Förord - Fredrik Eriksson
Det militärhistoriska 2012 - Per Iko
Militärhistoriens roll i USA - intryck från en vistelse vid Ohio State University - Gunnar Åselius
Artiklar och uppsatser
Recensioner
Författare
Detta konferensbidrag presenterar ett nyligen startat forskningsprojekt, finansierat av Handelsbankens Forskningsstiftelser. Studien syftar till att undersöka indelningsverket, med särskild betoning på befälets indelning, under perioden 1721–1833. Forskningsproblematiken har genererats mot bakgrund av de effekter den agrara revolutionen bör ha utövat på detta agrart baserade resurssystem. Tidigare forskning har uppmärksammat den roll grundskattesystemet – varav indelningsverket i Sverige utgjorde en central del – spelade i den agrara strukturomvandlingen. Detta projekt vänder på perspektivet och frågan är här vilken effekt denna omvälvning hade på en av den svenska statens främsta löne- och tillägnelseinstrument. Huvudfrågan kan sägas vara: hur fungerade indelningsverket i institutionellt hänseende och vilka värden omfördelades inom dess ramar under en tidsperiod som utpekats som systemets ”klassiska period”?
Studien kommer att genomföras i två steg. I det första skedet genomförs en komparation mellan Upplands indelta infanteriregementes officersindelningar med motsvarande indelningar vid Västerbottens regemente. I detta skede ligger fokus dels på indelningarnas kamerala sammansättning, boställenas driftsformer, räntornas art och volym samt hur dessa konverterats till reda pengar. Slutligen avses även indelningsverket såsom tillhandahållare av tjänstebostäder att utredas i detta skede. Komparationen syftar till att etablera en empiriskt välförankrad modell, byggd på studier av indelningsverket i två förhållandevis olika ekonomiska regioner. I studiens andra steg avses stickprovsstudier på bredden av organisationen att göras för att testa de empiriska resultatens räckvidd.
Projektet bedöms generera kunskaper om hur grundbulten i den svenska statens löne- och skattesystem, det militära indelningsverket, fungerade i praktiken under en period av ekonomisk förändring. Sådana kunskaper finns, anmärkningsvärt nog, inte i tillräcklig, utsträckning idag. Därutöver bör projektet även resultera i fördjupade kunskaper om den agrara revolutionen, närmare bestämt dess inverkan på förvaltningens finansiella nav.
The purpose of this study is to examine the newer Military Allotment Establishment and thereby to elucidatein detail one of the linchpins of the redistribution system of the Swedish state. The question beingresearched is how this resource-system functioned in practice in Sweden during the 1721–1833 period.
The Allotment Establishment was one of the cornerstones of the Swedish state: substantial parts ofboth the military forces and the civil administration were paid and maintained by it. It was thus a largeand important societal institution. Its “heyday” overlapped with a time of relatively extensive economictransformation. However we currently have major gaps in our understanding of how the system worked inpractice. This study of the Allotment Establishment thus provides key insights into how an important partof the early modern Swedish state functioned. The study has been conducted through a comparison betweenfour allotted infantry regiments, located in four regions with different economic conditions.
The Military Allotment Establishment performed in a heterogeneous way. In some areas, the salariesit provided were high, whereas in other they were less beneficial. This was due to the fact that thecomposition of the allocated taxes varied. Taxes paid in cash were sensitive to inflation, taxes paid ingrain were the most favourable ones. Other reasons had to do with differing agricultural developments,where the revenue from allotted farms in some areas developed more positively than others over time.These differences increased over time. It has also been shown that the allotment farms were run indifferent ways in different parts of the realm. In Uppland, a grain producing region home to manymanors, these farms were generally leased out, whereas in Västerbotten, a more peripheral region dominatedby husbandry, they were often run by their allotment holders. One central finding is that thesystem as such was heavily market integrated. This result implies that the rationality behind the systemmight not, as previously has been assumed; necessarily have to do with the structure of the output ofthe Swedish economy, but rather with limitations in the fiscal organisation.
Rapporten behandlar tre aspekter av ett militärt återtagande inom ramen för markstridskrafterna, närmare bestämt personalförsörjningen, utveckling av de nationella skyddsstyrkorna samt förslag med bäring på en ökning av utbildningskapaciteten.
Avseende personalförsörjningen diskuteras de åtgärder som bör vidtas för att med plikten som redskap möjliggöra skapandet av förband med professionell profil.
Beträffande förband med särskild inriktning mot gråzonsproblematik och mötandet av hybrida hot, behandlas nödvändigheten av att behärska vilseledning och skenmålskonstruktion samt bekämpandet av drönare. Därutöver diskuteras prioriteringarna av de underhålls- och understödsförband som måste tillföras organisationen samt hur hemvärnets personalförsörjning kan säkras intill 2030.
Slutligen berörs möjligheten att med prefabricerade kaserner, inordnade i karusellsystem och genom samverkan med Finland skapa en större fysisk infrastruktur för utbildningsändamål.
Artiklar
Rättelser
Författarpresentationer
Uppsatser
Forskningsöversikter
Kortare recensioner