Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 1162
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abrahamsson, Bengt
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Leadership and Management (ILM).
    Danielsson, Erna
    Swedish Defence University, Department of Leadership and Management (ILM).
    I brytpunkten mellan invasions- och insatsförsvar: utmaningar och möjligheter vid Försvarsmaktens reformering2008Report (Other academic)
  • 2.
    Abrahamsson, Markus
    Swedish National Defence College.
    Från havets bönders bad-djävlar till marinens EOD: en fallstudie i svensk försvarstransformation2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I avsaknad av ett existentiellt hot påbörjades efter kalla krigets slut en transformation av de europeiska försvarsmakterna. Den europeiska integrationen skulle öka staternas säkerhet varpå försvarbudgetarna sakta krympte samtidigt som EU:s fria rörligheter även förenklade rörligheten av skadliga och oönskade element. Kombinationen av bristande ekonomi och en utökad hotbild krävde flexibla och kostnadseffektiva förband. Försvarmakten deklarerade under perioden "strategisk timeout" där den strategiska försvarsplanering reducerades till ett minimum i syfte att istället identifiera Försvarsmaktens framtida förmågor samt vilka förband som skulle bistå med förmågorna. Den ursprungliga ambitionen reducerades kraf-tigt av krympande försvarsanslag och stor påverkan av regional- och industripolitik. För-svarsmakten befann sig i en kaotisk period där förbanden agerade främst för sitt eget bästa snarare än Försvarsmaktens.

    Under dessa förutsättningar var förbandens närvaro på den internationella insatsarenan en försäkring för förbandets överlevnad.

    Röjdykardivisionen utvecklade under perioden det nya förbandet marinens EOD med för-måga att röja minor både på land och under ytan.

    Uppsatsen har syftat till att förklara varför, i konkurrens med andra minröjande förband, Röjdyk tilläts utveckla en förmåga som sedan utnyttjades på den internationella landarenan.

    Denna uppsats gör en ansats att förklara fenomenet med hjälp av Graham Allisons tre förkla-ringsmodeller som betraktar händelser ur ett rationellt perspektiv, ett organisatoriskt per-spektiv och ett maktkampsperspektiv.

    Resultatet beskriver bl.a. att Röjdyk kunde utvecklas på grund av att förbandet var kostnads-effektivt och insatsfokuserat, producerade välavvägda och realistiska handlingsalternativ, hade den gemensamma viljan inom hela förbandet att sträva mot ett tydligt mål.

  • 3.
    Abrahamsson, Sophie
    Swedish National Defence College.
    Afrikanska Unionen som säkerhetsaktör- en (o)möjlighet?: en undersökning av Afrikanska Unionens strukturella och institutionella förutsättningar för att agera som säkerhetsaktör.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ”African Solutions to African Problems” är en av Afrikanska Unionens nya ledord. Denna vilja om att ta mer ansvar för den afrikanska kontinenten och kunna agera som en säkerhetsaktör har resulterat i en ny säkerhetsdoktrin. För att kunna agera som aktör på den internationella arenan krävs att vissa förutsättningar existerar enligt en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt. Dessa strukturella och institutionella förutsättningar kommer i denna studie att undersökas för att analysera huruvida AU kan agera som säkerhetsaktör. För att se hur AU de facto har agerat som säkerhetsaktör kommer organisationens agerande i Somalia år 2007-2010 samt i Libyen år 2011 att undersökas.  Den teoretiska anknytning som antas i studien är regimteori vilken fokuserar på att studera och förklara uppkomst och fortlevnad av samarbete inom internationella institutioner.

    Den empiriska analysen visar att AU saknar vissa strukturella och institutionella förutsättningar som anses nödvändiga för aktörskapaciteten. Den visar även att de målsättningar som har legat till grund för skapandet av dessa institutioner inte har förverkligats samt att regler och principer inte efterlevs.Vidare demonstrerar AU:s agerande i Somalia och Libyen att begreppet ”African Solutions to African Problems” är långt ifrån operationaliserat då AU inte kunnat enas om en respons samt agera samstämmigt i de kriser som undersöks. 

  • 4.
    Abrahamsson, Zarah
    Swedish Defence University.
    Mind the gap!: The decision making gap between the Security Council and the Troop Contributing Countries; when "all necessary means" is not enough2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

     This two part thesis investigates the lack of definition of the wording “all necessary means” and how it ultimately impacts a decision making gap between the Security Council and the troop contributing countries regarding the use of force in UN peace operations. The assumptions are based on Reus-Smit’s constructivist theory, emphasizing that both politics and international law needs to be studied with a holistic approach in order to understand how the two realms shape each other. The assumption of this thesis is that “all necessary means” is not providing enough guidance to constrain the TCCs to behave as sovereign, equal actors in an anarchical structure. The second part of the thesis is a within-case-study of MONUC/MONUSCO, and the Security Council resolution 2098 that established the Force Intervention Brigade.

     

  • 5.
    Adén, Jennifher
    Swedish Defence University.
    Terrorister i klassrummet: En policystudie om gestaltningar av barn i brittisk kontraterrorismdiskurs2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In January 2016, a four-year-old child in England was accused by his nursery school teacher to be radicalized after he drew a picture of a man holding a knife. The child was threatened to be reported to the British anti-radicalisation program Channel. This example is just one of many cases in the UK where children have been considered as potential terrorists. During 2015-2016, a total of 2 127 children under the age of 15 have been referred to the Channel programme.

    Statistics show that children in no respect dominate participation in terrorist crimes. Only 4 % 3 514 arrests related to terrorism in the UK have been of children under 18 years of age. Although the UK government has stated that there is little evidence that children have been radicalised the number of referrals continue to rise.

    This study asks the question of why children are being suspected as terrorists or security problems, although statistics and governmental statements contradict it. By conducting a discourse analysis aimed to study how children are being portrayed in political discourse, together with Carol Bacchi’s policy theory ’What’s the problem represented to be’ (WPR) it has been seen that portrayals of children hide other underlying political problems connected to this issue. Portrayals of children as easily manipulated and vulnerable individuals in need of protection work as a cover up for the state’s deeper need of control over the multifaceted and ambiguous extremist threat.   

  • 6.
    Agouridis, Tina
    Swedish Defence University.
    Prospects for Peace: Manwaring’s Paradigm and the case of Colombia2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    A qualitative case study comparing the negotiations with FARC initiated by President Pastrana in 1998 and the peace talks initiated in 2012 by President Santos in order to test the robustness of Manwaring’s Paradigm.

  • 7.
    Agrell, Wilhelm
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CATS (Center for Asymmetric Threat Studies).
    Den svarta svanen och dess motståndare: Förvarningsaspekter på attentaten i Oslo och på Utøya 22 juli 20112013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Terrorattentaten i Oslo och på Utøya den 22 juli 2011 är inte bara en av de mest omskakande händelserna i samtida norsk och nordisk historia. Det är också en akut situation som ställde samhällets krishanteringsförmåga på prov över ett brett och delvis oförutsett spektrum. Många lärdomar framstod som mer eller mindre uppenbara, andra som diffusare och svårare att omsätta i förändringsåtgärder. Ett sådant område var den avsaknad av varning som tvingade samhällets krishanteringssystem att agera utan någon förberedelsetid.

    Var 22 juli en i raden av stora underrättelse- och varningsmisslyckanden? Eller var i själva verket Anders Behring Breivik en exponent för en i grunden förändrad säkerhetspolitisk karta där hoten inte längre låter sig kategoriseras, kartläggas och bedömas utan uppstår ur oöverblickbara processen på samhälls- och individnivå? I denna rapport från Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan undersöker Wilhelm Agrell varningsdimensionen i händelseförloppet före och under terrorattentatet och diskuterar de övergripande och allmänt tillämpbara slutsatser som kan dras från de sätt på vilket frågor kring hotbilder och varning hanterades. Arbetet med rapporten är en del av det projekt kring underrättelsestudier som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

  • 8.
    Agrell, Wilhelm
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CATS (Center for Asymmetric Threat Studies).
    The Black Swan and Its Opponents: Early Warning Aspects of the Norway Attacks on 22 July 20112013Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Norway attacks on 22 July 2011 were not only one of the most horrific events in modern Norwegian and Scandinavian history but also a critical situation that tested Norwegian society's crisis management capability over a broad and somewhat unforeseen spectrum. Many of the lessons were more or less obvious, others more diffuse and more difficult to translate into reforms. One such area was the lack of warning, which resulted in Norwegian society's crisis management system having to improvise. Was 22 July 2011 one of a series of major intelligence and warning failures? Or was Anders Behring Breivik, in actual fact, an exponent of fundamentally redrawing the security map, where threats no longer allow themselves to be categorized, mapped, and evaluated, but arise from unforeseen societal and individual processes? In this report by the Swedish National Defence College's Center for Asymmetric Threat Studies (CATS), Wilhelm Agrell examines the warning dimension in the course of events before and during the terror attacks and discusses the overall, universally applicable conclusions that can be drawn from how questions about threat scenarios and warning are handled. The work on this report is part of the Intelligence Studies Project financed by the Swedish Civil Contingencies Agency. Wilhelm Agrell is professor of intelligence analysis at Lund University and a visiting professor at the Swedish National Defence College. He has written a number of books on Swedish security policy and intelligence matters, including Essence of Assessment: Methods and Problems of Intelligence Analysis, published by CATS in 2012.

  • 9.
    Ahlskog, Emmelie
    Swedish National Defence College.
    EU som normativ makt: en studie av det normativa inslaget i unionens politik gentemot Ryssland2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    With a base in Ian Manners’ theory about Normative Power Europe – that the European Union is to be seen as a normative power instead of a civilian or military – this paper seeks to contribute to the discussion about identity by examine the normative elements of the union’s policies towards Russia between 1997 and 2013. Which norms are most important and how does the diffusion look? The findings show that democracy, rule of law and respect of human rights are among the most diffused norms, and this is more than often done by using the Russian interest in economic progress. Over time the European Union has taken on a more critical approach against Russia, while still appreciating their prosperous relation when it comes to trade and energy. The union balances between asserting its identity by the diffusion of norms on one hand, and maintaining a pragmatic relationship on the other, which leaves the identity issue as still a very complex question. 

  • 10.
    Ahlström, Peter
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Military Studies, War Studies Division, Sektionen för markoperationer (KV Mark).
    Högström, UlfSwedish Defence University, Department of Military Studies, War Studies Division, Sektionen för markoperationer (KV Mark).
    Tankar om fälttåg: en bok om fälttåg och den gemensamma stridens komplexitet2009Collection (editor) (Other academic)
  • 11.
    Ahmedi, Idris
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Bremberg, Niklas
    Utrikespolitiska Institutet.
    Teori: varför en eklektisk ansats är att föredra inom samhällsvetenskaplig forskning2016In: Att forska: praktiker och roller inom samhällsvetenskapen / [ed] Linus Hagström, Niklas Bremberg, Arita Holmberg, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2016, p. 119-142Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Ahva, Laura
    et al.
    Univ Tampere, Tampere 33014, Finland.
    Hellman, Maria
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Citizen eyewitness images and audience engagement in crisis coverage2015In: International Communication Gazette, ISSN 1748-0485, E-ISSN 1748-0493, Vol. 77, no 7, p. 668-681Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Amateur imagery has become an important component of news coverage of distant crisis events, and it plays a decisive role in shaping how audiences respond to crises. In this article, we discuss how the factors of authenticity, affectivity, and ethics play a role in the ways in which citizen images engage or disengage the distant audience. The article is based on 17 focus group interviews in Sweden and Finland that centred on a selection of visual news coverage of the Arab Spring in Syria and Libya - landmark news events in the use of citizen eyewitness images in the Nordic countries. The results indicate that citizen imagery is indeed a potential tool with strongly engaging characteristics, especially in terms of its authenticity and to some degree also its affectivity. However, disengagement may also result, especially due to the interpreted deficiencies in terms of ethics.

  • 13.
    Almbladh, Therese
    Swedish Defence University.
    INTERPOL, de röda notiserna & artikel 3: en legitimitetsutmaning2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 14.
    Almström, Knut Albin Pär
    Swedish National Defence College.
    Multilateral och unilateral säkerhetspolitisk praktik och strategi för hantering av Syrienkonflikten2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This security study attempts to explain the dynamics of international conflict management of an intrastate conflict, through a combination of three theoretical frameworks. The conflict in Syria is shown to be managed mainly through strategies using coercive diplomacy, and some main contributions within the research field relating to strategies of coercion are used for guidance, to important factors which could affect coercive international conflict management, as well as to additional theories which could enhance the study’s explanatory power through a combined theoretical framework. The two added theoretical frameworks are Power Balancing and a Multidimensional concept of Power. With the aid of analytical tools derived from this combined framework the conflict management is analysed within both a multilateral and unilateral setting, offering some explanation as to why international conflict management (practiced by UNSC multilaterally and USA unilaterally) has shown so little progress in regard to the conflict, as well as why one significant, though limited, result could be achieved regarding the destruction of the Syrian regime’s chemical weapons arsenal.

  • 15.
    Alvinius, Aida
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Kylin, Camilla
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Starrin, Bengt
    Larsson, Gerry
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Rules of Emotional Engagement: Emotional smoothness and confidence building2012Conference paper (Refereed)
  • 16.
    Amorim, Joni A.
    et al.
    University of Skövde.
    Hendrix, Maurice
    Coventry University.
    Andler, Sten F.
    University of Skövde.
    Llinas, James
    State University of New York at Buffalo.
    Gustavsson, Per M.
    Swedish National Defence College, Department of Military Studies, Command & Control Studies Division.
    Brodin, Martin
    Actea Consulting.
    Cyber Security Training Perspectives2013Conference paper (Refereed)
  • 17.
    Amphan, Kevin
    Swedish Defence University.
    ASEAN, Sydkinesiska Havet och Säkerhetsgemenskap: En studie om säkerhetsintegrering inom ASEAN2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This thesis has attempted to answer why a stronger response isn’t seen from the Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) in the South China Sea when two of its member states are vocal claimants of islands in the sea. According to the theory of security communities created by Karl Deutsch, members of a security community should have the same perception of external threats and deal with threats against another member of the community as a threat to their own state and well-being. This is not the response we have seen from ASEAN, but instead a divided ASEAN has tried to organize various forums to create dialogue with China on implementing the 2002 Declaration of the code of conduct in the South China Sea (DOC) as well as creating a binding version of a Code of Conduct (COC). This weak and divided response to China's expansive claims in the South China Sea could be due to weak security integration within the organization.

    Through discourse analysis of statements by all ASEAN member states concerning the South China Sea I conclude that there has been an increased level of security integration within ASEAN, where member states now have started to define threats and values ​​equally. Still there exists a considerable wedge in the view of China as a threat, which stands in the way of full security integration and in turn this stands in the way for ASEAN to become a fully mature security community.

  • 18.
    Andersson, Emmelie
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Asp, Viktoria
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Arnevall, Linnéa
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Blomstrand, Rickard
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Deschamps-Berger, Jenny
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Ericson, Marika
    Swedish Defence University, Department of Military Studies.
    Palmgren, Anders
    Swedish Defence University, Department of Military Studies.
    Sandberg, Daniel
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver utvecklingen av totalförsvaret och framväxten av området samhällsskydd och beredskap. Den ska ge en övergripande bild av hur det ser ut idag på lokal, regional och nationell nivå inom krisberedskap och totalförsvar. Det bör nämnas att rapporten främst fokuserar på utvecklingen av och förändringar i den civila delen i totalförsvaret samt på samhällsskydd och beredskap.

    Syftet är att ge läsaren en förståelse för dagens krisberedskap och totalförsvar. För att få en uppfattning för varför vi befinner oss där vi är idag, är det av vikt att ha med sig en bild av historiska händelser, förändrade hotbilder och av de beslut (och ickebeslut) som fattats.

    Författarna vill betona att rapporten ingalunda ger en komplett bild av krisberedskap eller totalförsvar, utan är tänkt att skapa intresse, kunskap och förståelse på ett övergripande plan.

    Rapporten ska främst ses som ett stöd för högskolestudenter, beslutsfattare och handläggare genom att ge en översiktlig beskrivning över de system och funktioner som utgör svensk krisberedskap och totalförsvar. Rapporten kan läsas i sin helhet, men kan också användas som ett slags uppslagsverk för den läsare som är intresserad av en särskild tidsperiod, händelse eller ett beslut.

  • 19.
    Andersson, Emmelie
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Fors, Fredrik
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Koraeus, Mats
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    När myren blir som fnöske: En utvärdering av Fortifikationsverkets hantering av skogsbränderna 20182019Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2018 utbröt ett stort antal skogsbränder runt om i Sverige pågrund av det ihållande varma och torra vädret. Bränder uppstod även på flera avFortifikationsverkets fastigheter. Den största brandutvecklingen skedde på Älvdalensskjutfält i Dalarna och krävde en gemensam insats från kommunala räddningstjänsten,Fortifikationsverkets egen personal, Försvarsmakten, Hemvärnetoch frivilliga för att hantera. Som fastighetsägare ansvarade Fortifikationsverketfrämst för eftersläcknings- och bevakningsarbete.Fortifikationsverkets hantering av bränderna innehöll många positiva delar:initiativförmåga, improvisation och engagemang. Människor ville och kunde göraen insats. Alla dessa är viktiga komponenter i krishantering.Då detta är en av de största händelserna som Fortifikationsverket har fått hanteraså har det lett till en rad nya kunskaper och erfarenheter som kan bidra tillatt utveckla myndighetens krisberedskap, men också till totalförsvarsplaneringen.Fortifikationsverket gav Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhälletssäkerhet (FHS/CTSS) i uppdrag att dels utvärdera myndighetens insats ihanteringen av skogsbränderna vid Älvdalens skjutfält, och dels myndighetensgenerella förmåga att hantera uppkomna kriser.Underlaget till utvärderingen består dels av en analys av de dokument som togsfram under insatsen, av myndighetens instruktioner och planer samt av gällandeförfattningar. Därtill har intervjuer genomförts med medarbetare och chefer inomFortifikationsverket som satt på viktiga krisledningsfunktioner vid insatsen, samtmed räddningstjänsten som samverkade med Fortifikationsverket under bränderna.Utvärderingen har resulterat i ett antal slutsatser och rekommendationersom presenteras kortfattat nedan. Rapporten har även kompletterats med enbilaga, ”Typfall skogsbrand”. Bilagan består av ett scenario där utbredda skogsbrän2der drabbar Fortifikationsverkets fastigheter och olika situationer uppstår sommåste hanteras av myndigheten. Därutöver finns en checklista som kan fungerasom stöd både före, under och efter en händelse, till exempel en skogsbrand. Bilaganär tänkt att användas till utbildning, övning och planering.

  • 20.
    Andersson, Helena
    Swedish Defence University.
    Barents hav: En studie i rysk och norsk strategi och marina styrkeförhållanden2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Trettiofem mil från den svenska gränsen börjar havsgränsen genom Barents hav mellan Ryssland och Norge. Under kalla kriget var denna gräns en skiljelinje mellan öst och väst. En ökad arktisk klimatpåverkan och smältande havsisar leder till nya ekonomiskt värdefulla fyndigheter i området. Detta frigör nya havsområden för de arktiska länderna att exploatera. Ekonomiska intressen leder till ökad militär verksamhet.  

    Studien belyser det säkerhetspolitiska läget i Barents hav mellan de två största aktörerna i området, Norge och Ryssland. Ländernas olika förhållningssätt och ageranden i Barentsområdet beskrivs i ländernas arktiska strategier och utrikespolitiska linjer, som i studien jämförs med en kvalitativ textanalys. Utifrån detta görs en styrkeanalys av ländernas marina enheter. Syftet med studien är att belysa eventuella likheter och olikheter i ländernas strategier, samt att jämföra ländernas marina medel kopplat till respektive strategi. Detta för att undersöka om syftet med de marina medlen följer den uttalade politik som förs. 

    Resultatet visar att det finns många olikheter, men även många likheter mellan de två ländernas strategier. Likheterna framträder till största del i den civila och ekonomiska strategin och olikheterna främst i den militära. Enligt studien ligger tyngdpunkten i den norska marinen i fartyg av mindre storlek, trots marinens procentuellt sätt stora andel oceangående fartyg. Den ryska marinens tyngdpunkt ligger i ubåtsförmågan och främst i den strategiska. Utöver detta visar studien att de använda marina medlen enbart till viss del följer den politik som förs och att detta skulle kunna leda till konsekvenser för det politiska projektets genomförande.   

  • 21.
    Andersson, Kurt
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Military Studies, Military-Technology Division.
    Artman, Kristian
    Swedish Defence University, Department of Military Studies, Military-Technology Division.
    Astell, Magnus
    Axberg, Stefan
    Liwång, Hans
    Swedish Defence University, Department of Military Studies, Military-Technology Division.
    Lundberg, Anders
    Norsell, Martin
    Swedish Defence University, Department of Military Studies, Military-Technology Division.
    Tornérhielm, Lars
    Lärobok i Militärteknik, vol. 1: Grunder2007Book (Other academic)
  • 22.
    Andersson, Linn
    Swedish National Defence College.
    Nodal governance och svensk terrorismbekämpning2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om nodal governance som teori och analysverktyg. Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt nodal governance är användbart i analysen av en svensk förvaltningskontext där främst offentliga aktörer samverkar och vilka teoretiska och metodologiska problem det eventuellt för med sig. Teorin har applicerats på en fallstudie som analyserar ett fall; svensk terrorismbekämpning.

    Analysen har visat att visat på teoretiska utvecklingsmöjligheter för nodal governance. Dessutom har förslag till förfining av analysverktyget kunnat presenteras. 

    Studien har visat på möjligheterna och begränsningarna för nodal governance att beskriva och förklara den komplexa förvaltningsmiljö terrorismbekämpning organiseras i.

  • 23.
    Andersson, Robin
    Swedish Defence University.
    Kan andra libanonKriget klassificeras som ett ”Nytt” krig?2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The Second Lebanon War has proved to be a complex war in a new and different context. An important part of this is the globalization that Kaldor refers to. The Second Lebanon War shows an example of this regarding Hezbollah which originally was a guerrilla group that was founded in 1985. What is special here is that Hezbollah since then has developed more into an organization that has established a strong foothold in Lebanese politics. They have thus evolved into the form of a kind of sub state, since they cannot be defined as a guerrilla group or a state, which means that they are classed as something intermediate. The analysis also shows this problem when explaining what problems Israel was facing before and during the war, which they were not prepared for. Another part of the globalization that has affected this problem is the involvement of all outside states and actors and that the war was waged in Lebanon but not against the state but against a regional "guerilla group" that is classified as something else than an ordinary guerilla group.

     

    The purpose of this study is to increase the understanding of the Second Lebanon war, which in turn contributes to an increased understanding of contemporary war and understanding of the empirical basis of Mary Kaldor's theory of “New Wars”. Furthermore, the war has been analyzed to ascertain whether it can be considered a new war and if so to what extent. The result has then shown that Kaldor's theory has been well successfully applied to the Second Lebanese War and that the war can be considered to be a new war based on her theoretical framework.

  • 24.
    Andersson Vilhelmsson, Mark
    Swedish National Defence College.
    Sverige och Finland i en osäker värld2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen använder teorin om säkerhetsgemenskap för att se hur långt Sverige och Finland har kommit med sina försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, under perioden 1998-2014. Den försöker dessutom belysa en förändring med båda staternas samarbete med försvarsalliansen Nato under samma period. Till sist försöker studien belysa hur Rysslands militära intervention i Georgien 2008 och Ukraina 2014 har påverkat dessa samarbeten. Den viktigaste slutsatsen är att Sverige och Finland är i en hårt morgen sammankopplad säkerhetsgemenskap, utifrån försvars- och säkerhetspolitiska aspekter.

  • 25.
    Andersson, Åke
    Swedish National Defence College.
    Kollektivt försvar i förändring2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this academic essay is to increase the underlying understanding of the meaning of the article V of the North Atlantic Treaty. Article V is the formalisation of the collective defence within NATO, often referred as the security guarantee. Since the ratification of the treaty in 1949 has the actual meaning of the article V varied with reference to observer, context and actual period in time. The wordings of the fifth article have however always remained unchanged. The text of the treaty is particularly general worded which represents the essence of the issue; How has the meaning of article V changed from 1949 to 2009?

    In order to answer the question above, three theoretical perspectives are introduced in detail to improve the understanding and to analyse the history. The three selected perspectives are; the internal security guarantee, the external deterrence and the instrument of foreign policy. The empiric is thereafter processed to isolate the change of the meaning of the fifth article to the actors; the alliance, the member countries and the ones outside of the alliance.

    A coherent line of change for the meaning of the article V to the alliance is found where the starting point is the security guarantee. In the early 1950’s the meaning turns to deterrence and remains unchanged during the cold war until the end of bipolarity, thereafter followed by a more diffuse and uncertain meaning. More recently, however, two diverging lines are discovered. The first line of more recent members, in most cases border states, strive for the meaning of security guarantee covering the geographical area of the member states territories. The second line consists of more powerful member states where the instrument of foreign policy seems to be the desired meaning, and this to promote the alliance as an global security provider.

    The analysis also uncovers a repetitive pattern of behaviour in respect to the meaning of article V for new member states. This pattern of preference changing seems to be constant irrespective of time interval of the examined empiric.

  • 26.
    Andreasson, Emelie
    Swedish Defence University.
    All in the name of security: A qualitative content analysis regarding the concept of security in the movie Zero Dark Thirty2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study explores how the concept of security is presented in current American action movies.This study will use the movie Zero Dark Thirty as an illustrative example to examine the concept ofsecurity during the ’War on Terror’-era. The study will use qualitative content analysis in order toexamine the concept of security.

  • 27.
    Andren, Dan
    Swedish National Defence College, Department of Military Studies, War Studies Division. Theresianische Militärakademie, Österrike.
    Sweden´s and Austria´s contribution to realising the EU Battlegroup Concept2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Since the Helsinki Headline goals of 1999 the European Union has been trying to increase its military capability to conduct military operations abroad. The EU led operation Artemis in the Congo inspired the creation of the Battlegroup concept. The concept is intended to conduct military operations up to a distance of 6000 km from Brussels at short notice. The development of the Battlegroup differs between different member states, which have chosen different organisations. Bigger nations have better possibilities to contribute to the Battlegroup. Research indicates some nations prioritise the military aspect of the Battlegroup and other nations focus on the integration effect of cooperation. The new security challenges after the Cold War require new solutions by the old militaries and an answer to this problem is closer cooperation between European states.

    The purpose of this thesis is to compare Sweden´s and Austria´s contributions to realising the European Battlegroup Concept. These two countries represent two similar countries in regards to size and historic traditions and research surrounding these two countries has not been conducted earlier.

    The conclusion of the thesis shows big contributions from both countries since the start of the Battlegroup Concept in 2007. Austria began contributing to the Battlegroup later, but has developed its contribution during recent years. Sweden contributed early on to the development of the Battlegroup concept as a Framework Nation to the Nordic Battlegroup. Because of early work and bigger contributions Sweden has contributed more to realise the European Battlegroup Concept.

  • 28.
    Andrén, Rasmus
    Swedish National Defence College.
    Organisatoriskt lärande efter kris: Socialstyrelsens lärdomar av svininfluensan 20092016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The following study seeks to explain why the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) learnt particular leassons concerning flexibel planning, following the swin flue pandemic in 2009. By using George P. Huber’s teory of organizational learning the study finds that coherent cognitiv maps between coworkers and experience-based learning curves functioned as a selection mechanism between options presented by a formal investigations. With the aim of explaining the empirical case, limitations were also found in the theoretical framework concerning the relationship between old knowledge and the construction of the new knowledge.

  • 29.
    Andrén, Rasmus
    Swedish Defence University.
    The African Union and its Behaviour During the Ebola Outbreak 2014-2016: Steps Towards Understanding Actorness and Effectiveness2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The following thesis seeks to test Brattberg and Rhinard’s hypothesized correlation between actorness and behaviour (assumed to facilitate effectiveness) during disasters. Its goal is to test it on the African Union during the Ebola outbreak and thereby investigate if there is a positive relation between degrees of actorness and behaviour. The test shows, broadly speaking, a positive result, but it does suggest that certain expectancies in behaviour need to be conceived in broader terms.

  • 30.
    Apel, Erik
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL).
    Guns n' roses: The Swedish Social Democratic Party and the Saudi agreement2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In this study I examine the decisions to sign and later terminate the so called Saudi agreement, a military memorandum of understanding (MoU) between Sweden and Saudi Arabia, understood as a gateway agreement for future arms deals as well as exchange of defense technology knowledge. Comparing statements from the Social Democratic Party (SAP), who held government both in 2005 when the agreement was signed as well as in 2015 when it was terminated unilaterally by Sweden, I examine the ideological preferences of Swedish foreign policy. Could the shift in policy be explained by ideology?

  • 31.
    Arfvén, Gustav
    Swedish Defence University.
    Europol & the Creation of the European Counter Terrorism Centre2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    While the limited number of scholars in the field of EU intelligence cooperation tend to have a rather state-centric view and focus on the normative (trust) or the functional (efficieny) dimension of intelligence cooperation, this study contributes to the field by focusing solely on the institutional structure of Europol.

    The purpose of this study is to examine why the Europol established the European Counter Terrorism Centre and why it is not addressing the interconnectedness between terrorism and organized crime. In order to address these questions, the theoretical framework of historical institutionalism has been applied and the notion of path dependency plays a vital role. 

    The study rests on a qualitative single case study design and the disciplined configurative-model is used to fulfill the research objective. The researcher traces the process in a historically chronological order and uses pre-existing materials in order to uncover explanatory findings.

    The study concludes that the theoretical framework of historical institutionalism and the notion of path dependency can explain the research problem and the research questions. The findings prove that Europol is a highly reactive institution in terms of its counter-terrorism arrangements and that historical perceptions play a significant role and inevitable leads the institution onto a path dependent track. 

  • 32.
    Arnesen, Joakim
    Swedish Defence University.
    Specialoperationer & McRavens principer: en teoriprövande tvåfallstudie på Operation Neptune’s Spear & Operation Gothic Serpent.2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    A conventional army is required to meet many needs and face many threats. However, when conventional warfare methods do not make the cut, Special Operations and Special Forces become a necessity. However, there exists few theories that sufficiently explain how Special Forces units around the world accomplishes these Special Operations. One of the few researches who has developed a theory regarding Special Operations is William H. McRaven with his theory of relative superiority

     

    McRaven´s theory proposes that there are six principles which determine the success of a Special Forces unit´s ability to plan, prepare and execute a Special Operation. The aim of the study is to understand McRaven´s theory´s explanatory power in explaining the results of Operation Neptune Spear and Operation Gothic Serpent.

     

    This study concludes that Operation Neptune spear attained almost all of the required principles. However, Operation Gothic serpent lacked half of the required principles. In order to create a favourable relation, one must create synergy between the principles in order to achieve relative superiority. The study concludes by illustrating that McRaven´s theory´s explanatory power increased.

  • 33.
    Arvidsson, Filip
    Swedish National Defence College.
    Befolkningen som tyngdpunkt i uppror - en komparativ studie av Trinquier och Galulas upprorsbekämpningsteorier.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Armed conflicts that are ongoing today are characterized by insurgency conditions, and therefore includes the importance of the populace support. The military forces which have been involved in counterinsurgency operations is working on the basis of doctrines which have been influenced by both Trinquier and Galula.                   

    This thesis compares Trinquier and Galulas counterinsurgency theories regarding how they relate to the population. Although these two military theories have had great space in the scientific debate, there is no previous research that demonstrates how the methods they highlight affects the population.                   

    Populace support is regarded as the center of gravity in counterinsurgency, and therefore, the aim of this thesis is to investigate two military theories similarities and differences regarding short- and long-term goals and their approach to the population.                   

    The results of this thesis indicate that Galulas theory relates to the long-term objectives to a greater extent than Trinquiers do. It also means that Galulas theory relate to the population to a greater extent, indicating that his theory has a better chance of success in a counterinsurgency operation on the basis that the population is the center of gravity.

  • 34.
    Asp, Viktoria
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Enskildas ansvar och agerande: Offentliga aktörers bedömningar2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten ger en bild av hur offentliga aktörer ser på gränsdragningarna mellan det offentligas och den enskildas ansvar vid kriser och vilka förväntningar aktörerna har på enskildas krisberedskapsförmåga. Till grund ligger en enkät skickad till beredskapssamordnare eller motsvarande i samtliga kommuner, landsting och länsstyrelser samt en fokusgrupp med representanter för centrala myndigheter.

    Överlag är offentliga aktörer överens om hur enskilda bör ta ansvar. Under tre dygn börenskilda kunna täcka det egna hushållets behov av vatten, mat, värme och information. Det finns en stark samsyn i att enskilda bör ta ansvar genom att hjälpa varandra vid kriser,exempelvis genom att dela med sig av förnödenheter. Vidare bör enskilda medborgare ta ansvar genom att ha kunskap om risker och följa råd från offentliga aktörer.

    Det finns områden där offentliga aktörer är oeniga om på vilka sätt enskilda bör ta ansvar. Områdena innefattar om enskilda ska fungera som en resurs till det offentligas krishanteringsarbete, tillsammans ansvara för att det är ordning och säkerhet i samhället under ett längre elavbrott, följa myndigheters råd om att vaccinera sig vid smittoutbrott, ha en packad väska och en plan för att snabbt kunna evakuera sin bostad, kunskap om hot ochrisker i närområdet samt om enskilda har ansvar för att förmedla viktig information vid ettförmodat terrorattentat.

    Ansvarsynen skiljer sig mellan lokal och regional nivå. Personer som arbetar på länsstyrelser ser mer långtgående på enskildas ansvar än vad beredskapssamordnare i kommuner och landsting gör.

    Hur tror offentliga aktörer att enskilda agerar och förbereder sig för kriser? Förväntningarna på enskildas krisberedskapsförmåga är låga. De flesta bedömer att enskilda kan klara självförsörjning under högst ett dygn. Bara drygt hälften tror att enskilda är medvetna om att samhällsfunktioner kan sluta fungera normalt vid en kris. Likaså är förväntningarna på i vilken utsträckning människor hjälper varandra ganska låga. Bara drygt 40 procent av de offentliga aktörerna tror att människor hjälper varandravid kriser.

    Ett fåtal människor tros under en kris begå brott, antingen för att få tillgång tillförnödenheter till det egna hushållet eller för att sälja vidare. Enligt forskning är det en vanlig myt att kriser leder till att människor blir överdrivet själviska med plundring eller annan brottslighet som följd. Tvärtom brukar människor vid kriser vara solidariska, hjälpa varandra och dela på de knappa resurser som finns.

    De flesta offentliga aktörer menar att enskildas ansvar bör förtydligas. Det skulle underlätta vid kunskapshöjande informationssatsningar och ge beredskapssamordnarna stöd i arbetet med att öka enskildas krisberedskapsförmåga. För att enskildas krisberedskap ska öka är det dock avgörande med vilja och intresse från allmänhet,politiker och myndigheter.

  • 35.
    Asp, Viktoria
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Frivilligresurser under flyktingsituationen: Frivilliga försvarsorganisationer och trossamfunds förmåga att möta samhällets behov hösten 20152017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flyktingsituationen hösten 2015 innebar stora påfrestningar för det svenska samhället. Samtidigt fanns ett sällan skådat engagemang och vilja bland allmänheten till att bidra. Det civila samhället gjorde stora insatser för människorna på flykt.

    Studiens vägledande fråga har varit hur frivilliga kan fungera som resurs för att möta samhällets behov vid kriser. Utgångpunkten har varit flyktingsituationen men jämförelser görs med skogsbranden i Västmanland 2014, som också involverade stora mängder frivilliga.

    Frivilligheten är spretig och uppdelad. Skillnader finns i organisering och synen på organisationens roll i krisberedskapen. Det saknas en arena där frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund och andra delar av det civila samhället träffas. Dessutom finns det konkurrens och prestige mellan organisationerna, vilket offentliga aktörer upplevde försvårade deras samverkan med frivilliga. Även frivilligorganisationerna har identifierat prestige som något som försvårade arbetet under hösten 2015. En tydlig skiljelinje i frivilligheten är frågan kring anställning och synen på organisationens oberoende gentemot det offentliga.

    Alla intervjuade offentliga aktörer har haft behov av personella förstärkningsresurser. Det är dock bara Migrationsverket och Umeå kommun som i någon mån har använt frivilliga som personella förstärkningsresurser. Migrationsverket bedömer att de hade behov av ungefär dubbelt så många frivilliga. Matchningen uteblev dock eftersom Migrationsverket saknade förberedda processer kring ersättning, anställning och integrering av frivilliga samtidigt som frivilliga försvarsorganisationer och samarbetskommittén FOS saknade rutiner för att snabbt få frivilliga på plats.

    Förutsättningarna för fungerande samverkan med frivilligorganisationer var inte optimala. Den egna myndigheten var mitt uppe i en kris vilket ledde till ospecificerade förfrågningar och låga krav på frivilligas kompetens och kvalitetssäkring. Situationen gjorde att både offentliga aktörer och frivilliga blev tvungna att testa nya arbetssätt och frångå de vanliga rutinerna.

    Offentliga aktörer förefaller vara som mest nöjda när frivilliga har organiserat sig själva, lyckats lösa alla möjliga problem, och sett behov som de offentliga inte själva har kunnat förutse. Graden av detaljstyrning, som anställning skulle kunna innebära, måste vägas mot graden av frihet för att inte riskera att förlora kärnan i frivilligheten: Drivkraften att göra skillnad.

    Rapporten bygger i första hand på intervjuer med representanter för några kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund och andra delar av det civila samhället. Rapporten innehåller många exempel men ger ingen heltäckande bild över vilken roll frivilliga spelade under hösten 2015. Studien har genomförts på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

  • 36.
    Asp, Viktoria
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Norbergs kommun: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 ledde till en omfattande räddningsinsats och blev den största samverkansinsatsen på svensk mark sedan det nuvarande krisberedskapssystemet infördes. Syftet med rapporten är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Utvärderingen är skriven av Försvarshögskolan/Crismart på uppdrag av Norbergs kommun, genom Länsstyrelsen i Västmanlands län. Utvärderingen har främst baserats på skriftlig och muntlig information från Norbergs kommun som har erhållits genom processledning, intervjuer och dokumentanalys. Huvudfrågan har varit hur kommunen kan lära och utvecklas av händelsen och utvärderingen ger exempel på inom vilka områden kommunen bör utveckla sin verksamhet samt inom vilka områden det finns goda exempel på beslutsfattande och agerande.

    Måndagen den 4 augusti 2014 nådde skogsbranden, som då hade pågått i fem dagar, Norbergs kommun. Situationen blev snabbt akut. Kommunen påbörjade krishanteringsarbetet på måndagskvällen samtidigt som räddningsledningen övervägde att evakuera stora delar av kommunen. Kommunalrådet aktiverade krisledningsnämnden och nämnden, krisledningsgruppen och krisinformationsgruppen hade möten tillsammans. Det sågs som den lilla kommunens styrka att grupperna kunde arbeta nära varandra. Ingen annan av kommunerna som drabbades av skogsbranden stod inför en lika allvarlig situation som Norberg gjorde under måndagen. Krisledningsnämnden gjorde att beslutsvägarna blev korta och kommunala medel vid behov snabbt kunde omfördelas. I Norbergs fall var det lämpligt att aktivera krisledningsnämnden eftersom det gav kommunen ytterligare verktyg för att hantera krisen.

    Det finns några områden där Norbergs kommun kan lära och utvecklas av skogsbranden. Ingen av de skogsbrandsdrabbade kommunerna skulle ha haft tillräckligt med personal om krisen hade dragit ut på tiden. Uthållighetsaspekten blir särskilt bekymmersam för en liten kommun. För att minska sårbarheten bör kommunen bibehålla kontakter med andra aktörer i närområdet och bli aktiv i de regionala nätverk som finns för krisberedskapsfrågor.

    Samverkan kräver resurser och även det blir därför svårare för en mindre kommun. Samverkansstaben i Ramnäs önskade ytterligare representanter från Norberg, något som kommunen inte menade var möjligt. Norberg är den minsta av de drabbade kommunerna. Den personal som fanns behövde arbeta i kommunen. Norberg och Fagersta delar på en tjänst som beredskapssamordnare. Vid händelser som involverar båda kommunerna blir det en sårbarhet.

    Vid skogsbranden ansvarade länsstyrelsen för att samordna information från olika myndigheter. Trots länsstyrelsens samordning och övertagande av räddningstjänst har kommunerna fortfarande informationsansvar gentemot de egna medborgarna. Norberg tycks knappt ha informerat allmänheten om vilka insatser kommunen själv gjorde med anledning av skogsbranden. Kommunen bör därför fundera på hur förmågan att kommunicera vilka åtgärder kommunen vidtar under en kris kan stärkas.

  • 37.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis. Försvarshögskolan.
    Blomstrand, Rickard
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Deschamps-Berger, Jenny
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Levy-Nilsson, Sofia
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Executive Education.
    Narby, Petter
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Sandberg, Daniel
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security, Analysis.
    Besten besegrad: Utvärdering av krishanteringen under skogsbränderna i Ljusdal 20182019Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Skogsbränderna i Ljusdal utgjorde det största brandområdet i Sverige under sommaren 2018. Omkring 200 personer evakuerades. Räddningstjänster från flera delar av Sverige medverkade och internationellt stöd kom från 10 länder. Räddningsinsatsen pågick i 27dagar och innefattade som mest 1300 personer. Efter nio dagar övertog Länsstyrelsen i Gävleborgs län ansvaret för kommunal räddningstjänst.

    Utvärderingen bedömer i vilken utsträckning Länsstyrelsen i Gävleborgs län har arbetat enligt författningarna och riktlinjerna som finns kopplat till dess ansvarsområde under och efter olyckor och kriser. Mycket i krishanteringen fungerade bra. Inom sju av nio områdenhar länsstyrelsen i hög eller i mycket hög utsträckning uppfyllt sitt ansvar. Inom tvåområden har länsstyrelsen i begränsad utsträckning uppfyllt sitt ansvar.

    Områden där länsstyrelsen i mycket hög utsträckning har uppfyllt sitt ansvar

    • TiB-funktion (initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka,verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet)
    • Omgående kunna upprätta en ledningsfunktion
    • Inom sitt geografiska områdesansvar verka för samordning av efterarbetet

    Områden där länsstyrelsen i hög utsträckning har uppfyllt sitt ansvar• Samlad regional lägesbild (innan övertagandet)

    • Fungera som sammanhållande funktion och verka för samordning och gemensam inriktning under krisen
    • Övertagande av kommunal räddningstjänst
    • Information till allmänhet och media

    Områden där länsstyrelsen i begränsad utsträckning har uppfyllt sitt ansvar

    • Samlad regional lägesbild (efter övertagandet)
    • Intern informationssamordning

    I utvärderingen dras också slutsatser utifrån utmaningarna som länsstyrelsen mötte samtnågra slutsatser av vikt för krishanteringssystemet. Ett urval presenteras nedan.

    Inledningsvis hämmades länsstyrelsens arbete med regional lägesbild av att Ljusdalskommun hade svårt att formulera en lokal lägesbild. Genom flera proaktiva åtgärder lyckades dock länsstyrelsen skapa en lägesbild utifrån vilken insatserna kunde dimensioneras.

    Övertagandet av kommunal räddningstjänst har i all väsentlighet hanterats på ett bra sätt. Möjligen hade övertagandet kunnat ske något tidigare, men övertagandet har sannolikt underlättats av att avvakta och den operativa insatsen har kunnat fortgå ostörd avlänsstyrelsen. Förberedelserna för övertagande borde däremot ha involverat länsstyrelsensstab i betydligt högre utsträckning.

    Länsstyrelsen har efter övertagandet två roller att hantera: dels ansvaret förräddningsinsatsen, dels det geografiska områdesansvaret inom krisberedskapen. Det medför att det blir svåra avvägningar mellan räddningstjänst och krishantering. I både Gävleborg och i Västmanland 2014 har vissa inblandade kritiserat att hanteringen haft för stort brandfokus. Att räddningsinsatsen har brandfokus och leds av personer med stor erfarenhet av att leda stora räddningsinsatser är lämpligt, men att integrera länsstyrelsensstab med räddningsinsatsens innebär en risk att länsstyrelsens roll och ansvar i krisberedskapen faller undan.

    Det är en utmaning att organisera ledning av en stor insats. Länsstyrelsens organisation före övertagandet kom snabbt igång och utformades utifrån rådande planer och erfarenheter av övningar. Däremot har inte alltid länsledningen och länsstyrelsens stab arbetat helt integrerat. Stabsorganisationen efter övertagandet sattes upp ad hoc. Den stabsstruktur som väljs måste kompletteras med processer som är enhetliga och som övas regelbundet. Detta gäller både inom respektive funktion, men framförallt sådana processer som knyter samman flera funktioner som för att integrera strategiskt och operativt ledarskap, för att följa upp arbetet, för kommunikation och enhetliga budskap samt för planering på kort, medel och lång sikt.

    Frivilliga fick ersättning efter både sommarens bränder och skogsbranden i Västmanland 2014. Ersättningar till frivilliga riskerar att sätta standard och förväntningar till nästa kris. I framtiden kommer det antagligen bli nödvändigt att göra skillnad inom gruppen frivilliga mellan dem som medverkar med någon form av avtal, och därmed har rätt till ersättning, och de frivilliga som gör ideella insatser. De ekonomiska konsekvenserna av frivilliga riskerar annars att bli allt för långtgående. Hur frivilligfrågan hanteras har en nära koppling till de drabbade och allmänhetens förtroende för insatsen och krishanteringen.

    Rapporten består av tre delar: 1) en beskrivning av händelseförloppet utifrån särskilt relevanta teman, 2) en diskussion om vilka lärdomar som kan dras utifrån hanteringen och 3) en utvärdering av Länsstyrelsen i Gävleborgs läns arbete utifrån dess ansvar ochuppdrag.

  • 38.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Bynander, Fredrik
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Daléus, Pär
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Deschamps-Berger, Jenny
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Sandberg, Daniel
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Schyberg, Erik
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Bara skog som brinner?: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skogbranden i Västmanland 2014 är ur flera aspekter intressant och viktig att dra lärdomar från. Händelsen ledde till en omfattade insats – den största i Sverige i modern tid och innebar att svensk krisberedskap prövades på samtliga nivåer; Staten tog över ledningen av kommunal räddningstjänst, en samverkansstab organiserades, krisledningsnämnder aktiverades, evakuering av medborgare och djur genomfördes, ett stort antal kommunala, statliga och privata aktörer bistod de ansvariga aktörerna under händelsen och Sverige begärde stöd från EU. Ett stort antal frivilligorganisationer och spontanfrivilliga hjälpte till och 69 olika räddningstjänster deltog i arbetet.

    Syftet med denna utvärdering är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Målet är att Länsstyrelsen i Västmanland, Fagersta kommun, Norbergs kommun, Sala kommun och Surahammars kommun ska få ett underlag som bidrar till implementering av lärdomar och fortsatt utveckling av krisberedskapsförmågan. Underlaget ska också vara till nytta och komma till användning för utvecklingen av hela det svenska samhällets krisberedskap.

    Slutsatserna i rapporten visar på flera brister i kopplingen mellan å ena sidan lagstiftning och systemprinciper, och å den andra centrala aktörers förmåga och beredskap att utföra sina uppdrag. Författarna konstaterar att båda sidor av denna ekvation måste utvecklas för att det svenska krisberedskapssystemet inte bara ska stå rustat för nästa svåra skogsbrand utan också för andra, och potentiellt mycket värre, händelser som framtiden kan erbjuda. Vi anser att det vore mer ändamålsenligt att sluta använda ansvarsprincipen och istället säga att svensk krisberedskap bygger på ordinarie förvaltningsstrukturer, på vissa aktörers särskilda ansvar för krisberedskap och på ett geografiskt områdesansvar. Det geografiska områdesansvaret på regional och lokal nivå bör ses över, de krav som idag åligger aktörerna är inte rimliga i förhållande till den kapacitet/förmåga som finns.

    Inom svensk krisberedskap är samverkan en förutsättning för en lyckad krishantering – inte en del av krishanteringen. Begreppet samverkan måste dock sättas i ett sammanhang för att bli meningsfullt och leda till ett resultat. Vi menar att det generellt läggs för mycket kraft och tid på samverkansformer, och för lite på resultatet. Samverkan är inget eget område, det är en förutsättning för att nå resultat – en metod. En metod som måste utvecklas inom samhällsskydd och beredskap. Samverkan är inte viktig i sig, det är resultatet av samverkan som är viktigt.

    MSB bör utveckla sitt expertstöd (framför allt juridiskt operativt stöd), till aktörer under en händelse. Nationella stödresurser bör utformas utifrån grundliga behovsinventeringar och bli föremål för informationsinsatser i syfte att de skall kunna göra nytta i svåra händelser.

    Det finns anledning att fundera över om inte LEH kan förtydligas avseende vem eller vilken funktion i kommunerna (och landstingen) som har mandat att besluta om att man befinner sig i en extraordinär händelse.

    Kriser ställer ganska skilda krav på en organisation beroende på art, allvar och tidsutdräkt. Många beredskapsrelaterade tjänster är undanskymda i organisationsmatrisen och integreras inte på ledningsnivå när något händer. Funktionerna för Tjänsteman i beredskap och liknande beredskaps- och larmfunktioner måste brygga över organisationens alla relevanta kompetensområden. TiB:en måste förstå och veta vem i organisationen som kan vad och hur de kan aktiveras, precis som hen ska känna till när externa aktörer ska informeras. Detta är ett organisatoriskt utvecklingsarbete man inte blir färdig med och som man bör vara beredd att investera i.

    Utvärderingen visar att U-sam bör utvecklas för att kunna uppnå sitt syfte – att utgöra den främsta regionala samverkansfunktion i U-län. U-Sam bör ses över, dels avseende representationen av de ingående aktörerna, kombinerbarhet med särskilda staber/insatsorganisationer, och dels avseende förankring både på myndighetschefsnivå och på politisk nivå. Länsstyrelsens särskilda krishanteringsorganisation gjorde dock ett gediget efterarbete, och organisationen använde sig dessutom på ett bra sätt av erfarenheter och lärdomar från efterarbetet i tidigare händelser. Vi anser att organisationens arbete med fördel kan användas av andra aktörer inom svensk krisberedskap – som en utgångspunkt i efterarbetet av framtida händelser som drabbar många drabbade aktörer och medborgare. En betydande del av den särskilda krishanteringsorganisationen arbete hade dock inte kunnat genomföras, om inte extra medel hade tillskjutits.

    Vi anser också, mot bakgrund av Försvarsmaktens betydande roll vid civila samhällskriser, och mot bakgrund av att regeringen nu anser att det finns behov av att analysera och förtydliga Försvarsmaktens roll iii inom samhällets krisberedskap, att det finns all anledning att i större utsträckning uppmärksamma det stöd Försvarsmakten gett och ger vid samhällskriser.

    Slutligen föreslås en fokusförflyttning inom området Samhällskydd och beredskap – Scenarier och typhändelser är relevanta för att komma underfund med sårbarheter och brister, men det bör inte vara primärt fokus för övningar och utbildningar. Istället bör tyngdpunkten tydligare läggas på de funktioner/förmågor som behövs för att en kris ska kunna hanteras och avslutas.

    Vi anser att de faktorer som hade störst betydelse för hanteringen av skogsbranden i Västmanland i augusti 2014 var lika delar engagemang, mod, erfarenhet och personliga kontakter. I svåra händelser tenderar de som sätts att hantera dem att fokusera på att lösa uppgiften och skala bort formella krav och upplevt irrelevanta kommunikations- och samverkansvägar. Det finns mycket utvecklingsarbete kvar för att hela det regelverk som omger krishanteringsinsatser naturligt ska stödja och komplettera en sådan mentalitet och stärka den samlade insatsen, snarare än att sätta upplevda käppar i hjulet för dessa vanligen mycket pressade individer.

  • 39.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security.
    Fors, Fredrik
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Centre for Societal Security.
    Lärandemål civilt försvar: Vilka behöver kunna vad?2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Målet med studien var att översiktligt ta fram lärandemål som visar vilken kunskap och kunskapsutveckling som målgrupperna bör ha inom totalförsvar med fokus på civilt försvar. Förslag på lärandemål inom flera områden finns i kapitel 6. Lärandemålen följer standarden som finns beskriven i Högskoleförordningen, i MSB:s Gemensamma grunder för samverkan och ledning och som redan används på många av MSB:s uppdragsutbildningar.

    Kopplat till målet med studien diskuteras i rapporten frågan: Vilka behöver kunna vad om civilt försvar?

    Vilka behöver kunskaper?

    Vilka som behöver kunskaper har delats in i tre grupper: alla, många, några. Alla likställs med allmänheten. Många är de som i vid höjd beredskap får en uppgift. De arbetar på en myndighet, företag eller organisation och kommer bli krigsplacerade eller via allmän tjänsteplikt behöva stanna kvar och fortsätta arbeta som vanligt. Vid höjd beredskap kan det även innebära att de får förändrade arbetsuppgifter. Några delas upp i beslutsfattare (exempelvis generaldirektör, ledningsgrupp, vd, kommunchef, landshövding) och krisexperter (handläggare med ansvar för civilt försvar, säkerhetschef, beredskapssamordnare, försvarsdirektör).De stora breda grupperna ska ses som ett sätt att dela in kunskapsbehov och inte som målgrupper för utbildningar. Grupperna många och några innefattar dem som vanligtvis är målgrupper för MSB:s utbildningar.

    Vad behöver alla, många och några kunna?

    Kunskapen som åtminstone någon grupp behöver har grupperats i nio olika områden, utan inbördes prioriteringsordning. Kunskapsområdena är:

    • Totalförsvar
    • Psykologiskt försvar
    • Författningar samt ledning och styrning
    • Samhällets funktionalitet och beroenden
    • Moderna konflikter och internationalisering
    • Säkerhetsskydd
    • Individen
    • Totalförsvarsaktörers ansvar och samverkan
    • Aktörsspecifikt

    Vad behöver de tre olika grupperna kunna? Det har funnits en bred enighet om att kunskapen som alla behöver motsvarar det som finns i broschyren Om krisen eller kriget kommer. Broschyren tar lättfattligt upp hur samhället kan förändras vid kriser och krig, hur individen kan öka sin hemberedskap, hur man upptäcker falsk information, totalförsvarets uppgifter, totalförsvarsplikt och olika varningssystem. Syftet med kunskapen är att skapa motståndskraft eller försvarsvilja hos allmänheten.

    Kunskapen som många behöver syftar till att förstå sin yrkesroll samt stöd för att kunna utföra rollen på ett bra sätt vid höjd beredskap. Det innebär att de behöver få en djupare bild av hur vardagen och arbetslivet kan se ut under höjd beredskap än vad gruppen alla får. De behöver kunskap om sin egen roll som krigsplacerad, organisationens ansvar och roll vid höjd beredskap och krig samt hur man arbetar med känslig information.

    Beslutsfattare ska prioritera frågor kopplat till civilt försvar, sprida en god säkerhetskultur och förstå organisationens roll och ansvar på ett strategiskt plan. Kunskap om hur moderna konflikter ser ut, exempelvis med gråzonsproblematik, i kombination med hur totalförsvaret är uppbyggt ska ge förståelse för organisationens roll i helheten. För delar av näringslivet handlar det om att få insikt om att deras verksamhet är en strategisk resurs för Sverige i höjd beredskap och krig.

    Krisexperter ska leda den egna organisationens totalförsvarsplanering. De behöver ha djupare kunskaper om organisationens ansvar och roll och god kännedom om arbetsmetoder, verktyg och funktioner inom civilt försvar och krisberedskap. Kunskaperna som krisexperter behöver är det som har varit svårast att utröna. Kunskapsinnehållet kommer att behöva utvecklas i en snabb takt vartefter totalförsvarsplaneringen politiskt och metodmässigt fortskrider.

    Förståelse för varför vi har ett totalförsvar

    Det räcker inte med att ha kunskap. I intervjuerna var det tydligt att alla grupper behöver ha förståelse för varför. Varför har vi ett totalförsvar? Vad är det som ska skyddas? Förutom att försvara Sveriges gränser handlar det om att värna demokratin, de mänskliga rättigheterna och vårt självständiga beslutsfattande som stat. Det innefattar också en förståelse för att vi alla är delaktiga. Försvaret av Sverige ska ske gemensamt. Vi är alla en del av totalförsvaret och förväntas bidra på olika sätt. Oavsett yrkesroll så har alla individer en viktig roll att fylla. Delaktigheten kan se ut på olika sätt. Antingen som krigsplacerad eller via allmän tjänsteplikt men i slutändan som motståndskraftig individ.

  • 40.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Helena, Hermansson
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Sara, Sjölund
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Utvärdering av grundkurs för Räddningsinsats: Måluppfyllelse och målrelevans2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Över 60 procent av brandmännen i Sverige är anställda som räddningstjänstpersonal i beredskap och arbetar deltid inom kommunal räddningstjänst. Deras huvudsakliga utbildning är grundkurs för Räddningsinsats som årligen genomförs på ett flertal platser i landet med MSB som huvudman.

    Utvärderingen visar att grundkurs för Räddningsinsats är en uppskattad utbildning, både av studerande och avnämare, som i hög grad uppfyller räddningstjänsternas behov. Trots detta finns det många förslag på förbättringar av utbildningen. Många synpunkter handlar om att anpassa utbildningen till förändringar som skett inom räddningstjänsterna. Kunskapsområdet Prehospitalt akut omhändertagande bör utökas med suicidkunskap, anhörigstöd och socialt omhändertagande samt hjärt-lungräddning för att anpassa kunskapsområdet till nya behov. För att öka studerandenas förståelse för samtliga kunskapsområdens relevans bör en stor del av undervisningen och övningarna vara ämnesövergripande. Övningarna bör också genomföras med en flexibel syn på insatsorganisation och med ett jämnt fokus på olika släckmetoder.

    Många respondenter har efterfrågat en anpassning av grundkurs för Räddningsinsats till lokala förhållanden. Eftersom skillnaderna mellan landets räddningstjänster vad gäller organisering, riskbilder och stationernas behov, är stora bör en sådan anpassning göras under preparandkursen och inte under grundkursen.

  • 41.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Sjölund, Sara
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Enskildas ansvar vid allvarliga olyckor och kriser: Det offentligas syn och den enskildes agerande2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten belyser det offentligas syn på enskildas ansvartagande och enskildas faktiska agerande före, under och efter allvarliga olyckor och kriser. Offentliga dokument som utredningar, skrivelser och propositioner från åren 2001-2013 har analyserats. Hur den enskilda har agerat har undersökts genom en tematisk analys av befintliga studier och utvärderingar. Ett särskilt fokus har legat på enskildas agerade under flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004, stormen Gudrun 2005, den nya influensan 2009 och snöovädret 2010.

    Genomgången av de offentliga dokumenten visar att enskildas ansvar ofta beskrivs i generella ordalag. Ansvaret har blivit något tydligare sedan utredningen Säkerhet i en ny tid gavs ut 2001 och fram till budgetpropositionen 2012. Den övergripande bilden som ges är att enskilda inom rimliga ramar ska vara förberedda och kunna hantera uppkomna situationer. Om enskilda genom att vara förberedda själva kan klara mindre situationer ökar förutsättningarna för att det offentliga ska kunna hantera de mer omfattande konsekvenserna av allvarliga händelser.

    I de offentliga dokumenten poängteras vikten av information till allmänheten. Informationen ska ge enskilda kunskap om hur krishanteringssystemet fungerar, vilka aktörer som ansvarar för vad och hur gränsdragningen mellan samhällets ansvar och enskildas ansvar ser ut. Det offentliga har även stor tilltro till att information och kunskap ska leda till att enskilda förbereder sig inför olyckor och kriser. Forskning visar dock att kunskap om risker inte per automatik leder till att man vidtar säkerhetsåtgärder, som att teckna försäkringar, vaccinera sig eller undvika risker. I vilken utsträckning enskilda vidtar säkerhetsåtgärder handlar istället om social inkludering, inkomstnivå, personliga rutiner samt hur man ser på ansvarsfördelningen mellan enskilda och det offentliga.

    Allmänheten har höga förväntningar på att samhället ska fungera och att det offentliga ska ge skydd och stöd i en kris. I flera utredningar, propositioner och lagtexter har det offentliga försökt sätta förväntningarna på vad de anser vara en rimlig nivå. Det innebär att ansvaret i första hand ska ligga på den enskilde och att försäkringar är en viktig del för att den enskilde ska kunna ta ansvar. Vid ett antal kriser har det offentliga stöttat enskilda och inledande krav på ersättning har slopats. Detta agerande ger allmänheten dubbla budskap. Om det offentliga önskar att enskildas förväntningar i högre utsträckning ska överensstämma med lagstiftningen bör detta återspeglas i krishanteringen.

  • 42.
    Asperholm Hedlund, Laura
    Swedish Defence University.
    Identifying and Understanding Anti-Immigration Disinformation: a case study of the 2018 Swedish national elections2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to understand to what extent and how anti-immigration disinformation was utilised in Swedish online news media before the 2018 Swedish national elections. Disinformation is intentionally misleading or false information that benefits the creator and aims to influence how people think, feel and act regarding a certain issue. The analytical framework used in this study was based on theory and previous research. Disinformation can adopt different strategies: constructive, disruptive or distractive. Research also suggests that disinformation can be categorized into different types: fabrication, manipulation, misappropriation, propaganda, satire and parody. This study analyzed 123 articles from different online news media from ten days before the election up until election day. Using qualitative content analysis this study showed that 20 percent of the articles contained anti-immigration disinformation. All of those articles were found in far-right online news media where almost 50 percent of the published articles during the examined time period contained disinformation. All different types were found, but misappropriation, fabrication and propaganda were most common. About half of the articles containing disinformation used a constructive strategy and about one third used a disruptive strategy. A bit more than one third of the articles had a combination of two or more types and strategies. The results indicate that disinformation can indeed constitute a problem, especially for those who seek information on far-right platforms. This study unveils a polarized debate on immigration with a lion's share of the disinformation coming from far-right online news media, while the mainstream media only publish very few critical articles on immigration. As research shows that a negative framing of immigration can affect attitudes, and by extension voting behaviour, further research to examine the effects of anti-immigration disinformation on voter behaviour and election results is needed. Especially in light of a diminished trust in democratic institutions, a growing demand for populism and increasing support for anti-immigration parties.

  • 43.
    Aste, Sofie
    Swedish Defence University.
    Alla vägar bär till Peking: Om Belt and Road Initiative och dess förutsättningar att utvecklas till en säkerhetsgemenskap2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This essay deals with the Chinese mega-project Belt and Road Initiative and investigates whether itis possible that it could have a positive impact on regional peace. Previous research, as well as thetwo major IR-theories realism and liberalism, have assumed the project will lead to more tensionand even increase the likelihood of war in the future. According to the constructivist securitycommunity theory this does not have to be the case. By applying Adler and Barnett's rendition ofDeutsch classical theory to the case of BRI through a literary analysis the possibility of a peacefuloutcome is investigated. The analysis concludes that at the moment of writing BRI does not live upto the criteria necessary to be classified as a nascent security community. However, three of the fourindicators, establishing of multinational institutions, coordination of inter-state relationships and acore power leading the integration are fulfilled. Only when it comes to expression of sameness inpolitical, cultural, ideological or social areas is BRI lacking. If more focus is placed on cultivating acommon identity, the possibility of BRI developing into a security community can not be ruled out.

  • 44.
    Attina, Fulvio
    et al.
    Department of Political and Social Sciences, University of Cataniavia, Italy.
    Boin, Arjen
    Department of Political Science, Leiden University, The Netherlands; Public Administration Institute, Louisiana State University, USA.
    Ekengren, Magnus
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Designing EU Crisis Management Capacities: Filling the Glass2014In: Journal of Contingencies and Crisis Management, ISSN 0966-0879, E-ISSN 1468-5973, Vol. 22, no 3, p. 129-130Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The European Union (EU) has modest but promising capacities to assist member states overwhelmed by disaster through its Civil Protection Mechanism. The EU also routinely sends civil and military missions to hotspots outside EU territory. But these capacities do not suffice in the face of transboundary crises: threats that cross geographical and policy borders within the Union. Examples include epidemics, financial crises, floods, and cyber terrorism. Nation states cannot cope with these threats without international collaboration. In this article, we explore the EU's efforts to develop transboundary crisis management capacities. We describe these budding capacities, explain their policy origins, and explore their future potential.

  • 45.
    Aubert, Louis
    et al.
    Institut Francais de Géopolitique, Université Paris VIII, France.
    Hellman, Maria
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Political Science Section.
    Inför det franska valet: De fyra huvudkandidaterna och den transatlantiska länken2017Report (Other academic)
  • 46.
    Axelsson, Jörgen
    et al.
    Försvarsmakten.
    Sörenson, Karl
    Swedish Defence University, Department of Military Studies, War Studies Division, Sektionen för marina operationer (KV Marin).
    Ångström, Jan
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Division of Strategy.
    Strategisk teoris bidrag till förståelse av svensk säkerhets- och försvarspolitik2016In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 118, no 4, p. 445-470Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    What is the added value of strategic theory in the understanding of Swedish securityand defence policies? By introducing a series of concepts that identify policiesthat are pursued in both peace and war such as escalation, deterrence, andweapons acquisition, we argue that strategic concepts contribute to the analysisof Swedish security policy mainly by highlighting forms of policy that do not conceptuallyrest upon the dichotomy of war and peace. Differently from mainstreamscholarly analysis that treats deterrence as one, uniform concept, we differentiatebetween four different logics of deterrence. Using this conceptual tool, we analyseSwedish policies in the 1950s and 2010s and discover that although Sweden pursueddeterrence during both this periods, her policies depend on a different logic. Bycomparison, 1950s Sweden understood to pursue deterrence understood as a wall,while 2010s Sweden understands the term in terms of a shield.

  • 47.
    Bach, Robert
    U.S. Federal Emergency Management Agency.
    Strategies for Supporting Community Resilience: Multinational Expereinces2015Collection (editor) (Other academic)
  • 48.
    Bachmann, Jan
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Bell, ColleenUniversity of Saskatchewan, Kanada.Holmqvist, CarolineSwedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Division of Strategy.
    War, police and assemblages of intervention2015Collection (editor) (Refereed)
    Abstract [en]

    This book reflects on the way in which war and police/policing intersect in contemporary Western-led interventions in the global South. The volume combines empirically oriented work with ground-breaking theoretical insights and aims to collect, for the first time, thoughts on how war and policing converge, amalgamate, diffuse and dissolve in the context both of actual international intervention and in understandings thereof.

    The book uses the caption WAR:POLICE to highlight the distinctiveness of this volume in presenting a variety of approaches that share a concern for the assemblage of war-police as a whole. The volume thus serves to bring together critical perspectives on liberal interventionism where the logics of war and police/policing blur and bleed into a complex assemblage of WAR:POLICE. Contributions to this volume offer an understanding of police as a technique of ordering and collectively take issue with accounts of the character of contemporary war that argue that war is simply reduced to policing. In contrast, the contributions show how – both historically and conceptually – the two are ‘always already’ connected. Contributions to this volume come from a variety of disciplines including international relations, war studies, geography, anthropology, and law but share a critical/poststructuralist approach to the study of international intervention, war and policing.

    This volume will be useful to students and scholars who have an interest in social theories on intervention, war, security, and the making of international order.

  • 49.
    Backman, Sarah
    Swedish National Defence College.
    EU som normativ makt i det östliga partnerskapsområdet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om EU som normativ makt i området för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgångspunkt från säkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till länderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien är mycket lika, där utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara något som EU särskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, värden och uppfattningar om intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att ländernas förmåga, möjlighet och vilja att tillmötesgå ramverket skiljer sig åt, och att det är där vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgångsrikt spridit sina normer till Moldavien än till Armenien – ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkännande av EU:s bindande samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmån för en tullunion ledd av Ryssland.  

  • 50.
    Backman, Sarah
    Swedish National Defence College.
    The institutionalization of cybersecurity management at the EU-Level: 2013-20162016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    International cybersecurity is arguably one of the most serious, complex and recent security-issues of our time. The connectivity between EU member states regarding cybersecurity due to the borderless nature of cyber, together with increasing threat-levels, has made the need for a common response widely acknowledged in the EU for several years. Even so, a common EU cybersecurity response involves problems such as reluctance of member states to share information, that cybersecurity management is linked to national security and therefore touches upon sovereignty, and different levels of cybersecurity development between member states. Despite this, the Network and Information Security Directive was adopted by the European Council in May 2016, involving EU-wide binding rules on cybersecurity. This thesis examines and explains, through a neo-functionalistic approach, how and why this development towards supranational management of cybersecurity in the EU has happened. The author finds that cybersecurity management seems to have institutionalized from a nascent phase during 2013, moving towards an ascendant phase during the end of 2013 and 2014, to end up between an ascendant and a mature phase during 2015 and 2016 – which makes the adoption of the NIS-directive logical. The neo-functionalistic explanation to the development of supranational cybersecurity management in the EU highlights the role of the Commission as a ‘policy entrepreneur’ and the publication of the EU cybersecurity strategy, accompanied by the proposal for the NISdirective in 2013. These regulatory outputs sparked further institutionalization by providing many opportunities and venues for member states to interact and build networks on cybersecurity issues, by initiatives with normative impact to foster an EU ‘cybersecurity community’, by the continuous strengthening of supranational cybersecurity actors such as ENISA, and by supranational cybersecurity cooperation platforms, such as the NIS-platform and the European Private Public Partnership on cybersecurity. Between 2013 and 2016, 21 EU Member States published national cybersecurity strategies, almost all referring clearly to their commitment to EU cybersecurity initiatives. This provides an indicator of a high level of legitimacy of supranational cybersecurity management. However, the thesis also finds that the strongest supporters of EU cybersecurity management are not the most powerful member states but rather the smaller ones. While not expressing a strong commitment to EU initiatives in cyber policy documents, the most powerful member states still agreed to the NIS-directive. This supports the neo-functionalist notion about the “stickiness” of an institutionalization-process, and the possibility that powerful states might have double paths, committing to EU regulation and institutionalization while still continuing their own way.

1234567 1 - 50 of 1162
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf