Endre søk
Begrens søket
1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Emmelie
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det svenska totalförsvaret utvecklades under och efter andra världskriget för att skapa en trovärdig försvarsförmåga och en förmåga till självförsörjning. Över tid förbättrades omvärldsläget. Med nya behov att möta kriser och olyckor växte ett krisberedskapssystem fram som formaliserades i början av 2000-talet. Under de senaste åren har omvärldsläget förändrats och hotbilden mot Sverige och svenska intressen försämrats i flera avseenden. Detta har gjort att totalförsvarsplaneringen återigen har upprättats, vilket också får betydelse för krisberedskapen.

    Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige ger en historisk beskrivning av totalförsvaret och samhällets säkerhet, från 1901 och fram till idag, med fokus på förändringar i hotuppfattning, lagstiftning och inriktning. Läsaren får fördjupa sig i det politiska system och juridiska förutsättningar som utgör krisberedskapens och totalförsvarets verktygslåda.

  • 2.
    Andersson, Emmelie
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Asp, Viktoria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Arnevall, Linnéa
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Blomstrand, Rickard
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Deschamps-Berger, Jenny
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Ericson, Marika
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Avdelningen för ledningsvetenskap och militärteknik (ALM), Sektionen för militärtekniska system (MteS).
    Palmgren, Anders
    Försvarshögskolan, Militära programledningen.
    Sandberg, Daniel
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver utvecklingen av totalförsvaret och framväxten av området samhällsskydd och beredskap. Den ska ge en övergripande bild av hur det ser ut idag på lokal, regional och nationell nivå inom krisberedskap och totalförsvar. Det bör nämnas att rapporten främst fokuserar på utvecklingen av och förändringar i den civila delen i totalförsvaret samt på samhällsskydd och beredskap.

    Syftet är att ge läsaren en förståelse för dagens krisberedskap och totalförsvar. För att få en uppfattning för varför vi befinner oss där vi är idag, är det av vikt att ha med sig en bild av historiska händelser, förändrade hotbilder och av de beslut (och ickebeslut) som fattats.

    Författarna vill betona att rapporten ingalunda ger en komplett bild av krisberedskap eller totalförsvar, utan är tänkt att skapa intresse, kunskap och förståelse på ett övergripande plan.

    Rapporten ska främst ses som ett stöd för högskolestudenter, beslutsfattare och handläggare genom att ge en översiktlig beskrivning över de system och funktioner som utgör svensk krisberedskap och totalförsvar. Rapporten kan läsas i sin helhet, men kan också användas som ett slags uppslagsverk för den läsare som är intresserad av en särskild tidsperiod, händelse eller ett beslut.

  • 3.
    Andersson, Emmelie
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Fors, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Koraeus, Mats
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    När myren blir som fnöske: En utvärdering av Fortifikationsverkets hantering av skogsbränderna 20182019Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Under sommaren 2018 utbröt ett stort antal skogsbränder runt om i Sverige på grund av det ihållande varma och torra vädret. Bränder uppstod även på flera av Fortifikationsverkets fastigheter. Den största brandutvecklingen skedde på Älvdalens skjutfält i Dalarna och krävde en gemensam insats från kommunala räddningstjänsten, Fortifikationsverkets egen personal, Försvarsmakten, Hemvärnet och frivilliga för att hantera. Som fastighetsägare ansvarade Fortifikationsverket främst för eftersläcknings- och bevakningsarbete. Fortifikationsverkets hantering av bränderna innehöll många positiva delar: initiativförmåga, improvisation och engagemang. Människor ville och kunde göra en insats. Alla dessa är viktiga komponenter i krishantering. Då detta är en av de största händelserna som Fortifikationsverket har fått hantera så har det lett till en rad nya kunskaper och erfarenheter som kan bidra till att utveckla myndighetens krisberedskap, men också till totalförsvarsplaneringen.

    Fortifikationsverket gav Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (FHS/CTSS) i uppdrag att dels utvärdera myndighetens insats i hanteringen av skogsbränderna vid Älvdalens skjutfält, och dels myndighetens generella förmåga att hantera uppkomna kriser. Underlaget till utvärderingen består dels av en analys av de dokument som togs fram under insatsen, av myndighetens instruktioner och planer samt av gällande författningar. Därtill har intervjuer genomförts med medarbetare och chefer inom Fortifikationsverket som satt på viktiga krisledningsfunktioner vid insatsen, samt med räddningstjänsten som samverkade med Fortifikationsverket under bränderna. Utvärderingen har resulterat i ett antal slutsatser och rekommendationer som presenteras kortfattat nedan. Rapporten har även kompletterats med en bilaga, ”Typfall skogsbrand”. Bilagan består av ett scenario där utbredda skogsbränder drabbar Fortifikationsverkets fastigheter och olika situationer uppstår som måste hanteras av myndigheten. Därutöver finns en checklista som kan fungera som stöd både före, under och efter en händelse, till exempel en skogsbrand. Bilagan är tänkt att användas till utbildning, övning och planering.

  • 4.
    Ericson, Marika
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för operativ juridik och folkrätt. Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet.
    Krisberedskaps- och totalförsvarslagstiftning: en bilaga till Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten ”Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige” ges ut årligen av Centrum för Totalförsvar och Samhällets Säkerhet (CTSS). Sedan 2018 har rapporten även inkluderat en fördjupande bilaga om rättsliga förutsättningar. Bilagan skapas i nära samarbete mellan CTSS och Centrum för operativ juridik och folkrätt som också finns på Försvarshögskolan. Bilagan har glädjande nog blivit efterfrågad av många och därför väljer vi nu att publicera den även i en pdf-version för enklare spridning. 

    Rapporten tar upp begrepp och termer ur juridiskt perspektiv och går igenom samhällets omställning från fred till krig - den administrativa beredskapen. 

1 - 4 of 4
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf