Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 4519
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Antonson, Mats
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI).
    Comprehensive Approach: Civil-militär filosofi eller allsidigt strategiskt koncept?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Erfarenheter från de senaste årens komplexa konflikter har bidragit till insikten att separata militära insatser ofta är otillräckliga för att skapa fred. Comprehensive Approach ses av många som ett koncept med målsättningen att skapa en integrerad civil-militär ansats för konfliktlösning. Konceptets innebörd är emellertid oklar. Dessutom är det problematiskt att empiriskt belägga att användandet av konceptet leder till framgång, vilket medför svårigheter att granska dess värde.

    Uppsatsen utnyttjar Michael Howards teori om strategins dimensioner för att analysera Storbritanniens syn på Comprehensive Approach som strategiskt koncept. Som metod används en kvalitativ textanalys av systematiserande typ. Utifrån analysen identifieras styrkor och svagheter med konceptet, vilket medför att huvudfrågan vad Storbritanniens syn på Comprehensive Approach innebär och vilket värde Comprehensive Approach har som strategiskt koncept besvaras. Svaret bidrar till ökad kunskap och förståelse för Comprehensive Approach, vilket är uppsatsens syfte.

    Resultatet visar att Storbritannien ser Comprehensive Approach som ett strategiskt koncept som kräver integrerade civil-militära strukturer för att fungera på ett bra sätt. Samtliga Howards dimensioner återfinns, och att ingen dimension överfokuseras är utifrån teorin en styrka. Värdet på Comprehensive Approach som strategiskt koncept kan samtidigt ifrågasättas främst på grund av att det mestadels uttrycks vad som bör uppnås, men däremot sällan beskrivs hur det ska genomföras. Uppsatsen påvisar även svårigheterna att samordna och koordinera aktörer mot ett gemensamt mål i en multinationell miljö, när incitament för samordning saknas.

  • 152.
    Antonér, Sebastian
    Försvarshögskolan.
    Så blir ett reglemente till: En studie om arbetsprocessen kring Taktikreglemente för marinstridskrafterna2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The paper covers the development of TRM (Taktikreglemente för marinstridskrafterna). By using Dr. Geoffrey Till’s and James J. Tritten’s theories about doctrine development and development processes attempts to understand why the process with TRM looked like it did and why the content is the way it is.

    The purpose is to make this a minor contribution to any future and further development of doctrine development processes.

    The theory is based on Tritten’s theory of different concepts which affect a doctrine and a model of a cyclical doctrine development process created by Till.

    The creation and development of TRM has been explained, based on interviews with persons involved with the project. Subsequently, an attempt to explain and understand the process is made by using the two theories.

    The result shows that the process with TRM was not at all time a simple one. During the process a lot of focus has been on trying to harmonize Swedish operations and procedures with those of NATO. The knowledge about the document should be good hence the “bottom up” perspective in which it was written. Even though the writers did not use any specific theory, is it possible to show that the development of TRM may be a part of a cyclic process and that it largely was influenced by certain concepts.

  • 153.
    Apel, Erik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL).
    Guns n' roses: The Swedish Social Democratic Party and the Saudi agreement2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this study I examine the decisions to sign and later terminate the so called Saudi agreement, a military memorandum of understanding (MoU) between Sweden and Saudi Arabia, understood as a gateway agreement for future arms deals as well as exchange of defense technology knowledge. Comparing statements from the Social Democratic Party (SAP), who held government both in 2005 when the agreement was signed as well as in 2015 when it was terminated unilaterally by Sweden, I examine the ideological preferences of Swedish foreign policy. Could the shift in policy be explained by ideology?

  • 154.
    Apelgren, Håkan
    Försvarshögskolan.
    Går Sveriges militära alliansfrihet att förena med ett EU-medlemskap?2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 155.
    Appelkvist, Per
    Försvarshögskolan.
    Faktorer som påverkar en militär exit2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 156.
    Appelkvist, Per
    Försvarshögskolan.
    Gav modern COIN-doktrin framgång redan vid försvenskandet av Skånelandskapen?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för ISAF genomförs nu en massiv utbildningsinsats i counterinsurgency, detta för att den nya strategin som tillämpas skall få stort genomslag. Den doktrin som används vid utbildning och vid genomförande är den amerikanska FM 3-24. Den bygger på flera andra doktriner, men är som egen helhet ny och relativt oprövad.

    Syftet med uppsatsen är att undersöka om faktorer i doktrinens operationslinjer bidrar till framgång. Detta görs genom att besvara frågan: I vilken utsträckning var det faktorer som framgår av FM 3-24 ”logiska operationslinjer” som gav framgång vid försvenskningen av Skånelandskapen?

    Designen för undersökningen är en fallstudie, där operationslinjerna i doktrinen har översatts och operationaliserats och sedan jämförts med ett urval av litteratur om försvenskningen av Skånelandskapen.

    Resultatet stödjer att utifrån detta enskilda fall leder användandet av FM 3-24 operationslinjer till ökad sannolikhet för framgång. Vilket ger en ökad legitimitet i doktrinens nyttjande. Uppsatsen har även ett underliggande syfte, att påvisa att det finns svenskt nationellt exempel på COIN.

  • 157.
    Arasimowicz, Fredrik
    Försvarshögskolan.
    Stridstross: en metod att lösa understödet2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 158.
    Arby, Nathaniel
    Försvarshögskolan.
    Hur utvecklas den svenska minröjningsfunktionen inom marinen?2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.

    Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.

    Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.

    De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband.

  • 159.
    Ardin, Mattias
    Försvarshögskolan.
    Krigsspel i beslutsprocessen2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den svenska försvarsmakten har på senare år, bland annat i samband med attSverige börjat nyttja NATO:s ”Guidelines for Operational Planning”, intresset för spel ökat bådepå Försvarshögskolan och inom Försvarsmakten. Denna uppsats syftar till att undersöka hurkrigsspel kan bedrivas för att stödja framtagandet av en stridsplan samt sedan att pröva planeninnan den sätts i verket. Uppsatsen har också som målsättning att ta fram några grundläggandeprinciper för krigsspelens genomförande.Inledningsvis genomfördes övergripande litteraturstudie som ledde fram till tre hypoteser. Dessaprövades sedan mot två olika fallstudier.De sammanfattande slutsatserna är att två olika typer av spel behövs, en kreativ modell somhjälper till i själva planeringsprocessen och ett prövande modell som hjälper till med beslutsstödetinför verkställandet av planen. De grundprinciper jag funnit är, att mål syfte måste vara välgenomtänkta innan spelstart. Vidare måste ofta en serie spel genomföras så att de frågeställningarsom ska belysas kan förfinas efter hand. När spel genomförs bör analysverktyget ”de militärabasfunktioner” användas för att få en allsidig belysning av området. Avslutningsvis måste stornoggrannhet ägnas åt hur tiden belyses i spelet då detta kanske är en av de viktigaste faktorernabåde för ett framgångsrikt spel, men kanske framför allt för en framgångsrik operation.

  • 160.
    Arding, Mikael
    Försvarshögskolan.
    Är uppdragstaktik och utvecklande ledarskap förenligt med utvecklandet av anpassningsbara officerare?2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människan har en förmåga att anpassa sig till en omvärld i förändring. Detta syns inte minst på den taktik- och teknikanpassning som sker i kampen mellan verkan och skydd inom den militära kontexten. Men idag sker inte bara förändring i den militära tekniken; även uppgifterna förändras. Exempelvis kräver de insatser som sker runt om i världen, inom ramen för FN-resolutioner, allt mer av civilmilitär samverkan samtidigt som enheterna måste vara ständigt beredda på att möta en motståndare i strid. Om anpassningsbarhet är det som gör att vi kan förändra oss för att möta nya uppgifter i nya miljöer torde ökad anpassningsbarhet i organisationen vara en fördel.

    Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida de svenska ledningsstyrdokumenten, i form av Uppdragstaktiken (ledningsmetod-/filosofi) och Utvecklande ledarskap (ledarskapsmodell), är förenliga med utvecklandet av anpassningsbara officerare.

    Resultatet av analysen visar på god förenlighet mellan uppdragstaktik och utvecklande ledarskap å ena sidan och anpassningsbarhet å andra sidan. Således tycks det som om förutsättningarna för anpassningsbarhet är delvis inbyggda i Uppdragstaktiken och Utvecklande ledarskap

  • 161.
    Areskoug, Max
    Försvarshögskolan.
    Hur kan kombinerade vapen skapa framgång på taktisk nivå?: en teoriprövande fallstudie av Robert Leonhards principer om kombinerade vapen.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis examines how the use of combined arms according to Robert Leonhards theory can explain the military success on the tactical level of war in two historical cases. Previous studies focus mainly on how combined arms shall be understood and how it shall be used and not how combined arms has contributed to military success. This thesis uses a theory testing case study to examine how combined arms contributed to the military success of the Israeli forces in the Yom Kippur-war and to that of American forces in  Operation Desert Storm.

     

    The analysis is based on Robert Leonhards three principles of combined arms. The result of the analysis shows that both the Israeli forces and the American forces used the different principles of combined arms. The analysis also showed that the use of combined arms created military success at the tactical level of the different wars, but combined arms cannot by itself explain the military success as the technical advantages, moral and educational level also had a significant impact on the outcome.

  • 162.
    Arfvén, Gustav
    Försvarshögskolan.
    Europol & the Creation of the European Counter Terrorism Centre2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    While the limited number of scholars in the field of EU intelligence cooperation tend to have a rather state-centric view and focus on the normative (trust) or the functional (efficieny) dimension of intelligence cooperation, this study contributes to the field by focusing solely on the institutional structure of Europol.

    The purpose of this study is to examine why the Europol established the European Counter Terrorism Centre and why it is not addressing the interconnectedness between terrorism and organized crime. In order to address these questions, the theoretical framework of historical institutionalism has been applied and the notion of path dependency plays a vital role. 

    The study rests on a qualitative single case study design and the disciplined configurative-model is used to fulfill the research objective. The researcher traces the process in a historically chronological order and uses pre-existing materials in order to uncover explanatory findings.

    The study concludes that the theoretical framework of historical institutionalism and the notion of path dependency can explain the research problem and the research questions. The findings prove that Europol is a highly reactive institution in terms of its counter-terrorism arrangements and that historical perceptions play a significant role and inevitable leads the institution onto a path dependent track. 

  • 163.
    Aringer, Martin
    Försvarshögskolan.
    Hybridkrigföring, en militärteoretisk revolution?: En granskning av den begreppsteoretiska diskussionen och fallet Rysslands intervention i Ukraina och på Krim2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The previous definitions of war have become outdated and several theories claim their place  in the theoretical debate of the future wars. One of them, Hybrid Warfare have had a great impact   and are now being incorporated into doctrine by several nations and military organizations, even though the theory is criticized. This thesis aims to clarify the discussion surrounding this theory and at the same time make a contribution to the theoretical debate. By extracting key signatures of Hybrid Warfare and testing them on the Russian intervention in the Ukraine and the Crimea the thesis seeks to answer if this conflict really is a case of Hybrid Warfare, as it is portrayed.  The theoretical debate is the main focus of the thesis and the case study of the Ukraine concludes     that evidence within the conflict categorizes it as a case of Hoffman´s Hybrid Warfare. The later chapters argue that these findings strengthen the debate in favour of Hoffman´s theory and ads another empirical factor to the discussion of the understanding of future conflict. Ended by thoughts of how the results can affect the future of the military profession. 

  • 164.
    Arnell, Krister
    Försvarshögskolan.
    NBF: en självsynkroniserande myt eller ett organiserat paradis?2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det nätverksbaserade försvaret (NBF) är en vision som kommer att ställa många nya krav. Såväl rent tekniskasom organisatoriska. För mig har de organisatoriska aspekterna av NBF varit av särskilt intresse. När jaghar tagit del av skrifter och samtal rörande det nätverksbaserade försvaret har jag speciellt fäst mig vid att detibland framkommer att en självsynkroniserande organisation skulle vara det optimala slutmålet. Jag har självtjänstgjort inom olika befattningar inom flygvapnets ledningssystem, först STRIL – 60 och sedan Flygvapnet2000. De erfarenheter jag själv har gjort under min tid i Flygvapnet har lett mig fram till slutsatsen att själsynkroniseringvar den sämsta tänkbara av reservnivåer. För att komma lösning på gåtan om organiseringsproblematikennärmare har jag med utgångspunkt från teorier om organisatoriska framgångsfaktorer valt attgenomföra ett antal simuleringar. Jag har vid två tillfällen simulerat ett luftförsvarsscenario, vid dessa tvåtillfällen användes två olika uppsättningar av deltagare. Vid första simuleringstillfället gavs deltagarna tydligaroller och arbetsbeskrivningar, i denna uppsats kallade ”Beslutsregler”. Vid det andra tillfället fick deltagarnaendast en roll tilldelad, de fick sedan utifrån sina tidigare erfarenheter forma dessa roller. Vid varjetillfälle har det dessutom gjorts två delsimuleringar med skilda organisatoriska och tekniska förutsättningar.De kategorier av personal som funnits med under simuleringarna är, flygförare, flygstridsledare, chefsflygstridsledareoch luftförsvarsledare. Vid båda tillfällena fick deltagarna i uppgift att luftförsvara Stockholm.För att mäta effektskillnader i vad de olika organisationerna lyckades uppnå vid de olika simuleringstillfällenaså erhölls poäng för varje mål deltagarna lyckades bekämpa. Målen i scenarierna har haft olika poängvärdeberoende på om de har varit på väg mot Stockholm eller andra geografiska områden, där målen motStockholm gett högst poäng. Vid analys av slutresultaten framkommer en del mycket intressanta skillnaderpå vad de olika organisationerna lyckades åstadkomma och även hur de agerade, bl.a. visade det sig att centraliseradledning inte alltid är av ondo.

  • 165.
    Arnesen, Joakim
    Försvarshögskolan.
    Specialoperationer & McRavens principer: en teoriprövande tvåfallstudie på Operation Neptune’s Spear & Operation Gothic Serpent.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A conventional army is required to meet many needs and face many threats. However, when conventional warfare methods do not make the cut, Special Operations and Special Forces become a necessity. However, there exists few theories that sufficiently explain how Special Forces units around the world accomplishes these Special Operations. One of the few researches who has developed a theory regarding Special Operations is William H. McRaven with his theory of relative superiority

     

    McRaven´s theory proposes that there are six principles which determine the success of a Special Forces unit´s ability to plan, prepare and execute a Special Operation. The aim of the study is to understand McRaven´s theory´s explanatory power in explaining the results of Operation Neptune Spear and Operation Gothic Serpent.

     

    This study concludes that Operation Neptune spear attained almost all of the required principles. However, Operation Gothic serpent lacked half of the required principles. In order to create a favourable relation, one must create synergy between the principles in order to achieve relative superiority. The study concludes by illustrating that McRaven´s theory´s explanatory power increased.

  • 166.
    Arnesen, Joakim
    Försvarshögskolan.
    Specialoperationer & McRavens principer: en teoriprövande tvåfallstudie på Operation Neptune’s Spear & Operation Gothic Serpent2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A conventional army is required to meet many needs and face many threats. However, when conventional warfare methods do not make the cut, Special Operations and Special Forces become a necessity. However, there exists few theories that sufficiently explain how Special Forces units around the world accomplishes these Special Operations. One of the few researches who has developed a theory regarding Special Operations is William H. McRaven with his theory of relative superiority

    McRaven´s theory proposes that there are six principles which determine the success of a Special Forces unit´s ability to plan, prepare and execute a Special Operation. The aim of the study is to understand McRaven´s theory´s explanatory power in explaining the results of Operation Neptune Spear and Operation Gothic Serpent.

    This study concludes that Operation Neptune spear attained almost all of the required principles. However, Operation Gothic serpent lacked half of the required principles. In order to create a favourable relation, one must create synergy between the principles in order to achieve relative superiority. The study concludes by illustrating that McRaven´s theory´s explanatory power increased.

  • 167.
    Arnesson, Emanuel
    Försvarshögskolan.
    Kraftsamling vid ubåtsattacker: En teoriprövande fallstudie på ubåtsattacker under andra världskriget2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Many theorists have discussed the question of the fundamental principles of warfare. But the importance of the principle of concentration of force for warfare is controversial and the theories about the principle are too general to say something about the reality. So what is required to achieve success with a concentration of force?

    In order to answer this question, this essay deals with the basic principle of warfare on the concentration of force from recognized theorist, Carl von Clausewitz, Sir B.H. Liddell Hart, John M. Collins and Milan Vego, in the context of submarine attacks. The study has a deductible theoretical research effort and the purpose is to identify and describe which variables that contribute to success in implementing a concentration of force and how they affect submarine attacks.

    To create a coherent image of the principle, the principle is measurable by identifying variables to achieve success with concentration of force. From the theories, the author identifies five variables: aggregate strength, spread, opponent knowledge, mobility and misleading. To investigate the principle, the variables are tested against two submarine attacks during World War II, which are known to be cases where the concentration of force was used.

    The result shows that during the two attacks only two variables, combined strength and spread were identified. During the attack on the HX 229/SC 122 convoys, which from the attacking party are considered a successful concentration of force, all variables were identified. However, the attack on the SC 130 convoy was considered as a failed concentration of force, since only two variables were identified. 

  • 168.
    Arneving, Joakim
    Försvarshögskolan.
    Utan samband ingen seger: sambandsmedel för Jägar- och spaningsförband2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 169.
    Aronsson, Patrik
    Försvarshögskolan.
    EU:s och Sveriges säkerhetsstrategier: studier av EU-ledda svenska insatser i Afrika 2006-20092009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det som undersökningen beskriver är hur EU:s säkerhetsstrategi påverkade de utrikespolitiska målen inför militära insatser i Demokratiska Republiken Kongo 2006, Tchad/Centralafrikanska republiken 2008 och Somalia 2009.

    Vår utrikespolitiska vilja och dess utrikespolitiska mål motiverar vårt deltagande i militära insatser utomlands. Dessa mål skall vara vägledande och skall genomsyra insatsens genomförande. Detta generade en problemställning i denna uppsats som lyder:

    På vilket sätt har bakomliggande säkerhetspolitiska resonemang till EUs säkerhetsstrategi påverkat utformandet av de nationella svenska motiven till internationella insatser i de EU-ledda militära insatserna i Afrika 2006-2009? Kan incitament och motiv identifieras som inflytelser i propositioner från samma period?

    Syftet var att undersöka målsättningarna i dokumentet Ett säkert Europa i en bättre värld, en Europeisk säkerhetsstrategi (ESS), för att se hur dessa målsättningar påverkat de svenska propositionerna inför de EU-ledda insatserna.

    Som metod användes en kvalitativ textanalys deduktivt, genom att analysera de utrikespolitiska målen med ett analysverktyg indelat i säkerhets-, välfärds- och idémål.

    Resultatet visade att EU:s övergripande säkerhetsstrategi genomsyrade våra motiv i propositionerna men att det fanns sammantaget en avsaknad av EU:s tydlighet med att vara aktiv, preventiv och handlingskraftig i propositionerna. För att få effekt i välfärdsmålsättningar anser EU att detta skall integreras med olika resurser och där även med civil och militär integrering. Denna integrering var inte fullt tydlig i undersökningens studerade propositioner.

    Den främsta och prioriterade effekten var att tillgodose de mänskliga rättigheterna vilket gör att signaleffekten var hög både för EU och Sverige i insatserna, både regionalt och strategiskt.

  • 170.
    Aronsson, Sofia
    Försvarshögskolan.
    Varm klimatutbildning för blivande officerare2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag på flera platser i världen, både i extrem kyla och hetta för att lyckas lösa påfrestande uppgifter krävs både kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Militärhögskolan Karlberg bör utbilda sina kadetter i varmt klimat, så att de innehar kunskapen innan de kommer ut på sina förband. Syftet har brutits ned i följande frågeställningar. Huvudfrågeställning: Bör kadetter på militärhögskolan utbildas i varmt klimat?Delfrågor: Definiera vad varmt klimat är, Hur påverkar värmen människan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte Militärhögskolan Karlberg sina kadetter i varmt klimat? Jag har använt mig av metoden induktion vilket innebär att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrån dessa. Uppsatsens viktigasteslutsatser är: Utbildning i kallt väder är en god grund, men är inte tillräcklig för att behärska ett varmt klimat. En kompletteringsutbildning för varmt klimat bör eftersträvas på officersprogrammet. Denna utbildning bedrivs på överlevnadsskolan och heter SERE B.

  • 171.
    Arve, Sten
    Försvarshögskolan.
    De nya krigens strategiska karaktärsdrag2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkt för uppsatsen är de nya krigen och deras strategiska karaktärsdrag. Syftet är att seom dessa ligger till utgångspunkt för svensk och brittisk militärstrategisk doktrin. Frågeställningarsom behandlas är vilka strategiska karaktärsdrag de nya krigen kan sägas ha, hur väl dessaöverensstämmer med svensk och brittisk doktrin, samt vilka likheter och skillnader som kanidentifieras.Undersökningen och jämförelsen genomförs med hjälp av ett verktyg som omfattar parametrarnaaktörer, moraliska resurser, medel, metoder, arena och stridskrafter. Med detta verktyg skapasutifrån litteratur om de nya krigen en typbild som visar den strategiska karaktären. Källmaterialet,svensk och brittisk doktrin, undersöks genom kvalitativ textanalys i ett komparativt upplägg.Studien visar att det finns en stor överensstämmelse mellan beskrivningen i doktrinerna ochtypbilden. Den svenska framstår som mer generellt hållen medan den brittiska är tydligare och merkonkret i de flesta fall. Skillnader som skulle kunna tolkas ut är att den svenska doktrinen visar påen småstat som ser farorna och hoten men inte vågar bli alltför konkret i utpekandet av dem, samtär beroende av att få internationellt stöd för sitt agerande och att få aktören media på sin sida. Denbrittiska visar i sin tur mer på en stat med mer erfarenhet av att agera på egen hand och som ärmedveten om vilka faror och konsekvenser som detta medför.En övergripande slutsats är att konflikternas komplexa och asymmetriska karaktär inte kan mötasmed enbart en militär strategi. Det krävs en samlad nationell strategi och samverkan på alla nivåer.

  • 172. Arvey, R. A.
    et al.
    Chaturvedi, S.
    Zyphur, M.
    Avolio, B.
    Larsson, Gerry
    Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och management (ILM).
    Lichstenstein, P.
    Heritability of leadership as a function of age and gender2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 173. Arvey, Richard D.
    et al.
    Chaturvedi, Sankalp
    Zyphur, Michael
    Avolio, Bruce
    Larsson, Gerry
    Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och management (ILM).
    Lichenstein, Paul
    Heritability of leadership emergence as a function of age and gender2010Ingår i: Behavior Genetics, ISSN 0001-8244, E-ISSN 1573-3297, Vol. 40, nr 6, s. 785-785Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 174. Arvey, Richard D.
    et al.
    Song, Zhaoli
    Li, Wen-Dong
    Zhang, Zhen
    Wang, Nan
    Zyphur, Michael
    Chaturvedi, Sandkalp
    Avolio, Bruce
    Ilies, Remus
    Larsson, Gerry
    Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och management (ILM).
    Lichenstein, Paul
    Disentangling gene-environment interplay on work-related outcomes: evidence from behavioral and molecular genetic studies2010Ingår i: Behavior Genetics, ISSN 0001-8244, E-ISSN 1573-3297, Vol. 40, nr 6, s. 784-785Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 175.
    Arvidsson, Filip
    Försvarshögskolan.
    Befolkningen som tyngdpunkt i uppror - en komparativ studie av Trinquier och Galulas upprorsbekämpningsteorier.2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Armed conflicts that are ongoing today are characterized by insurgency conditions, and therefore includes the importance of the populace support. The military forces which have been involved in counterinsurgency operations is working on the basis of doctrines which have been influenced by both Trinquier and Galula.                   

    This thesis compares Trinquier and Galulas counterinsurgency theories regarding how they relate to the population. Although these two military theories have had great space in the scientific debate, there is no previous research that demonstrates how the methods they highlight affects the population.                   

    Populace support is regarded as the center of gravity in counterinsurgency, and therefore, the aim of this thesis is to investigate two military theories similarities and differences regarding short- and long-term goals and their approach to the population.                   

    The results of this thesis indicate that Galulas theory relates to the long-term objectives to a greater extent than Trinquiers do. It also means that Galulas theory relate to the population to a greater extent, indicating that his theory has a better chance of success in a counterinsurgency operation on the basis that the population is the center of gravity.

  • 176.
    Arvidsson, Robin
    Försvarshögskolan.
    Förändrad urvalsprocess: En uppsats om varför urvalsprocessen för stridspiloter ser ut som den gör2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats tas frågan upp om vilka drivkrafter som låg bakom förändringen i urvalsprocessen för stridspiloter under 70-talet. 1970 skedde en reform av urvalssystemet där det gick från ett karakterologiskt urval till ett stegvist urval. Det karakterologiska urvalet baserades till större del på psykologiska intervjuer medan det stegvisa urvalet var en rad olika tester som riktade sig mot vissa specifika områden inom flygandet. Även i det stegvisa urvalet använder man sig utav psykologintervjuer men det är inte längre den övervägande största delen av informationskälla för UTK. Arbetet är upplagt som en hypotesprövning där forskaren ställt upp fyra olika hypoteser för vad som var drivkraften bakom förändringen i urvalsprocessen. De olika hypoteserna testar om det är förändringar i utbildningen, flygsäkerhets faktorer, flygteknologisk utveckling eller effektivitet i examinerande av piloter som är huvuddrivkraften. Det forskaren kommit fram till är att huvuddrivkraften bakom förändringen i urvalsprocessen är effektivitetstänkandet. Arbetet med att ta fram en ny urvalsprocess har skett i syfte att minska antalet avgångar från utbildningen men har uppnått det genom att kunna införa DMT som testmetod och en ny utbildningssyn på flygskolan. Genom noggrannare tester och tolkningar av testresultat kan UTK numera utgå från att varje elev som tas ut i urvalsprocessen har de grundförutsättningar som krävs för att genomföra en godkänd GFU, vilket är en viktig del i dagens effektiva utbildning.

  • 177.
    Arvidsson, Sebastian
    Försvarshögskolan.
    RMA och det fasta kustartilleriet: En analys av diskussioner kring RMA och det fasta kustartilleriet.2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under 1990-talet accelererade avvecklingen av det fasta kustartilleriet. Det skedde samtidigt med implementeringen av Revolution in Military Affairs(RMA)-konceptet i Sverige, snabb militärteknisk utvecklingen och Försvarsmaktens omställning från en stor organisation med lång mobilisering till insatsförsvar med hög beredskap. Syftet med studien är att med hjälp av argumentationsanalys och kvalitativ textanalys, studera relationen mellan RMA och avvecklingen av fasta kustartilleriet, genom analys av Kungliga Krigsvetenskaps Akademiens Handlingar och Tidskrifter. Resultatet visar att fast kustartilleri spelar en viktig roll även i en värld präglad av RMA och modern teknologi. Det fasta kustartilleriet ersattes av rörligt. Även detta avvecklades i förtid.

  • 178.
    Ask Olsson, Simon
    Försvarshögskolan.
    Psykisk ohälsa och hantering av drabbad personal: En studie om kadetters upplevda kunskap och förmåga2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En ökad mängd svensk personal hemvändande från internationella insatser har uppdagats lida av psykologiska problem, vilket har lett till en ökad satsning från Försvarsmakten inom området psykisk ohälsa. Försvarsmakten ser bland annat utbildning som ett sätt att arbeta preventivt mot psykisk ohälsa, vilket även styrks av tidigare forskning och studier inom ämnet.

    Härav är det intressant att undersöka i vilken utsträckning utbildning, inom psykisk ohälsa och metoder för hantering av drabbad personal, som sker under officersprogrammet. Syftet med studien är att belysa kadetternas upplevda kunskap inom ämnet och genom tidigare forskning samt teori inom lärande, åskådliggöra vikten av utbildning i ett tidigt skede.

    Metoden som använts för att införskaffa studiens empiri har varit en webbaserad enkätundersökning. Enkäten skickades ut via e-post till de tre för närvarande studerande kurserna på Militärhögskolan Karlberg.

    De viktigaste slutsatserna av denna studie lyder;

    -          Majoriten av kadetterna upplever sig inte erhållit en tillräcklig utbildning i psykisk ohälsa, psykologiska reaktioner och i hur man hanterar personer med dessa reaktioner.

    -          Försvarsmakten har att vinna på att utbildning sker i ett tidigt skede, exempelvis under Officersprogrammet. Dels genom de krav på övning som lärandeteorin påvisat, det tidskrav som övningar ställer på utbildning samt genom den allmänna kunskapsökning och attitydförändring som utbildning i ett tidigt skede kan medföra till organisationen.

  • 179.
    Askervall, Karl
    Försvarshögskolan.
    Talibanerna som organisation: En studie av strukturen på styret av talibanernas organisation 20092012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan attacken på USA 11 september 2001 har åtskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekämpar dem. Syftet med uppsatsen är att försökaåskådliggöra en struktur på styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur på styret med utgångspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningsläget om talibanerna. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frågeställning löses ut av följande 2 frågor: Fråga 1 - Kan strukturen påstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjälp av en strukturellorganisationsteori? Fråga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur på styret?Med hjälp av en strukturell teori om organisationers form och två sociologiska teorier sombehandlar varför människor och grupper handlar som de gör utifrån deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen på styret av talibanernasorganisation såg ut 2009 och förklara varför den såg ut så.Uppsatsen använder en kvalitativ metod där divisionaliserad organisation, habitus och dendolda läroplanen används som teorier. I den första analysen som svarar på den första frågangörs en fallstudie på ett dokument som beskriver regler och förhållningssätt för talibanernaunder Mullah Omar med hjälp av divisionaliserad organisation. Därefter för att svara påuppsatsens andra fråga analyseras talibanernas habitus utifrån den religiösa utbildningen föratt sedan analyseras med hjälp av Pierre Bourdieus habitusteori och Donald Broadys dendolda läroplanen.Resultatet av analyserna visar att strukturen på styret av talibanernas organisation 2009 tillstor del kan beskrivas med teorin om divisionaliserad organisation och att habitusteorin medstöd av den dolda läroplanen kan ge en förklaring till varför deras styre hade denna struktur2009 utifrån de enskilda individernas religiösa utbildning i södra Afghanistan och Pakistan.

  • 180.
    Aslaksen, Tord
    Försvarshögskolan.
    Kampfly på byen?: Konseptuelt grunnlag for bruk av norske kampfly i urbane operasjoner2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [no]

    Dagens demografiske trender peker i retning av økt urbanisering. Dette setter sitt preg påsikkerhetspolitiske utfordringer, og vestlig militærmakt følger motvillig med til et urbantområde der klassisk konvensjonell militærmakt marginaliseres. Forsvarets overgang tilinnsatsforsvar har materialisert seg gjennom krigsoppdrag i stadig fjernere strøk.Kampfly har hittil blitt benyttet i tre krigsoppdrag, og vil sannsynligvis vurderes i flere. Ien slik vurdering blir kampflys stridsevne viktig. Stridsevne består av moralske, fysiskeog konseptuelle faktorer. Hensikten med denne oppgaven har vært å analysere detkonseptuelle grunnlaget for bruk av kampfly i urbane operasjoner (UO). Oppgaven kansåledes ses som et bidrag til en vurdering av norske kampflys stridsevne for UO.Analysen av det konseptuelle grunnlaget utgår fra fem faktorer som særpreger UO;fysiske forhold, hensyn til sivilbefolkningen, egne tap, three-block war og denstrategiske korporal. Innledningsvis identifiseres disse urbane fellesfaktorers utfordringerog behov. Resultatet benyttes som grunnlag for å analysere norsk strategisk konsept,doktriner, tenkning og erfaring – som samlet danner det norske konseptuelle grunnlag.Ideelt sett skulle dette grunnlaget vært helhetlig, og formidlet på en slik måte atForsvarets personell hadde en felles oppfatning av UO. Denne analyse har kommet fremtil at så ikke er tilfellet i Norge; Det norske konseptuelle grunnlaget for UO er stykkevisog delt. På den andre side har analysen vist at det konseptuelle grunnlaget omfatter alleUOs utfordringer og behov fra taktisk til politisk nivå. Og i samarbeid med bakkestyrkerer norske kampflygere i ferd med å opparbeide et erfaringsmessig grunnlag som i storgrad reflekterer UOs utfordringer og behov.Samlet konkluderer analysen med at det finnes et tilstrekkelig norsk konseptueltgrunnlag for å benytte kampfly i UO.

  • 181.
    Asp, Anders
    Försvarshögskolan.
    Förhållandet mellan insatsberedda styrkor och insatstider: en studie av FN:s fredsfrämjande operationer 1948-20002003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan 1948 har FN påbörjat 55 fredsbevarande operationer, av vilka 15 fortfarande pågår. Ungefär likalänge har diskussioner förts om möjligheten att hålla styrkor med hög beredskap för FN-operationer.Diskussionen har behandlat stående styrkor såväl som insatsförberedda förband i egenskap avstyrkeregister. I dagsläget existerar styrkeregister vars syfte är att reducera förseningar vid stationering.Syftet med denna uppsats är att undersöka om storleken på dessa styrkeregister betingarstationeringsförseningar. Utifrån detta syfte är uppsatsens huvudhypotes ”Ju större mängdinsatsförberedda fredsbevarande styrkor, desto mindre försening för fredsbevarande operationer”.Hypotesen, tillsammans med konkurrerande förklaringar, provas med hjälp av linjär regressionsanalys.Datasetet inkluderar FNs samtliga fredsbevarande operationer (54) under perioden 1948-2000.Uppsatsens bidrag till den vetenskapliga litteraturen är att den testar en empirisk hypotes med statistiskametoder och genererar härvid ett nytt dataset. Den statistiska analysen finner inget samband mellanmängden insatsförberedda förband och stationeringsförseningar. Resultatet skall emellertid inte tolkassom att FNs ansträngningar varit fruktlösa. Vid enstaka tillfällen kan stationering ha skett skyndsamt tackvare de insatsförberedda styrkorna varvid positiva effekter uppnåtts, framförallt ur humanitär synvinkel.Studien avslutas med ett antal uppslag för framtida forskning.

  • 182.
    Asp, Viktoria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Enskildas ansvar och agerande: Offentliga aktörers bedömningar2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten ger en bild av hur offentliga aktörer ser på gränsdragningarna mellan det offentligas och den enskildas ansvar vid kriser och vilka förväntningar aktörerna har på enskildas krisberedskapsförmåga. Till grund ligger en enkät skickad till beredskapssamordnare eller motsvarande i samtliga kommuner, landsting och länsstyrelser samt en fokusgrupp med representanter för centrala myndigheter.

    Överlag är offentliga aktörer överens om hur enskilda bör ta ansvar. Under tre dygn börenskilda kunna täcka det egna hushållets behov av vatten, mat, värme och information. Det finns en stark samsyn i att enskilda bör ta ansvar genom att hjälpa varandra vid kriser,exempelvis genom att dela med sig av förnödenheter. Vidare bör enskilda medborgare ta ansvar genom att ha kunskap om risker och följa råd från offentliga aktörer.

    Det finns områden där offentliga aktörer är oeniga om på vilka sätt enskilda bör ta ansvar. Områdena innefattar om enskilda ska fungera som en resurs till det offentligas krishanteringsarbete, tillsammans ansvara för att det är ordning och säkerhet i samhället under ett längre elavbrott, följa myndigheters råd om att vaccinera sig vid smittoutbrott, ha en packad väska och en plan för att snabbt kunna evakuera sin bostad, kunskap om hot ochrisker i närområdet samt om enskilda har ansvar för att förmedla viktig information vid ettförmodat terrorattentat.

    Ansvarsynen skiljer sig mellan lokal och regional nivå. Personer som arbetar på länsstyrelser ser mer långtgående på enskildas ansvar än vad beredskapssamordnare i kommuner och landsting gör.

    Hur tror offentliga aktörer att enskilda agerar och förbereder sig för kriser? Förväntningarna på enskildas krisberedskapsförmåga är låga. De flesta bedömer att enskilda kan klara självförsörjning under högst ett dygn. Bara drygt hälften tror att enskilda är medvetna om att samhällsfunktioner kan sluta fungera normalt vid en kris. Likaså är förväntningarna på i vilken utsträckning människor hjälper varandra ganska låga. Bara drygt 40 procent av de offentliga aktörerna tror att människor hjälper varandravid kriser.

    Ett fåtal människor tros under en kris begå brott, antingen för att få tillgång tillförnödenheter till det egna hushållet eller för att sälja vidare. Enligt forskning är det en vanlig myt att kriser leder till att människor blir överdrivet själviska med plundring eller annan brottslighet som följd. Tvärtom brukar människor vid kriser vara solidariska, hjälpa varandra och dela på de knappa resurser som finns.

    De flesta offentliga aktörer menar att enskildas ansvar bör förtydligas. Det skulle underlätta vid kunskapshöjande informationssatsningar och ge beredskapssamordnarna stöd i arbetet med att öka enskildas krisberedskapsförmåga. För att enskildas krisberedskap ska öka är det dock avgörande med vilja och intresse från allmänhet,politiker och myndigheter.

  • 183.
    Asp, Viktoria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Frivilligresurser under flyktingsituationen: Frivilliga försvarsorganisationer och trossamfunds förmåga att möta samhällets behov hösten 20152017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Flyktingsituationen hösten 2015 innebar stora påfrestningar för det svenska samhället. Samtidigt fanns ett sällan skådat engagemang och vilja bland allmänheten till att bidra. Det civila samhället gjorde stora insatser för människorna på flykt.

    Studiens vägledande fråga har varit hur frivilliga kan fungera som resurs för att möta samhällets behov vid kriser. Utgångpunkten har varit flyktingsituationen men jämförelser görs med skogsbranden i Västmanland 2014, som också involverade stora mängder frivilliga.

    Frivilligheten är spretig och uppdelad. Skillnader finns i organisering och synen på organisationens roll i krisberedskapen. Det saknas en arena där frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund och andra delar av det civila samhället träffas. Dessutom finns det konkurrens och prestige mellan organisationerna, vilket offentliga aktörer upplevde försvårade deras samverkan med frivilliga. Även frivilligorganisationerna har identifierat prestige som något som försvårade arbetet under hösten 2015. En tydlig skiljelinje i frivilligheten är frågan kring anställning och synen på organisationens oberoende gentemot det offentliga.

    Alla intervjuade offentliga aktörer har haft behov av personella förstärkningsresurser. Det är dock bara Migrationsverket och Umeå kommun som i någon mån har använt frivilliga som personella förstärkningsresurser. Migrationsverket bedömer att de hade behov av ungefär dubbelt så många frivilliga. Matchningen uteblev dock eftersom Migrationsverket saknade förberedda processer kring ersättning, anställning och integrering av frivilliga samtidigt som frivilliga försvarsorganisationer och samarbetskommittén FOS saknade rutiner för att snabbt få frivilliga på plats.

    Förutsättningarna för fungerande samverkan med frivilligorganisationer var inte optimala. Den egna myndigheten var mitt uppe i en kris vilket ledde till ospecificerade förfrågningar och låga krav på frivilligas kompetens och kvalitetssäkring. Situationen gjorde att både offentliga aktörer och frivilliga blev tvungna att testa nya arbetssätt och frångå de vanliga rutinerna.

    Offentliga aktörer förefaller vara som mest nöjda när frivilliga har organiserat sig själva, lyckats lösa alla möjliga problem, och sett behov som de offentliga inte själva har kunnat förutse. Graden av detaljstyrning, som anställning skulle kunna innebära, måste vägas mot graden av frihet för att inte riskera att förlora kärnan i frivilligheten: Drivkraften att göra skillnad.

    Rapporten bygger i första hand på intervjuer med representanter för några kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund och andra delar av det civila samhället. Rapporten innehåller många exempel men ger ingen heltäckande bild över vilken roll frivilliga spelade under hösten 2015. Studien har genomförts på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

  • 184.
    Asp, Viktoria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Norbergs kommun: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 ledde till en omfattande räddningsinsats och blev den största samverkansinsatsen på svensk mark sedan det nuvarande krisberedskapssystemet infördes. Syftet med rapporten är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Utvärderingen är skriven av Försvarshögskolan/Crismart på uppdrag av Norbergs kommun, genom Länsstyrelsen i Västmanlands län. Utvärderingen har främst baserats på skriftlig och muntlig information från Norbergs kommun som har erhållits genom processledning, intervjuer och dokumentanalys. Huvudfrågan har varit hur kommunen kan lära och utvecklas av händelsen och utvärderingen ger exempel på inom vilka områden kommunen bör utveckla sin verksamhet samt inom vilka områden det finns goda exempel på beslutsfattande och agerande.

    Måndagen den 4 augusti 2014 nådde skogsbranden, som då hade pågått i fem dagar, Norbergs kommun. Situationen blev snabbt akut. Kommunen påbörjade krishanteringsarbetet på måndagskvällen samtidigt som räddningsledningen övervägde att evakuera stora delar av kommunen. Kommunalrådet aktiverade krisledningsnämnden och nämnden, krisledningsgruppen och krisinformationsgruppen hade möten tillsammans. Det sågs som den lilla kommunens styrka att grupperna kunde arbeta nära varandra. Ingen annan av kommunerna som drabbades av skogsbranden stod inför en lika allvarlig situation som Norberg gjorde under måndagen. Krisledningsnämnden gjorde att beslutsvägarna blev korta och kommunala medel vid behov snabbt kunde omfördelas. I Norbergs fall var det lämpligt att aktivera krisledningsnämnden eftersom det gav kommunen ytterligare verktyg för att hantera krisen.

    Det finns några områden där Norbergs kommun kan lära och utvecklas av skogsbranden. Ingen av de skogsbrandsdrabbade kommunerna skulle ha haft tillräckligt med personal om krisen hade dragit ut på tiden. Uthållighetsaspekten blir särskilt bekymmersam för en liten kommun. För att minska sårbarheten bör kommunen bibehålla kontakter med andra aktörer i närområdet och bli aktiv i de regionala nätverk som finns för krisberedskapsfrågor.

    Samverkan kräver resurser och även det blir därför svårare för en mindre kommun. Samverkansstaben i Ramnäs önskade ytterligare representanter från Norberg, något som kommunen inte menade var möjligt. Norberg är den minsta av de drabbade kommunerna. Den personal som fanns behövde arbeta i kommunen. Norberg och Fagersta delar på en tjänst som beredskapssamordnare. Vid händelser som involverar båda kommunerna blir det en sårbarhet.

    Vid skogsbranden ansvarade länsstyrelsen för att samordna information från olika myndigheter. Trots länsstyrelsens samordning och övertagande av räddningstjänst har kommunerna fortfarande informationsansvar gentemot de egna medborgarna. Norberg tycks knappt ha informerat allmänheten om vilka insatser kommunen själv gjorde med anledning av skogsbranden. Kommunen bör därför fundera på hur förmågan att kommunicera vilka åtgärder kommunen vidtar under en kris kan stärkas.

  • 185.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys. Försvarshögskolan.
    Blomstrand, Rickard
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Deschamps-Berger, Jenny
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Levy-Nilsson, Sofia
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Uppdragsutbildning.
    Narby, Petter
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Sandberg, Daniel
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Besten besegrad: Utvärdering av krishanteringen under skogsbränderna i Ljusdal 20182019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Skogsbränderna i Ljusdal utgjorde det största brandområdet i Sverige under sommaren 2018. Omkring 200 personer evakuerades. Räddningstjänster från flera delar av Sverige medverkade och internationellt stöd kom från 10 länder. Räddningsinsatsen pågick i 27dagar och innefattade som mest 1300 personer. Efter nio dagar övertog Länsstyrelsen i Gävleborgs län ansvaret för kommunal räddningstjänst.

    Utvärderingen bedömer i vilken utsträckning Länsstyrelsen i Gävleborgs län har arbetat enligt författningarna och riktlinjerna som finns kopplat till dess ansvarsområde under och efter olyckor och kriser. Mycket i krishanteringen fungerade bra. Inom sju av nio områdenhar länsstyrelsen i hög eller i mycket hög utsträckning uppfyllt sitt ansvar. Inom tvåområden har länsstyrelsen i begränsad utsträckning uppfyllt sitt ansvar.

    Områden där länsstyrelsen i mycket hög utsträckning har uppfyllt sitt ansvar

    • TiB-funktion (initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka,verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet)
    • Omgående kunna upprätta en ledningsfunktion
    • Inom sitt geografiska områdesansvar verka för samordning av efterarbetet

    Områden där länsstyrelsen i hög utsträckning har uppfyllt sitt ansvar• Samlad regional lägesbild (innan övertagandet)

    • Fungera som sammanhållande funktion och verka för samordning och gemensam inriktning under krisen
    • Övertagande av kommunal räddningstjänst
    • Information till allmänhet och media

    Områden där länsstyrelsen i begränsad utsträckning har uppfyllt sitt ansvar

    • Samlad regional lägesbild (efter övertagandet)
    • Intern informationssamordning

    I utvärderingen dras också slutsatser utifrån utmaningarna som länsstyrelsen mötte samtnågra slutsatser av vikt för krishanteringssystemet. Ett urval presenteras nedan.

    Inledningsvis hämmades länsstyrelsens arbete med regional lägesbild av att Ljusdalskommun hade svårt att formulera en lokal lägesbild. Genom flera proaktiva åtgärder lyckades dock länsstyrelsen skapa en lägesbild utifrån vilken insatserna kunde dimensioneras.

    Övertagandet av kommunal räddningstjänst har i all väsentlighet hanterats på ett bra sätt. Möjligen hade övertagandet kunnat ske något tidigare, men övertagandet har sannolikt underlättats av att avvakta och den operativa insatsen har kunnat fortgå ostörd avlänsstyrelsen. Förberedelserna för övertagande borde däremot ha involverat länsstyrelsensstab i betydligt högre utsträckning.

    Länsstyrelsen har efter övertagandet två roller att hantera: dels ansvaret förräddningsinsatsen, dels det geografiska områdesansvaret inom krisberedskapen. Det medför att det blir svåra avvägningar mellan räddningstjänst och krishantering. I både Gävleborg och i Västmanland 2014 har vissa inblandade kritiserat att hanteringen haft för stort brandfokus. Att räddningsinsatsen har brandfokus och leds av personer med stor erfarenhet av att leda stora räddningsinsatser är lämpligt, men att integrera länsstyrelsensstab med räddningsinsatsens innebär en risk att länsstyrelsens roll och ansvar i krisberedskapen faller undan.

    Det är en utmaning att organisera ledning av en stor insats. Länsstyrelsens organisation före övertagandet kom snabbt igång och utformades utifrån rådande planer och erfarenheter av övningar. Däremot har inte alltid länsledningen och länsstyrelsens stab arbetat helt integrerat. Stabsorganisationen efter övertagandet sattes upp ad hoc. Den stabsstruktur som väljs måste kompletteras med processer som är enhetliga och som övas regelbundet. Detta gäller både inom respektive funktion, men framförallt sådana processer som knyter samman flera funktioner som för att integrera strategiskt och operativt ledarskap, för att följa upp arbetet, för kommunikation och enhetliga budskap samt för planering på kort, medel och lång sikt.

    Frivilliga fick ersättning efter både sommarens bränder och skogsbranden i Västmanland 2014. Ersättningar till frivilliga riskerar att sätta standard och förväntningar till nästa kris. I framtiden kommer det antagligen bli nödvändigt att göra skillnad inom gruppen frivilliga mellan dem som medverkar med någon form av avtal, och därmed har rätt till ersättning, och de frivilliga som gör ideella insatser. De ekonomiska konsekvenserna av frivilliga riskerar annars att bli allt för långtgående. Hur frivilligfrågan hanteras har en nära koppling till de drabbade och allmänhetens förtroende för insatsen och krishanteringen.

    Rapporten består av tre delar: 1) en beskrivning av händelseförloppet utifrån särskilt relevanta teman, 2) en diskussion om vilka lärdomar som kan dras utifrån hanteringen och 3) en utvärdering av Länsstyrelsen i Gävleborgs läns arbete utifrån dess ansvar ochuppdrag.

  • 186.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Daléus, Pär
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Deschamps-Berger, Jenny
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Sandberg, Daniel
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Schyberg, Erik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Bara skog som brinner?: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skogbranden i Västmanland 2014 är ur flera aspekter intressant och viktig att dra lärdomar från. Händelsen ledde till en omfattade insats – den största i Sverige i modern tid och innebar att svensk krisberedskap prövades på samtliga nivåer; Staten tog över ledningen av kommunal räddningstjänst, en samverkansstab organiserades, krisledningsnämnder aktiverades, evakuering av medborgare och djur genomfördes, ett stort antal kommunala, statliga och privata aktörer bistod de ansvariga aktörerna under händelsen och Sverige begärde stöd från EU. Ett stort antal frivilligorganisationer och spontanfrivilliga hjälpte till och 69 olika räddningstjänster deltog i arbetet.

    Syftet med denna utvärdering är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Målet är att Länsstyrelsen i Västmanland, Fagersta kommun, Norbergs kommun, Sala kommun och Surahammars kommun ska få ett underlag som bidrar till implementering av lärdomar och fortsatt utveckling av krisberedskapsförmågan. Underlaget ska också vara till nytta och komma till användning för utvecklingen av hela det svenska samhällets krisberedskap.

    Slutsatserna i rapporten visar på flera brister i kopplingen mellan å ena sidan lagstiftning och systemprinciper, och å den andra centrala aktörers förmåga och beredskap att utföra sina uppdrag. Författarna konstaterar att båda sidor av denna ekvation måste utvecklas för att det svenska krisberedskapssystemet inte bara ska stå rustat för nästa svåra skogsbrand utan också för andra, och potentiellt mycket värre, händelser som framtiden kan erbjuda. Vi anser att det vore mer ändamålsenligt att sluta använda ansvarsprincipen och istället säga att svensk krisberedskap bygger på ordinarie förvaltningsstrukturer, på vissa aktörers särskilda ansvar för krisberedskap och på ett geografiskt områdesansvar. Det geografiska områdesansvaret på regional och lokal nivå bör ses över, de krav som idag åligger aktörerna är inte rimliga i förhållande till den kapacitet/förmåga som finns.

    Inom svensk krisberedskap är samverkan en förutsättning för en lyckad krishantering – inte en del av krishanteringen. Begreppet samverkan måste dock sättas i ett sammanhang för att bli meningsfullt och leda till ett resultat. Vi menar att det generellt läggs för mycket kraft och tid på samverkansformer, och för lite på resultatet. Samverkan är inget eget område, det är en förutsättning för att nå resultat – en metod. En metod som måste utvecklas inom samhällsskydd och beredskap. Samverkan är inte viktig i sig, det är resultatet av samverkan som är viktigt.

    MSB bör utveckla sitt expertstöd (framför allt juridiskt operativt stöd), till aktörer under en händelse. Nationella stödresurser bör utformas utifrån grundliga behovsinventeringar och bli föremål för informationsinsatser i syfte att de skall kunna göra nytta i svåra händelser.

    Det finns anledning att fundera över om inte LEH kan förtydligas avseende vem eller vilken funktion i kommunerna (och landstingen) som har mandat att besluta om att man befinner sig i en extraordinär händelse.

    Kriser ställer ganska skilda krav på en organisation beroende på art, allvar och tidsutdräkt. Många beredskapsrelaterade tjänster är undanskymda i organisationsmatrisen och integreras inte på ledningsnivå när något händer. Funktionerna för Tjänsteman i beredskap och liknande beredskaps- och larmfunktioner måste brygga över organisationens alla relevanta kompetensområden. TiB:en måste förstå och veta vem i organisationen som kan vad och hur de kan aktiveras, precis som hen ska känna till när externa aktörer ska informeras. Detta är ett organisatoriskt utvecklingsarbete man inte blir färdig med och som man bör vara beredd att investera i.

    Utvärderingen visar att U-sam bör utvecklas för att kunna uppnå sitt syfte – att utgöra den främsta regionala samverkansfunktion i U-län. U-Sam bör ses över, dels avseende representationen av de ingående aktörerna, kombinerbarhet med särskilda staber/insatsorganisationer, och dels avseende förankring både på myndighetschefsnivå och på politisk nivå. Länsstyrelsens särskilda krishanteringsorganisation gjorde dock ett gediget efterarbete, och organisationen använde sig dessutom på ett bra sätt av erfarenheter och lärdomar från efterarbetet i tidigare händelser. Vi anser att organisationens arbete med fördel kan användas av andra aktörer inom svensk krisberedskap – som en utgångspunkt i efterarbetet av framtida händelser som drabbar många drabbade aktörer och medborgare. En betydande del av den särskilda krishanteringsorganisationen arbete hade dock inte kunnat genomföras, om inte extra medel hade tillskjutits.

    Vi anser också, mot bakgrund av Försvarsmaktens betydande roll vid civila samhällskriser, och mot bakgrund av att regeringen nu anser att det finns behov av att analysera och förtydliga Försvarsmaktens roll iii inom samhällets krisberedskap, att det finns all anledning att i större utsträckning uppmärksamma det stöd Försvarsmakten gett och ger vid samhällskriser.

    Slutligen föreslås en fokusförflyttning inom området Samhällskydd och beredskap – Scenarier och typhändelser är relevanta för att komma underfund med sårbarheter och brister, men det bör inte vara primärt fokus för övningar och utbildningar. Istället bör tyngdpunkten tydligare läggas på de funktioner/förmågor som behövs för att en kris ska kunna hanteras och avslutas.

    Vi anser att de faktorer som hade störst betydelse för hanteringen av skogsbranden i Västmanland i augusti 2014 var lika delar engagemang, mod, erfarenhet och personliga kontakter. I svåra händelser tenderar de som sätts att hantera dem att fokusera på att lösa uppgiften och skala bort formella krav och upplevt irrelevanta kommunikations- och samverkansvägar. Det finns mycket utvecklingsarbete kvar för att hela det regelverk som omger krishanteringsinsatser naturligt ska stödja och komplettera en sådan mentalitet och stärka den samlade insatsen, snarare än att sätta upplevda käppar i hjulet för dessa vanligen mycket pressade individer.

  • 187.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet.
    Fors, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet.
    Lärandemål civilt försvar: Vilka behöver kunna vad?2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Målet med studien var att översiktligt ta fram lärandemål som visar vilken kunskap och kunskapsutveckling som målgrupperna bör ha inom totalförsvar med fokus på civilt försvar. Förslag på lärandemål inom flera områden finns i kapitel 6. Lärandemålen följer standarden som finns beskriven i Högskoleförordningen, i MSB:s Gemensamma grunder för samverkan och ledning och som redan används på många av MSB:s uppdragsutbildningar.

    Kopplat till målet med studien diskuteras i rapporten frågan: Vilka behöver kunna vad om civilt försvar?

    Vilka behöver kunskaper?

    Vilka som behöver kunskaper har delats in i tre grupper: alla, många, några. Alla likställs med allmänheten. Många är de som i vid höjd beredskap får en uppgift. De arbetar på en myndighet, företag eller organisation och kommer bli krigsplacerade eller via allmän tjänsteplikt behöva stanna kvar och fortsätta arbeta som vanligt. Vid höjd beredskap kan det även innebära att de får förändrade arbetsuppgifter. Några delas upp i beslutsfattare (exempelvis generaldirektör, ledningsgrupp, vd, kommunchef, landshövding) och krisexperter (handläggare med ansvar för civilt försvar, säkerhetschef, beredskapssamordnare, försvarsdirektör).De stora breda grupperna ska ses som ett sätt att dela in kunskapsbehov och inte som målgrupper för utbildningar. Grupperna många och några innefattar dem som vanligtvis är målgrupper för MSB:s utbildningar.

    Vad behöver alla, många och några kunna?

    Kunskapen som åtminstone någon grupp behöver har grupperats i nio olika områden, utan inbördes prioriteringsordning. Kunskapsområdena är:

    • Totalförsvar
    • Psykologiskt försvar
    • Författningar samt ledning och styrning
    • Samhällets funktionalitet och beroenden
    • Moderna konflikter och internationalisering
    • Säkerhetsskydd
    • Individen
    • Totalförsvarsaktörers ansvar och samverkan
    • Aktörsspecifikt

    Vad behöver de tre olika grupperna kunna? Det har funnits en bred enighet om att kunskapen som alla behöver motsvarar det som finns i broschyren Om krisen eller kriget kommer. Broschyren tar lättfattligt upp hur samhället kan förändras vid kriser och krig, hur individen kan öka sin hemberedskap, hur man upptäcker falsk information, totalförsvarets uppgifter, totalförsvarsplikt och olika varningssystem. Syftet med kunskapen är att skapa motståndskraft eller försvarsvilja hos allmänheten.

    Kunskapen som många behöver syftar till att förstå sin yrkesroll samt stöd för att kunna utföra rollen på ett bra sätt vid höjd beredskap. Det innebär att de behöver få en djupare bild av hur vardagen och arbetslivet kan se ut under höjd beredskap än vad gruppen alla får. De behöver kunskap om sin egen roll som krigsplacerad, organisationens ansvar och roll vid höjd beredskap och krig samt hur man arbetar med känslig information.

    Beslutsfattare ska prioritera frågor kopplat till civilt försvar, sprida en god säkerhetskultur och förstå organisationens roll och ansvar på ett strategiskt plan. Kunskap om hur moderna konflikter ser ut, exempelvis med gråzonsproblematik, i kombination med hur totalförsvaret är uppbyggt ska ge förståelse för organisationens roll i helheten. För delar av näringslivet handlar det om att få insikt om att deras verksamhet är en strategisk resurs för Sverige i höjd beredskap och krig.

    Krisexperter ska leda den egna organisationens totalförsvarsplanering. De behöver ha djupare kunskaper om organisationens ansvar och roll och god kännedom om arbetsmetoder, verktyg och funktioner inom civilt försvar och krisberedskap. Kunskaperna som krisexperter behöver är det som har varit svårast att utröna. Kunskapsinnehållet kommer att behöva utvecklas i en snabb takt vartefter totalförsvarsplaneringen politiskt och metodmässigt fortskrider.

    Förståelse för varför vi har ett totalförsvar

    Det räcker inte med att ha kunskap. I intervjuerna var det tydligt att alla grupper behöver ha förståelse för varför. Varför har vi ett totalförsvar? Vad är det som ska skyddas? Förutom att försvara Sveriges gränser handlar det om att värna demokratin, de mänskliga rättigheterna och vårt självständiga beslutsfattande som stat. Det innefattar också en förståelse för att vi alla är delaktiga. Försvaret av Sverige ska ske gemensamt. Vi är alla en del av totalförsvaret och förväntas bidra på olika sätt. Oavsett yrkesroll så har alla individer en viktig roll att fylla. Delaktigheten kan se ut på olika sätt. Antingen som krigsplacerad eller via allmän tjänsteplikt men i slutändan som motståndskraftig individ.

  • 188.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Helena, Hermansson
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Sara, Sjölund
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Utvärdering av grundkurs för Räddningsinsats: Måluppfyllelse och målrelevans2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Över 60 procent av brandmännen i Sverige är anställda som räddningstjänstpersonal i beredskap och arbetar deltid inom kommunal räddningstjänst. Deras huvudsakliga utbildning är grundkurs för Räddningsinsats som årligen genomförs på ett flertal platser i landet med MSB som huvudman.

    Utvärderingen visar att grundkurs för Räddningsinsats är en uppskattad utbildning, både av studerande och avnämare, som i hög grad uppfyller räddningstjänsternas behov. Trots detta finns det många förslag på förbättringar av utbildningen. Många synpunkter handlar om att anpassa utbildningen till förändringar som skett inom räddningstjänsterna. Kunskapsområdet Prehospitalt akut omhändertagande bör utökas med suicidkunskap, anhörigstöd och socialt omhändertagande samt hjärt-lungräddning för att anpassa kunskapsområdet till nya behov. För att öka studerandenas förståelse för samtliga kunskapsområdens relevans bör en stor del av undervisningen och övningarna vara ämnesövergripande. Övningarna bör också genomföras med en flexibel syn på insatsorganisation och med ett jämnt fokus på olika släckmetoder.

    Många respondenter har efterfrågat en anpassning av grundkurs för Räddningsinsats till lokala förhållanden. Eftersom skillnaderna mellan landets räddningstjänster vad gäller organisering, riskbilder och stationernas behov, är stora bör en sådan anpassning göras under preparandkursen och inte under grundkursen.

  • 189.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Sjölund, Sara
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Enskildas ansvar vid allvarliga olyckor och kriser: Det offentligas syn och den enskildes agerande2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten belyser det offentligas syn på enskildas ansvartagande och enskildas faktiska agerande före, under och efter allvarliga olyckor och kriser. Offentliga dokument som utredningar, skrivelser och propositioner från åren 2001-2013 har analyserats. Hur den enskilda har agerat har undersökts genom en tematisk analys av befintliga studier och utvärderingar. Ett särskilt fokus har legat på enskildas agerade under flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004, stormen Gudrun 2005, den nya influensan 2009 och snöovädret 2010.

    Genomgången av de offentliga dokumenten visar att enskildas ansvar ofta beskrivs i generella ordalag. Ansvaret har blivit något tydligare sedan utredningen Säkerhet i en ny tid gavs ut 2001 och fram till budgetpropositionen 2012. Den övergripande bilden som ges är att enskilda inom rimliga ramar ska vara förberedda och kunna hantera uppkomna situationer. Om enskilda genom att vara förberedda själva kan klara mindre situationer ökar förutsättningarna för att det offentliga ska kunna hantera de mer omfattande konsekvenserna av allvarliga händelser.

    I de offentliga dokumenten poängteras vikten av information till allmänheten. Informationen ska ge enskilda kunskap om hur krishanteringssystemet fungerar, vilka aktörer som ansvarar för vad och hur gränsdragningen mellan samhällets ansvar och enskildas ansvar ser ut. Det offentliga har även stor tilltro till att information och kunskap ska leda till att enskilda förbereder sig inför olyckor och kriser. Forskning visar dock att kunskap om risker inte per automatik leder till att man vidtar säkerhetsåtgärder, som att teckna försäkringar, vaccinera sig eller undvika risker. I vilken utsträckning enskilda vidtar säkerhetsåtgärder handlar istället om social inkludering, inkomstnivå, personliga rutiner samt hur man ser på ansvarsfördelningen mellan enskilda och det offentliga.

    Allmänheten har höga förväntningar på att samhället ska fungera och att det offentliga ska ge skydd och stöd i en kris. I flera utredningar, propositioner och lagtexter har det offentliga försökt sätta förväntningarna på vad de anser vara en rimlig nivå. Det innebär att ansvaret i första hand ska ligga på den enskilde och att försäkringar är en viktig del för att den enskilde ska kunna ta ansvar. Vid ett antal kriser har det offentliga stöttat enskilda och inledande krav på ersättning har slopats. Detta agerande ger allmänheten dubbla budskap. Om det offentliga önskar att enskildas förväntningar i högre utsträckning ska överensstämma med lagstiftningen bör detta återspeglas i krishanteringen.

  • 190.
    Asperholm Hedlund, Laura
    Försvarshögskolan.
    Identifying and Understanding Anti-Immigration Disinformation: a case study of the 2018 Swedish national elections2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to understand to what extent and how anti-immigration disinformation was utilised in Swedish online news media before the 2018 Swedish national elections. Disinformation is intentionally misleading or false information that benefits the creator and aims to influence how people think, feel and act regarding a certain issue. The analytical framework used in this study was based on theory and previous research. Disinformation can adopt different strategies: constructive, disruptive or distractive. Research also suggests that disinformation can be categorized into different types: fabrication, manipulation, misappropriation, propaganda, satire and parody. This study analyzed 123 articles from different online news media from ten days before the election up until election day. Using qualitative content analysis this study showed that 20 percent of the articles contained anti-immigration disinformation. All of those articles were found in far-right online news media where almost 50 percent of the published articles during the examined time period contained disinformation. All different types were found, but misappropriation, fabrication and propaganda were most common. About half of the articles containing disinformation used a constructive strategy and about one third used a disruptive strategy. A bit more than one third of the articles had a combination of two or more types and strategies. The results indicate that disinformation can indeed constitute a problem, especially for those who seek information on far-right platforms. This study unveils a polarized debate on immigration with a lion's share of the disinformation coming from far-right online news media, while the mainstream media only publish very few critical articles on immigration. As research shows that a negative framing of immigration can affect attitudes, and by extension voting behaviour, further research to examine the effects of anti-immigration disinformation on voter behaviour and election results is needed. Especially in light of a diminished trust in democratic institutions, a growing demand for populism and increasing support for anti-immigration parties.

  • 191.
    Asplund Thidlund, Peter
    Försvarshögskolan.
    The good and the bad: UCAV counterinsurgency: how are the UCAV theories reflected in the counterinsurgency in Afghanistan and Pakistan?2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The modern battlefield is a changing environment where new ideas and technology are being tried and implemented. One such technology that has brought recent changes to the battlefield is the Unmanned Aerial Combat Vehicles (UCAV), commonly (and often incorrectly) referred to as “drones”. UCAV can be considered the new weapon of choice to deal with irregular opponents or terrorist organisations, such as those in Afghanistan and Pakistan. However, the use of UCAV is not without contradictory elements and leads to debate. It is within this debate that this study takes foothold. This study will be analysing the debate and issues surrounding this by evaluating four contrasting variables, measuring impact through different means and aiming to increase the understanding of UACV in the field.

    There are several crossovers in the analysis of all four variables citing the strengths and weaknesses of UCAV provisions in conflict. The analysis, however, conclude that a sole, holistic use of UCAV strikes would not resort in a termination of threats, such as the Taliban or Al-Qaida. This means that both the positive and the negative aspects of UCAV are seen in the conflict and do not contradict one another. Regretfully, this implicates that even if the Taliban and Al-Qaida becomes less effective due to the UCAV strikes, they will not perish.

  • 192.
    Aste, Sofie
    Försvarshögskolan.
    Alla vägar bär till Peking: Om Belt and Road Initiative och dess förutsättningar att utvecklas till en säkerhetsgemenskap2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay deals with the Chinese mega-project Belt and Road Initiative and investigates whether itis possible that it could have a positive impact on regional peace. Previous research, as well as thetwo major IR-theories realism and liberalism, have assumed the project will lead to more tensionand even increase the likelihood of war in the future. According to the constructivist securitycommunity theory this does not have to be the case. By applying Adler and Barnett's rendition ofDeutsch classical theory to the case of BRI through a literary analysis the possibility of a peacefuloutcome is investigated. The analysis concludes that at the moment of writing BRI does not live upto the criteria necessary to be classified as a nascent security community. However, three of the fourindicators, establishing of multinational institutions, coordination of inter-state relationships and acore power leading the integration are fulfilled. Only when it comes to expression of sameness inpolitical, cultural, ideological or social areas is BRI lacking. If more focus is placed on cultivating acommon identity, the possibility of BRI developing into a security community can not be ruled out.

  • 193.
    Atterland, Mathias
    Försvarshögskolan.
    Understödjande infanteri: En organisatorisk tillgång eller belastning för ett specialförbandssystem?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Specialförband nyttjas allt mer i dagens konflikter och det organisatoriska innehållet i specialförbandssystem skiljer sig åt, där vissa länder har utökat sitt system med lätt infanteri i en understödjande roll. Detta skapar ett behov för Sverige att analysera andras erfarenheter avseende nyttjande av understödjande infanteriet.

    Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse avseende de för- och nackdelar som uppkommer på taktisk nivå när understödjande infanteri nyttjas vid specialoperationer.

    Denna studie använder ett teoretiskt analysramverk bestående av McRavens teori och de principer han har utvecklat kring specialoperationer.

    Undersökningen visar sammanfattningsvis att understödjande infanteriet bidrar till en in-satsstyrkas samlade effekt och förmåga, samt att de möjliggör för kärnförbanden att lyckas med huvuduppgiften. Resultatet i en specialoperation påverkas genom samtliga prestationer av den personal och de förbandsenheter som ingår i specialoperationen.

  • 194.
    Atterland, Mathias
    Försvarshögskolan.
    UPPROR I FÖRORTEN?– EN HOTFÖRSTÅELSE2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 195.
    Attina, Fulvio
    et al.
    Department of Political and Social Sciences, University of Cataniavia, Italy.
    Boin, Arjen
    Department of Political Science, Leiden University, The Netherlands; Public Administration Institute, Louisiana State University, USA.
    Ekengren, Magnus
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen.
    Designing EU Crisis Management Capacities: Filling the Glass2014Ingår i: Journal of Contingencies and Crisis Management, ISSN 0966-0879, E-ISSN 1468-5973, Vol. 22, nr 3, s. 129-130Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The European Union (EU) has modest but promising capacities to assist member states overwhelmed by disaster through its Civil Protection Mechanism. The EU also routinely sends civil and military missions to hotspots outside EU territory. But these capacities do not suffice in the face of transboundary crises: threats that cross geographical and policy borders within the Union. Examples include epidemics, financial crises, floods, and cyber terrorism. Nation states cannot cope with these threats without international collaboration. In this article, we explore the EU's efforts to develop transboundary crisis management capacities. We describe these budding capacities, explain their policy origins, and explore their future potential.

  • 196.
    Aubert, Louis
    et al.
    Institut Francais de Géopolitique, Université Paris VIII, France.
    Hellman, Maria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen.
    Inför det franska valet: De fyra huvudkandidaterna och den transatlantiska länken2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 197. Aunesluoma, Juhana
    et al.
    Petersson, Magnus
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Krigsvetenskapliga avdelningen (KVA).
    Silva, Charles
    Deterrence or reassurance?: Nordic responses to the First Detente, 1953-19562007Ingår i: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 32, nr 2, s. 183-208Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Historians remember 1953 for the death of Stalin and the ensuing relaxation of East-West tensions, now known as the First Detente. Based on recent Cold War scholarship supplemented by primary documentation, this comparative study looks at the Nordic reaction to the First Wtente 1953-1956 in terms of deterrence and reassurance. The results suggest that, while the Nordic governments uniformly welcomed a more relaxed international atmosphere and entertained hopes of genuine dialogue between East and West, they Often differed in their interpretations of Soviet motives and the genuineness of the post- Stalin foreign policy. The tendency to put added emphasis on reassurance (end hence less deterrence) was most apparent in the cases of Iceland and Finland. Danish and Swedish policy shared this tendency, but lacked the degree of consensus found in Iceland. Norway seems to have been the least amenable to a change in perspective. The course of the First Detente led to an even stronger emphasis on reassurance than had been the case previously. In all of the Nordic countries the invasion of Hungary had a similar alarming effect - it swung the pendulum back toward misgivings about Soviet intentions.

  • 198.
    Axberg, Stefan
    et al.
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Andersson, Kent
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Bang, Martin
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Bruzelius, Nils
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Bull, Peter
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Eliasson, Per
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Ericson, Marika
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Hagenbo, Mikael
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Hult, Gunnar
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Jensen, Eva
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Liwång, Hans
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Löfgren, Lars
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Norsell, Martin
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Sivertun, Åke
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Svantesson, Carl-Gustaf
    Vretblad, Bengt
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Militärtekniska avdelningen (MTA).
    Lärobok i Militärteknik, vol. 9: Teori och metod2013 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ämnet militärteknik utgår från att tekniska system är officerens arbetsredskap och att en förståelse för och kunskap om dessa verktyg är central för att kunna utöva professionen framgångsrikt. Denna nionde volym av Lärobok i Militärteknik, benämnd Teori och Metod, behandlar centrala begrepp, teorier och postulat samt metoder för värdering av teknik och består av ett antal texter författade av 16 forskare och lärare vid den militärtekniska avdelningen. Volymen riktar sig främst till de som inlett sin officersutbildning och utgörs till stora delar av ett kompilat av publicerade och opublicerade militärtekniska texter och kan sägas utgöra militärteknikens ”state of the art”.

  • 199.
    Axelson, Mattias
    et al.
    FOI.
    Adenfelt, Maria
    FOI.
    Lundmark, Martin
    Lusua, Jens
    FOI.
    Realisering av effektivare materielförsörjning: Användning av kategorisering och effektmål2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 200.
    Axelson, Mattias
    et al.
    FOI.
    Lundmark, Martin
    FOI.
    Industrial effects of direct military offset in defence materiel export2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar en studie med syftet att identifiera industriella effekter av samarbeten som är direkt relaterade till export av försvarsmateriel. Fyra stora exportaffärer av försvarsmateriel från Sverige har studerats. De fyra fallen är Saabs export av Gripen till Sydafrika, Kockums export av ubåtar till Australien, Kockums export av ubåtar till Singapore samt Hägglunds export av CV90 till Nederländerna.

    Studien visar att: varje köparland skapar unika krav och upplägg för genomförandet av militär offset; köparländerna vill t.ex. utnyttja offset till att skapa arbetstillfällen och att öka den inhemska försvarsindustrins konkurrenskraft; den största delen av produktutvecklingen sker hos det säljande företaget; en stor del av produktionen sker i Sverige.

    Slutsatser för företagsnivå är framför allt att långsiktiga industriella åtaganden skapas i och med att affärerna ofta varar cirka tio år. Efter leveransens slut finns inget entydigt mönster om fortsättningsaffärer. Slutsatser för policynivå är bl.a. att försvarsmaterielexport av komplexa system innebär: 

    – vidareutveckling av kompetens inom försvarsindustrin i Sverige; 

    – att exportsamarbeten inte leder till att kompetens flyttas från försvarsföretag i Sverige; 

    – att köparlandet förväntar sig att det säljande företagets utvecklingsförmåga långsiktigt finns kvar. 

1234567 151 - 200 av 4519
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf