Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bohman, Viking
    et al.
    Utrikespolitiska Institutet, Stockholm, Sverige.
    Nymalm, Nicola
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Taktikavdelningen (TA), Luftsektionen (Luft).
    Kinesiska investeringar i Sverige: från framgång till fara?2020Ingår i: Internasjonal Politikk, ISSN 0020-577X, E-ISSN 1891-1757, Vol. 78, nr 1, s. 93-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under 2017 och 2018 ökade Kinas direktinvesteringar i Sverige avsevärt till följd av ett antal stora förvärv, mestadels i fordonsindustrin. Samtidigt har den svenska offentliga debatten kring kinesiska investeringar blivit mer kritisk sedan 2017, då investeringarna överlag talades om i positiva ordalag. Under 2018 och 2019 har en rad aktörer inom statliga myndigheter, politiska partier, media och civilsamhället beskrivit Kinas investeringar som ett potentiellt säkerhetshot. Näringslivsrepresentanter är mindre synliga i debatten men även här finns det en tydlig trend av ökad uppmärksamhet på potentiella säkerhetsrisker kopplade till kinesiska investeringar. Den svenska synen på Kina tycks konvergera allt mer med vad EU har kallat för sin nya ”mer realistiska” hållning gentemot Peking. Ett antal policyprocesser har inletts, vilket sannolikt kommer leda till att svensk lagstiftning stärks på flera områden för att öka kontrollen av Kinas investeringar och engagemang i Sverige, särskilt i kritisk infrastruktur såsom telekommunikationsnät men även vad gäller företag vars verksamhet anses som säkerhetskänslig i mer generell bemärkelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Britz, Malena
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen.
    Westberg, Jacob
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Strategiavdelningen.
    Sveriges återtåg till närområdet2015Ingår i: Internasjonal Politikk, ISSN 0020-577X, E-ISSN 1891-1757, Vol. 73, nr 3, s. 423-431Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Engelbrekt, Kjell
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen.
    Den "återställda" dialogen USA-Ryssland: multilateral diplomati i OSSE och FN:s Säkerhetsråd 2009-20112013Ingår i: Internasjonal Politikk, ISSN 0020-577X, E-ISSN 1891-1757, Vol. 71, nr 4, s. 531-558Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det är allmänt bekant att den amerikansk-ryska dialogen «återställdes» 2009 under presidenterna Obama och Medvedev men tveksamt huruvida denna symbolpolitiska utfästelse även skapade förutsättningar för bättre, eller närmare, mellanstatliga relationer. I det följande företas en analys av återverkningar av de signaler om förnyat samarbete som sänts av respektive politisk ledning inom multilaterala fora där både USA och Ryssland deltar, med särskild tonvikt på Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) och FN:s Säkerhetsråd. Det övergripande intrycket är att amerikansk-rysk diplomatisk samverkan 2009–2011 förblev fortsatt begränsad, i några spörsmål mer fokuserad, men att man från båda sidor medvetet undvek att «störa» varandras prioriterade intressen. En specifik iakttagelse från OSSE-samarbetet är att Rysslands diplomatiska initiativ var bättre underbyggda än tidigare, och kan förväntas få starkare genomslag i framtiden, åtminstone på det europiska fastlandet. Till skillnad från USA, som handlar via Säkerhetsrådet när man tror sig kunna skapa en koalition för ett visst ändamål, var rysk FN-diplomati 2009–2011 alltjämt defensiv.

1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf