland.
    Nexon, Elisande
    Fondation pour la Recherche Stratégique (FRS), Paris, France.
    Pettersson, Ylva
    Swedish Institute of International Affairs, Sweden.
    Rhinard, Mark
    Stockholm University, Sweden.
    Samardzija, Visnja
    Department for European Integration, Institute for Development and International Relations (IRMO), Croatia.
    Szalankiewicz, Dominika
    Swedish Defence University.
    Tessari, Paola
    Istituto Affari Internazionali (IAI), Italy.
    Ungaro, Alessandro R.
    Istituto Affari Internazionali (IAI), Italy.
    Visuri, Pekka
    National Defence University, Helsinki, Finland.
    Civil Security and the European Union: A Survey of European civil security systems and the role of the EU in building shared crisis management capacities2014Report (Other academic)
  • 90.
    Boin, Arjen
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section. Department of Political Science, Leiden University, Leiden, The Netherlands.
    Bynander, Fredrik
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Explaining Success and Failure in Crisis Coordination2015In: Geografiska Annaler. Series A, Physical Geography, ISSN 0435-3676, E-ISSN 1468-0459, Vol. 97, no 1, p. 123-135Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In virtually every assessment of responses to large-scale crises and disasters, coordination is identified as a critical failure factor. After the crisis, official committees and political opponents often characterize the early phases of the response as a ‘failure to coordinate.’ Not surprisingly, improved coordination quickly emerges as the prescribed solution. Coordination, then, is apparently both the problem and the solution. But the proposed solutions rarely solve the problem: coordination continues to mar most crises and disasters. In the absence of a shared body of knowledge on coordination, it is hard to formulate a normative framework that allows for systematic assessment of coordination in times of crisis. As coordination is widely perceived as an important function of crisis and disaster management, this absence undermines a fair and balanced assessment of crisis management performance. This paper seeks to address that void. We aim to develop a framework that explains both the failure and success of crisis coordination. We do this by exploring the relevant literature, reformulating what coordination is and distilling from research the factors that cause failure and success.

  • 91.
    Boin, Arjen
    et al.
    Crisisplan & Leiden University.
    Bynander, Fredrik
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Pintore, Giovanni
    CRS4 Visual Computing Group Pula(CA), Italy.
    Ganovelli, Fabio
    ISTI-CNR Pisa, Italy.
    Leventakis, George
    Center for Security Studies - KEMEA Athens, Greece.
    Ahmad, Alexandre
    DIGINEXT Toulouse, France.
    Balet, Olivier
    DIGINEXT Toulouse, France.
    Building an IT Platform for Strategic Crisis Management Preparation2014In: 10th International Conference on Wireless and Mobile Computing, Networking and Communications (WiMob), IEEE conference proceedings, 2014, p. 20-27Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper presents the result of the work achieved in the frame of three successive European Projects, which aimed to build an innovative system to assist security managers in the crisis preparation, training and management phases. The iterative approach of the consortium is presented, as well as the results. A novel interactive and shared Common Operational Picture is proposed which has been validated by three large scale demonstrations. On-going and future work focusing on the security concepts and measures of building interiors is moreover presented.

  • 92.
    Boin, Arjen
    et al.
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Ekengren, Magnus
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Preparing for the World Risk Society: Towards a New Security Paradigm for the European Union2009In: Journal of Contingencies and Crisis Management, ISSN 0966-0879, E-ISSN 1468-5973, Vol. 17, no 4, p. 285-294Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The world of crises and disasters is changing rapidly. We are witnessing new types of adversity. In addition, modern societies have become increasingly vulnerable to disruptions, new and old. This new world demands new types of responses, which nation states cannot produce alone. Nation states will have to cooperate to protect their citizens from these threats. This article investigates the role of the European Union in the development of new safety and security arrangements. It identifies conceptual building blocks for a new security paradigm and offers design principles that can facilitate a shared way of thinking and acting in the safety and security domain

  • 93.
    Boin, Arjen
    et al.
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Ekengren, Magnus
    Swedish National Defence College, Department of Security and Strategic Studies (ISS).
    Myrdal, Sara
    Swedish National Defence College, Department of Security and Strategic Studies (ISS).
    Rhinard, Mark
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Gränsöverskridande hot och den nya kommissionens roll2009In: Internationella studier, ISSN 0020-952X, no 2, p. 36-46Article in journal (Other academic)
  • 94.
    Boin, Arjen
    et al.
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Ekengren, Magnus
    Swedish National Defence College, Department of Security and Strategic Studies (ISS).
    Myrdal, Sara
    Swedish National Defence College, Department of Security and Strategic Studies (ISS).
    Rhinard, Mark
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Preparing for Transboundary Threats: what Role for the Next European Commission?2009Report (Other academic)
  • 95.
    Boin, Arjen
    et al.
    Leiden universitet.
    Ekengren, Magnus
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Rhinard, Mark
    Utrikespolitiska institutet och Stockholms universitet.
    Making Sense of Sense-Making: The EU's Role in Collecting, Analysing, and Disseminating Information in Times of Crisis2014Report (Other academic)
  • 96.
    Boin, Arjen
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Ekengren, Magnus
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Rhinard, Mark
    Utrikespolitiska institutet.
    Security in transition: towards a new paradigm for the European Union2008Report (Other academic)
  • 97.
    Boin, Arjen
    et al.
    Leiden universitet.
    Ekengren, Magnus
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Rhinard, Mark
    Stockholms universitet.
    Sensemaking in crises: what role for the EU?2014In: Crisis Rooms: Towards a global network? / [ed] Patryk Pawlak & Andrea Ricci, Paris: EU Institute for Security Studies , 2014, 1, p. 117-128Chapter in book (Other academic)
  • 98.
    Boin, Arjen
    et al.
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Ekengren, Magnus
    Swedish National Defence College, Department of Security and Strategic Studies (ISS).
    Rhinard, Mark
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    The Study of Crisis Management2009In: The Routledge Handbook of Security Studies / [ed] Myriam Dunn Cavelty och Victor Mauer, London: Routledge , 2009, p. 452-462Chapter in book (Other academic)
  • 99.
    Boin, Arjen
    et al.
    Leiden universitet.
    Ekengren, Magnus
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Rhinard, Mark
    Stockholms universitet.
    The European Union as Crisis Manager: Patterns and Prospects2013 (ed. 1)Book (Refereed)
  • 100.
    Boin, Arjen
    et al.
    Leiden universitet.
    Ekengren, Magnus
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Rhinard, Mark
    Stockholms universitet.
    Transboundary Crisis Governance2014In: Handbook of Governance and Security / [ed] James Sperling, London: Edward Elgar Publishing Ltd , 2014, 1, p. 556-586Chapter in book (Refereed)
1234567 51 - 100 of 1471
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf