Change search
Refine search result
1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Bynander, Fredrik
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Daléus, Pär
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Deschamps-Berger, Jenny
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Sandberg, Daniel
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Schyberg, Erik
    Swedish National Defence College, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Bara skog som brinner?: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skogbranden i Västmanland 2014 är ur flera aspekter intressant och viktig att dra lärdomar från. Händelsen ledde till en omfattade insats – den största i Sverige i modern tid och innebar att svensk krisberedskap prövades på samtliga nivåer; Staten tog över ledningen av kommunal räddningstjänst, en samverkansstab organiserades, krisledningsnämnder aktiverades, evakuering av medborgare och djur genomfördes, ett stort antal kommunala, statliga och privata aktörer bistod de ansvariga aktörerna under händelsen och Sverige begärde stöd från EU. Ett stort antal frivilligorganisationer och spontanfrivilliga hjälpte till och 69 olika räddningstjänster deltog i arbetet.

    Syftet med denna utvärdering är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Målet är att Länsstyrelsen i Västmanland, Fagersta kommun, Norbergs kommun, Sala kommun och Surahammars kommun ska få ett underlag som bidrar till implementering av lärdomar och fortsatt utveckling av krisberedskapsförmågan. Underlaget ska också vara till nytta och komma till användning för utvecklingen av hela det svenska samhällets krisberedskap.

    Slutsatserna i rapporten visar på flera brister i kopplingen mellan å ena sidan lagstiftning och systemprinciper, och å den andra centrala aktörers förmåga och beredskap att utföra sina uppdrag. Författarna konstaterar att båda sidor av denna ekvation måste utvecklas för att det svenska krisberedskapssystemet inte bara ska stå rustat för nästa svåra skogsbrand utan också för andra, och potentiellt mycket värre, händelser som framtiden kan erbjuda. Vi anser att det vore mer ändamålsenligt att sluta använda ansvarsprincipen och istället säga att svensk krisberedskap bygger på ordinarie förvaltningsstrukturer, på vissa aktörers särskilda ansvar för krisberedskap och på ett geografiskt områdesansvar. Det geografiska områdesansvaret på regional och lokal nivå bör ses över, de krav som idag åligger aktörerna är inte rimliga i förhållande till den kapacitet/förmåga som finns.

    Inom svensk krisberedskap är samverkan en förutsättning för en lyckad krishantering – inte en del av krishanteringen. Begreppet samverkan måste dock sättas i ett sammanhang för att bli meningsfullt och leda till ett resultat. Vi menar att det generellt läggs för mycket kraft och tid på samverkansformer, och för lite på resultatet. Samverkan är inget eget område, det är en förutsättning för att nå resultat – en metod. En metod som måste utvecklas inom samhällsskydd och beredskap. Samverkan är inte viktig i sig, det är resultatet av samverkan som är viktigt.

    MSB bör utveckla sitt expertstöd (framför allt juridiskt operativt stöd), till aktörer under en händelse. Nationella stödresurser bör utformas utifrån grundliga behovsinventeringar och bli föremål för informationsinsatser i syfte att de skall kunna göra nytta i svåra händelser.

    Det finns anledning att fundera över om inte LEH kan förtydligas avseende vem eller vilken funktion i kommunerna (och landstingen) som har mandat att besluta om att man befinner sig i en extraordinär händelse.

    Kriser ställer ganska skilda krav på en organisation beroende på art, allvar och tidsutdräkt. Många beredskapsrelaterade tjänster är undanskymda i organisationsmatrisen och integreras inte på ledningsnivå när något händer. Funktionerna för Tjänsteman i beredskap och liknande beredskaps- och larmfunktioner måste brygga över organisationens alla relevanta kompetensområden. TiB:en måste förstå och veta vem i organisationen som kan vad och hur de kan aktiveras, precis som hen ska känna till när externa aktörer ska informeras. Detta är ett organisatoriskt utvecklingsarbete man inte blir färdig med och som man bör vara beredd att investera i.

    Utvärderingen visar att U-sam bör utvecklas för att kunna uppnå sitt syfte – att utgöra den främsta regionala samverkansfunktion i U-län. U-Sam bör ses över, dels avseende representationen av de ingående aktörerna, kombinerbarhet med särskilda staber/insatsorganisationer, och dels avseende förankring både på myndighetschefsnivå och på politisk nivå. Länsstyrelsens särskilda krishanteringsorganisation gjorde dock ett gediget efterarbete, och organisationen använde sig dessutom på ett bra sätt av erfarenheter och lärdomar från efterarbetet i tidigare händelser. Vi anser att organisationens arbete med fördel kan användas av andra aktörer inom svensk krisberedskap – som en utgångspunkt i efterarbetet av framtida händelser som drabbar många drabbade aktörer och medborgare. En betydande del av den särskilda krishanteringsorganisationen arbete hade dock inte kunnat genomföras, om inte extra medel hade tillskjutits.

    Vi anser också, mot bakgrund av Försvarsmaktens betydande roll vid civila samhällskriser, och mot bakgrund av att regeringen nu anser att det finns behov av att analysera och förtydliga Försvarsmaktens roll iii inom samhällets krisberedskap, att det finns all anledning att i större utsträckning uppmärksamma det stöd Försvarsmakten gett och ger vid samhällskriser.

    Slutligen föreslås en fokusförflyttning inom området Samhällskydd och beredskap – Scenarier och typhändelser är relevanta för att komma underfund med sårbarheter och brister, men det bör inte vara primärt fokus för övningar och utbildningar. Istället bör tyngdpunkten tydligare läggas på de funktioner/förmågor som behövs för att en kris ska kunna hanteras och avslutas.

    Vi anser att de faktorer som hade störst betydelse för hanteringen av skogsbranden i Västmanland i augusti 2014 var lika delar engagemang, mod, erfarenhet och personliga kontakter. I svåra händelser tenderar de som sätts att hantera dem att fokusera på att lösa uppgiften och skala bort formella krav och upplevt irrelevanta kommunikations- och samverkansvägar. Det finns mycket utvecklingsarbete kvar för att hela det regelverk som omger krishanteringsinsatser naturligt ska stödja och komplettera en sådan mentalitet och stärka den samlade insatsen, snarare än att sätta upplevda käppar i hjulet för dessa vanligen mycket pressade individer.

  • 2.
    Larsson, Gerry
    et al.
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Bynander, Fredrik
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Ohlsson, Alicia
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Schyberg, Erik
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Holmberg, Martin
    Swedish Defence University, Department of Military Studies, Command & Control Studies Division.
    Crisis management at the government offices: a Swedish case study2015In: Disaster Prevention and Management, ISSN 0965-3562, E-ISSN 1758-6100, Vol. 24, no 5, p. 542-552Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of crisis management at the Swedish Government office level in an international crisis by using a multiperspective approach, and paying particular attention to factors contributing favorably to the management process.

    Design/methodology/approach

    The Eyjafjallajökull volcano eruption on Iceland in 2010 was accompanied by an ash cloud that caused serious air traffic problems in large parts of Europe. Interviews were conducted with seven high-level informants at the Swedish Government offices and two informants at the Swedish Aviation Authority. An interview guide inspired by governance, command and control, and leadership perspectives was used.

    Findings

    A Crisis Coordination Secretariat, organizationally placed directly under the prime minister, coordinated the operation. A combination of mandate (hard power) and social smoothness (soft power) on part of the Crisis Coordination Secretariat contributed to confidence building and a collaboration norm between the ministries, and between the ministries and their underlying agencies. Preparatory training, exercises and a high level of system knowledge on part of the Crisis Coordination Secretariat – contextual intelligence – also contributed to a favorable crisis management.

    Research limitations/implications

    The study relies on retrospective self-report data only from a limited group of informants making generalizations difficult.Practical implications– The organizational positioning of the Crisis Coordination Secretariat directly under the prime minister gave its members formal authority. These members in turn skillfully used social flexibility to build confidence and a will to collaborate. This combination of hard and soft power is recommended.

    Originality/value

    The multiperspective approach used when designing the interview guide and when interpreting the responses was new as well as the focus on factors contributing to crisis management success.

  • 3.
    Schyberg, Eric
    Swedish Defence University, Department of Security, Strategy and Leadership (ISSL), CRISMART (National Center for Crisis Management Research and Training).
    Surahammars kommun: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 ledde till en omfattande räddningsinsats och blev den största samverkansinsatsen på svensk mark sedan det nuvarande krisberedskapssystemet infördes. Syftet med rapporten är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Utvärderingen är skriven av Försvarshögskolan/Crismart på uppdrag av Surahammars kommun, genom länsstyrelsen i Västmanlands län. Utvärderingen har främst baserats på skriftlig och muntlig information från Surahammars kommun som har erhållits genom processledning, intervjuer och dokumentanalys. Huvudfrågan har varit hur kommunen kan lära och utvecklas av händelsen och utvärderingen ger exempel på inom vilka områden kommunen bör utveckla sin verksamhet samt inom vilka områden det finns goda exempel på beslutsfattande och agerande.

    Surahammar var en av fyra kommuner som drabbades av skogsbranden i Västmanland som började den 31 juli 2014. Jämfört med de andra kommunerna utsattes dock inte Surahammar lika hårt. Evakueringar skedde i kommunen men under relativt lugna former. Inga fastigheter förstördes, det var till stora delar bolagsskog som brann och behovet av psykosocialt stöd var mycket litet. Surahammars hantering av händelsen präglades främst av lägesuppfattning, informationsspridning och efterarbete. Kommunen ansåg sig inte behöva aktivera krisledningsnämnden, utan kunde hantera händelsen med en tjänstemannastab. Surahammars kommun ansåg att efterarbetet försvårades av att länsstyrelsen inte hade förståelse för att de inblandade kommunerna var olika drabbade av händelsen.

    Även om kommunen jämförelsevis inte drabbades så hårt av branden finns det ändå ett par lärdomar och goda exempel på krishantering från händelsen. Kommunen evakuerade på eget initiativ bl.a. ett äldreboende i förebyggande syfte, ett bra beslut då situationen var mycket osäker och det inte fanns anledning att invänta evakueringsbeslut från annat håll. Surahammars kommun var också mycket aktiv i informationssökning på plats i Ramnäs. Dels satt informatörer som rapporterade för kommunens räkning, dels åkte kommunens beredskapssamordnare mellan Ramnäs och kommunens stab med lägesuppdateringar. Samordnarens arbete visade också att personliga kontakter inom kommunen var avgörande för hanteringen. Informationsarbetet och lägesuppdateringarna försvårades dock av att samordnaren och informatörerna även belades att utföra andra uppgifter på plats i Ramnäs.

    En lärdom för kommunen är att informatörerna som arbetade i Ramnäs hade behövt en bättre uppfattning om vilka behov som fanns inom kommunen. Loggföring under händelsen hade också behövt vara bättre och information på minoritetsspråk borde ha givits ut snabbare. Även om arbetstidsplanering genomfördes var en del bland kommunens personal mycket trött efter händelsen och hade begränsade möjligheter att återhämta sig efteråt. Det är därför alltid viktigt att tänka på uthållighet ur ett längre perspektiv.

1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf