Logo: to the web site of the Swedish Defence University

fhs.se
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 356
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Emmelie
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Asp, Viktoria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Arnevall, Linnéa
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Blomstrand, Rickard
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Deschamps-Berger, Jenny
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Ericson, Marika
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Avdelningen för ledningsvetenskap och militärteknik (ALM), Sektionen för militärtekniska system (MteS).
    Palmgren, Anders
    Försvarshögskolan, Militära programledningen.
    Sandberg, Daniel
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver utvecklingen av totalförsvaret och framväxten av området samhällsskydd och beredskap. Den ska ge en övergripande bild av hur det ser ut idag på lokal, regional och nationell nivå inom krisberedskap och totalförsvar. Det bör nämnas att rapporten främst fokuserar på utvecklingen av och förändringar i den civila delen i totalförsvaret samt på samhällsskydd och beredskap.

    Syftet är att ge läsaren en förståelse för dagens krisberedskap och totalförsvar. För att få en uppfattning för varför vi befinner oss där vi är idag, är det av vikt att ha med sig en bild av historiska händelser, förändrade hotbilder och av de beslut (och ickebeslut) som fattats.

    Författarna vill betona att rapporten ingalunda ger en komplett bild av krisberedskap eller totalförsvar, utan är tänkt att skapa intresse, kunskap och förståelse på ett övergripande plan.

    Rapporten ska främst ses som ett stöd för högskolestudenter, beslutsfattare och handläggare genom att ge en översiktlig beskrivning över de system och funktioner som utgör svensk krisberedskap och totalförsvar. Rapporten kan läsas i sin helhet, men kan också användas som ett slags uppslagsverk för den läsare som är intresserad av en särskild tidsperiod, händelse eller ett beslut.

  • 2.
    Asp, Viktoria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Enskildas ansvar och agerande: Offentliga aktörers bedömningar2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten ger en bild av hur offentliga aktörer ser på gränsdragningarna mellan det offentligas och den enskildas ansvar vid kriser och vilka förväntningar aktörerna har på enskildas krisberedskapsförmåga. Till grund ligger en enkät skickad till beredskapssamordnare eller motsvarande i samtliga kommuner, landsting och länsstyrelser samt en fokusgrupp med representanter för centrala myndigheter.

    Överlag är offentliga aktörer överens om hur enskilda bör ta ansvar. Under tre dygn börenskilda kunna täcka det egna hushållets behov av vatten, mat, värme och information. Det finns en stark samsyn i att enskilda bör ta ansvar genom att hjälpa varandra vid kriser,exempelvis genom att dela med sig av förnödenheter. Vidare bör enskilda medborgare ta ansvar genom att ha kunskap om risker och följa råd från offentliga aktörer.

    Det finns områden där offentliga aktörer är oeniga om på vilka sätt enskilda bör ta ansvar. Områdena innefattar om enskilda ska fungera som en resurs till det offentligas krishanteringsarbete, tillsammans ansvara för att det är ordning och säkerhet i samhället under ett längre elavbrott, följa myndigheters råd om att vaccinera sig vid smittoutbrott, ha en packad väska och en plan för att snabbt kunna evakuera sin bostad, kunskap om hot ochrisker i närområdet samt om enskilda har ansvar för att förmedla viktig information vid ettförmodat terrorattentat.

    Ansvarsynen skiljer sig mellan lokal och regional nivå. Personer som arbetar på länsstyrelser ser mer långtgående på enskildas ansvar än vad beredskapssamordnare i kommuner och landsting gör.

    Hur tror offentliga aktörer att enskilda agerar och förbereder sig för kriser? Förväntningarna på enskildas krisberedskapsförmåga är låga. De flesta bedömer att enskilda kan klara självförsörjning under högst ett dygn. Bara drygt hälften tror att enskilda är medvetna om att samhällsfunktioner kan sluta fungera normalt vid en kris. Likaså är förväntningarna på i vilken utsträckning människor hjälper varandra ganska låga. Bara drygt 40 procent av de offentliga aktörerna tror att människor hjälper varandravid kriser.

    Ett fåtal människor tros under en kris begå brott, antingen för att få tillgång tillförnödenheter till det egna hushållet eller för att sälja vidare. Enligt forskning är det en vanlig myt att kriser leder till att människor blir överdrivet själviska med plundring eller annan brottslighet som följd. Tvärtom brukar människor vid kriser vara solidariska, hjälpa varandra och dela på de knappa resurser som finns.

    De flesta offentliga aktörer menar att enskildas ansvar bör förtydligas. Det skulle underlätta vid kunskapshöjande informationssatsningar och ge beredskapssamordnarna stöd i arbetet med att öka enskildas krisberedskapsförmåga. För att enskildas krisberedskap ska öka är det dock avgörande med vilja och intresse från allmänhet,politiker och myndigheter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Asp, Viktoria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Frivilligresurser under flyktingsituationen: Frivilliga försvarsorganisationer och trossamfunds förmåga att möta samhällets behov hösten 20152017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Flyktingsituationen hösten 2015 innebar stora påfrestningar för det svenska samhället. Samtidigt fanns ett sällan skådat engagemang och vilja bland allmänheten till att bidra. Det civila samhället gjorde stora insatser för människorna på flykt.

    Studiens vägledande fråga har varit hur frivilliga kan fungera som resurs för att möta samhällets behov vid kriser. Utgångpunkten har varit flyktingsituationen men jämförelser görs med skogsbranden i Västmanland 2014, som också involverade stora mängder frivilliga.

    Frivilligheten är spretig och uppdelad. Skillnader finns i organisering och synen på organisationens roll i krisberedskapen. Det saknas en arena där frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund och andra delar av det civila samhället träffas. Dessutom finns det konkurrens och prestige mellan organisationerna, vilket offentliga aktörer upplevde försvårade deras samverkan med frivilliga. Även frivilligorganisationerna har identifierat prestige som något som försvårade arbetet under hösten 2015. En tydlig skiljelinje i frivilligheten är frågan kring anställning och synen på organisationens oberoende gentemot det offentliga.

    Alla intervjuade offentliga aktörer har haft behov av personella förstärkningsresurser. Det är dock bara Migrationsverket och Umeå kommun som i någon mån har använt frivilliga som personella förstärkningsresurser. Migrationsverket bedömer att de hade behov av ungefär dubbelt så många frivilliga. Matchningen uteblev dock eftersom Migrationsverket saknade förberedda processer kring ersättning, anställning och integrering av frivilliga samtidigt som frivilliga försvarsorganisationer och samarbetskommittén FOS saknade rutiner för att snabbt få frivilliga på plats.

    Förutsättningarna för fungerande samverkan med frivilligorganisationer var inte optimala. Den egna myndigheten var mitt uppe i en kris vilket ledde till ospecificerade förfrågningar och låga krav på frivilligas kompetens och kvalitetssäkring. Situationen gjorde att både offentliga aktörer och frivilliga blev tvungna att testa nya arbetssätt och frångå de vanliga rutinerna.

    Offentliga aktörer förefaller vara som mest nöjda när frivilliga har organiserat sig själva, lyckats lösa alla möjliga problem, och sett behov som de offentliga inte själva har kunnat förutse. Graden av detaljstyrning, som anställning skulle kunna innebära, måste vägas mot graden av frihet för att inte riskera att förlora kärnan i frivilligheten: Drivkraften att göra skillnad.

    Rapporten bygger i första hand på intervjuer med representanter för några kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund och andra delar av det civila samhället. Rapporten innehåller många exempel men ger ingen heltäckande bild över vilken roll frivilliga spelade under hösten 2015. Studien har genomförts på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

    Fulltekst (pdf)
    Frivilligresurser under flyktingsituationen
  • 4.
    Asp, Viktoria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Norbergs kommun: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 ledde till en omfattande räddningsinsats och blev den största samverkansinsatsen på svensk mark sedan det nuvarande krisberedskapssystemet infördes. Syftet med rapporten är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Utvärderingen är skriven av Försvarshögskolan/Crismart på uppdrag av Norbergs kommun, genom Länsstyrelsen i Västmanlands län. Utvärderingen har främst baserats på skriftlig och muntlig information från Norbergs kommun som har erhållits genom processledning, intervjuer och dokumentanalys. Huvudfrågan har varit hur kommunen kan lära och utvecklas av händelsen och utvärderingen ger exempel på inom vilka områden kommunen bör utveckla sin verksamhet samt inom vilka områden det finns goda exempel på beslutsfattande och agerande.

    Måndagen den 4 augusti 2014 nådde skogsbranden, som då hade pågått i fem dagar, Norbergs kommun. Situationen blev snabbt akut. Kommunen påbörjade krishanteringsarbetet på måndagskvällen samtidigt som räddningsledningen övervägde att evakuera stora delar av kommunen. Kommunalrådet aktiverade krisledningsnämnden och nämnden, krisledningsgruppen och krisinformationsgruppen hade möten tillsammans. Det sågs som den lilla kommunens styrka att grupperna kunde arbeta nära varandra. Ingen annan av kommunerna som drabbades av skogsbranden stod inför en lika allvarlig situation som Norberg gjorde under måndagen. Krisledningsnämnden gjorde att beslutsvägarna blev korta och kommunala medel vid behov snabbt kunde omfördelas. I Norbergs fall var det lämpligt att aktivera krisledningsnämnden eftersom det gav kommunen ytterligare verktyg för att hantera krisen.

    Det finns några områden där Norbergs kommun kan lära och utvecklas av skogsbranden. Ingen av de skogsbrandsdrabbade kommunerna skulle ha haft tillräckligt med personal om krisen hade dragit ut på tiden. Uthållighetsaspekten blir särskilt bekymmersam för en liten kommun. För att minska sårbarheten bör kommunen bibehålla kontakter med andra aktörer i närområdet och bli aktiv i de regionala nätverk som finns för krisberedskapsfrågor.

    Samverkan kräver resurser och även det blir därför svårare för en mindre kommun. Samverkansstaben i Ramnäs önskade ytterligare representanter från Norberg, något som kommunen inte menade var möjligt. Norberg är den minsta av de drabbade kommunerna. Den personal som fanns behövde arbeta i kommunen. Norberg och Fagersta delar på en tjänst som beredskapssamordnare. Vid händelser som involverar båda kommunerna blir det en sårbarhet.

    Vid skogsbranden ansvarade länsstyrelsen för att samordna information från olika myndigheter. Trots länsstyrelsens samordning och övertagande av räddningstjänst har kommunerna fortfarande informationsansvar gentemot de egna medborgarna. Norberg tycks knappt ha informerat allmänheten om vilka insatser kommunen själv gjorde med anledning av skogsbranden. Kommunen bör därför fundera på hur förmågan att kommunicera vilka åtgärder kommunen vidtar under en kris kan stärkas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Daléus, Pär
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Deschamps-Berger, Jenny
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Sandberg, Daniel
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Schyberg, Erik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Bara skog som brinner?: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skogbranden i Västmanland 2014 är ur flera aspekter intressant och viktig att dra lärdomar från. Händelsen ledde till en omfattade insats – den största i Sverige i modern tid och innebar att svensk krisberedskap prövades på samtliga nivåer; Staten tog över ledningen av kommunal räddningstjänst, en samverkansstab organiserades, krisledningsnämnder aktiverades, evakuering av medborgare och djur genomfördes, ett stort antal kommunala, statliga och privata aktörer bistod de ansvariga aktörerna under händelsen och Sverige begärde stöd från EU. Ett stort antal frivilligorganisationer och spontanfrivilliga hjälpte till och 69 olika räddningstjänster deltog i arbetet.

    Syftet med denna utvärdering är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Målet är att Länsstyrelsen i Västmanland, Fagersta kommun, Norbergs kommun, Sala kommun och Surahammars kommun ska få ett underlag som bidrar till implementering av lärdomar och fortsatt utveckling av krisberedskapsförmågan. Underlaget ska också vara till nytta och komma till användning för utvecklingen av hela det svenska samhällets krisberedskap.

    Slutsatserna i rapporten visar på flera brister i kopplingen mellan å ena sidan lagstiftning och systemprinciper, och å den andra centrala aktörers förmåga och beredskap att utföra sina uppdrag. Författarna konstaterar att båda sidor av denna ekvation måste utvecklas för att det svenska krisberedskapssystemet inte bara ska stå rustat för nästa svåra skogsbrand utan också för andra, och potentiellt mycket värre, händelser som framtiden kan erbjuda. Vi anser att det vore mer ändamålsenligt att sluta använda ansvarsprincipen och istället säga att svensk krisberedskap bygger på ordinarie förvaltningsstrukturer, på vissa aktörers särskilda ansvar för krisberedskap och på ett geografiskt områdesansvar. Det geografiska områdesansvaret på regional och lokal nivå bör ses över, de krav som idag åligger aktörerna är inte rimliga i förhållande till den kapacitet/förmåga som finns.

    Inom svensk krisberedskap är samverkan en förutsättning för en lyckad krishantering – inte en del av krishanteringen. Begreppet samverkan måste dock sättas i ett sammanhang för att bli meningsfullt och leda till ett resultat. Vi menar att det generellt läggs för mycket kraft och tid på samverkansformer, och för lite på resultatet. Samverkan är inget eget område, det är en förutsättning för att nå resultat – en metod. En metod som måste utvecklas inom samhällsskydd och beredskap. Samverkan är inte viktig i sig, det är resultatet av samverkan som är viktigt.

    MSB bör utveckla sitt expertstöd (framför allt juridiskt operativt stöd), till aktörer under en händelse. Nationella stödresurser bör utformas utifrån grundliga behovsinventeringar och bli föremål för informationsinsatser i syfte att de skall kunna göra nytta i svåra händelser.

    Det finns anledning att fundera över om inte LEH kan förtydligas avseende vem eller vilken funktion i kommunerna (och landstingen) som har mandat att besluta om att man befinner sig i en extraordinär händelse.

    Kriser ställer ganska skilda krav på en organisation beroende på art, allvar och tidsutdräkt. Många beredskapsrelaterade tjänster är undanskymda i organisationsmatrisen och integreras inte på ledningsnivå när något händer. Funktionerna för Tjänsteman i beredskap och liknande beredskaps- och larmfunktioner måste brygga över organisationens alla relevanta kompetensområden. TiB:en måste förstå och veta vem i organisationen som kan vad och hur de kan aktiveras, precis som hen ska känna till när externa aktörer ska informeras. Detta är ett organisatoriskt utvecklingsarbete man inte blir färdig med och som man bör vara beredd att investera i.

    Utvärderingen visar att U-sam bör utvecklas för att kunna uppnå sitt syfte – att utgöra den främsta regionala samverkansfunktion i U-län. U-Sam bör ses över, dels avseende representationen av de ingående aktörerna, kombinerbarhet med särskilda staber/insatsorganisationer, och dels avseende förankring både på myndighetschefsnivå och på politisk nivå. Länsstyrelsens särskilda krishanteringsorganisation gjorde dock ett gediget efterarbete, och organisationen använde sig dessutom på ett bra sätt av erfarenheter och lärdomar från efterarbetet i tidigare händelser. Vi anser att organisationens arbete med fördel kan användas av andra aktörer inom svensk krisberedskap – som en utgångspunkt i efterarbetet av framtida händelser som drabbar många drabbade aktörer och medborgare. En betydande del av den särskilda krishanteringsorganisationen arbete hade dock inte kunnat genomföras, om inte extra medel hade tillskjutits.

    Vi anser också, mot bakgrund av Försvarsmaktens betydande roll vid civila samhällskriser, och mot bakgrund av att regeringen nu anser att det finns behov av att analysera och förtydliga Försvarsmaktens roll iii inom samhällets krisberedskap, att det finns all anledning att i större utsträckning uppmärksamma det stöd Försvarsmakten gett och ger vid samhällskriser.

    Slutligen föreslås en fokusförflyttning inom området Samhällskydd och beredskap – Scenarier och typhändelser är relevanta för att komma underfund med sårbarheter och brister, men det bör inte vara primärt fokus för övningar och utbildningar. Istället bör tyngdpunkten tydligare läggas på de funktioner/förmågor som behövs för att en kris ska kunna hanteras och avslutas.

    Vi anser att de faktorer som hade störst betydelse för hanteringen av skogsbranden i Västmanland i augusti 2014 var lika delar engagemang, mod, erfarenhet och personliga kontakter. I svåra händelser tenderar de som sätts att hantera dem att fokusera på att lösa uppgiften och skala bort formella krav och upplevt irrelevanta kommunikations- och samverkansvägar. Det finns mycket utvecklingsarbete kvar för att hela det regelverk som omger krishanteringsinsatser naturligt ska stödja och komplettera en sådan mentalitet och stärka den samlade insatsen, snarare än att sätta upplevda käppar i hjulet för dessa vanligen mycket pressade individer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Helena, Hermansson
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Sara, Sjölund
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Utvärdering av grundkurs för Räddningsinsats: Måluppfyllelse och målrelevans2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Över 60 procent av brandmännen i Sverige är anställda som räddningstjänstpersonal i beredskap och arbetar deltid inom kommunal räddningstjänst. Deras huvudsakliga utbildning är grundkurs för Räddningsinsats som årligen genomförs på ett flertal platser i landet med MSB som huvudman.

    Utvärderingen visar att grundkurs för Räddningsinsats är en uppskattad utbildning, både av studerande och avnämare, som i hög grad uppfyller räddningstjänsternas behov. Trots detta finns det många förslag på förbättringar av utbildningen. Många synpunkter handlar om att anpassa utbildningen till förändringar som skett inom räddningstjänsterna. Kunskapsområdet Prehospitalt akut omhändertagande bör utökas med suicidkunskap, anhörigstöd och socialt omhändertagande samt hjärt-lungräddning för att anpassa kunskapsområdet till nya behov. För att öka studerandenas förståelse för samtliga kunskapsområdens relevans bör en stor del av undervisningen och övningarna vara ämnesövergripande. Övningarna bör också genomföras med en flexibel syn på insatsorganisation och med ett jämnt fokus på olika släckmetoder.

    Många respondenter har efterfrågat en anpassning av grundkurs för Räddningsinsats till lokala förhållanden. Eftersom skillnaderna mellan landets räddningstjänster vad gäller organisering, riskbilder och stationernas behov, är stora bör en sådan anpassning göras under preparandkursen och inte under grundkursen.

  • 7.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Sjölund, Sara
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Enskildas ansvar vid allvarliga olyckor och kriser: Det offentligas syn och den enskildes agerande2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten belyser det offentligas syn på enskildas ansvartagande och enskildas faktiska agerande före, under och efter allvarliga olyckor och kriser. Offentliga dokument som utredningar, skrivelser och propositioner från åren 2001-2013 har analyserats. Hur den enskilda har agerat har undersökts genom en tematisk analys av befintliga studier och utvärderingar. Ett särskilt fokus har legat på enskildas agerade under flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004, stormen Gudrun 2005, den nya influensan 2009 och snöovädret 2010.

    Genomgången av de offentliga dokumenten visar att enskildas ansvar ofta beskrivs i generella ordalag. Ansvaret har blivit något tydligare sedan utredningen Säkerhet i en ny tid gavs ut 2001 och fram till budgetpropositionen 2012. Den övergripande bilden som ges är att enskilda inom rimliga ramar ska vara förberedda och kunna hantera uppkomna situationer. Om enskilda genom att vara förberedda själva kan klara mindre situationer ökar förutsättningarna för att det offentliga ska kunna hantera de mer omfattande konsekvenserna av allvarliga händelser.

    I de offentliga dokumenten poängteras vikten av information till allmänheten. Informationen ska ge enskilda kunskap om hur krishanteringssystemet fungerar, vilka aktörer som ansvarar för vad och hur gränsdragningen mellan samhällets ansvar och enskildas ansvar ser ut. Det offentliga har även stor tilltro till att information och kunskap ska leda till att enskilda förbereder sig inför olyckor och kriser. Forskning visar dock att kunskap om risker inte per automatik leder till att man vidtar säkerhetsåtgärder, som att teckna försäkringar, vaccinera sig eller undvika risker. I vilken utsträckning enskilda vidtar säkerhetsåtgärder handlar istället om social inkludering, inkomstnivå, personliga rutiner samt hur man ser på ansvarsfördelningen mellan enskilda och det offentliga.

    Allmänheten har höga förväntningar på att samhället ska fungera och att det offentliga ska ge skydd och stöd i en kris. I flera utredningar, propositioner och lagtexter har det offentliga försökt sätta förväntningarna på vad de anser vara en rimlig nivå. Det innebär att ansvaret i första hand ska ligga på den enskilde och att försäkringar är en viktig del för att den enskilde ska kunna ta ansvar. Vid ett antal kriser har det offentliga stöttat enskilda och inledande krav på ersättning har slopats. Detta agerande ger allmänheten dubbla budskap. Om det offentliga önskar att enskildas förväntningar i högre utsträckning ska överensstämma med lagstiftningen bör detta återspeglas i krishanteringen.

    Fulltekst (pdf)
    Enskildas ansvar vid allvarliga olyckor och kriser
  • 8.
    Baez Ullberg, Susann
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Desastre, Memoria y Economía Solidaria: El caso de la Ciudad Santa Fe y sus Inundaciones2015Inngår i: Revista de Extensión Universitaria, ISSN 2250-4591, nr 5, s. 90-97Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [es]

    La inundación de 2003 que afectó la ciudad de Santa Fe tuvo profundas repercusiones en la comunidad urbana. En 2005, las personas afectadas todavía estaban tratando de reconstruir sus vidas, tanto materialmente como afectivamente. Los recuerdos de los momentos previos, simultáneos y posteriores a la inundación marcaron su vida diaria. Este artículo analiza de qué manera los recuerdos de la inundación estaban intrínsecamente impregnados en la vida cotidiana y posdesastre de los barrios en el oeste de la ciudad y en particular cómo se tejían estas memorias en las relaciones de la economía solidaria de los habitantes. El estudio se basa en trabajo de campo etnográfico en dicha ciudad entre los años 2005–2011.

  • 9.
    Baez Ullberg, Susann
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Desastre y Memoria Material: La Inundación 2003 en Santa Fe, Argentina2017Inngår i: Ibero-Americana, Nordic Journal of Latin American Studies, ISSN 0046-8444, Vol. 46, nr 1, s. 42-53Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [es]

    El 29 de abril de 2003, ocurrió la peor inundación catastrófica en la historia de la ciudad argentina de Santa Fe de la Vera Cruz. Al poco tiempo, el desastre se convirtió en una cuestión política, ya que se habían realizado graves acusaciones contra las autoridades y tomadores de decisiones con respecto a la negligencia, la corrupción y la falta de preparación para desastres. Surgió un movimiento de protesta demandando tanto la asignación de responsabilidades, como la compensación económica por las pérdidas sufridas por las víctimas. Este artículo analiza el papel de la memoria material y el olvido en el escenario del posdesastre, y más específicamente cómo los diferentes actores sociales en Santa Fe usaron los lugares y los objetos en una contienda por construir un memo-paisaje del desastre. El análisis se basa en etnografía de trabajo de campo translocal y transtemporal realizado en Santa Fe entre 2004 y 2011, y aplica las teorías antropológicas y sociológicas de la memoria a fines de analizar estos procesos.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Baez Ullberg, Susann
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Editorial: La Contribución de la Antropología al Estudio de Crisis y Desastres en América Latina2017Inngår i: Ibero-Americana, Nordic Journal of Latin American Studies, ISSN 0046-8444, Vol. 46, nr 1, s. 1-5Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [es]

    El tema del presente número especial el de los eventos críticos, extraordinarios y disruptivos; de los sucesos y situaciones que interrumpen un determinado orden social, ya sean de índole ambiental, tecnológico, financiero, político o social, y que tienen un impacto grande en la sociedad involucrada. Nos proponemos aquí introducir al lector cómo se puede abordar este objeto de estudio desde la antropología social. El problema de los desastres y de las crisis no es de ahora, ni es exclusivo de América Latina. No obstante, en la región han aumentado dramáticamente los impactos de los desastres de origen hidrometeorológico y geológico en el último siglo (BID 2010; UNISDR y Corporación OSSO 2013) y muchos países tienen experiencia histórica y reciente de profundas crisis sociales, políticas y económicas. Son eventos complejos y con un alto impacto social, político y económico que representan un desafío muy grande para las sociedades para gestionar, mitigar y reducir. Como tales, los estudios científicos sobre la problemática son indispensables para comprender tanto causas como efectos y así desarrollar soluciones sostenibles.

    En este número especial se presentan cuatro artículos que presentan casos empíricos de América Latina, con énfasis en Argentina y Brasil, que demuestran cual puede ser el aporte antropológico para analizar los eventos críticos, antes, durante y después. El número no aspira dar una visión exhaustiva de la antropología de desastres y crisis en América Latina, sino dar cuenta de un campo de investigación en crecimiento en la región que ya está haciendo importantes contribuciones, tanto a los estudios multidisciplinarios de los eventos críticos, como a las políticas de reducción de riesgo y de gestión de crisis y desastres.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Baez Ullberg, Susann
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier). School of Global Studies, Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Forgetting Flooding?: Post-disaster livelihood and embedded remembrance in suburban Santa Fe, Argentina2017Inngår i: Nature and Culture, ISSN 1558-6073, E-ISSN 1558-5468, Vol. 12, nr 1, s. 27-45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Flooding has long been a recurrent problem in the Argentinian city of Santa Fe, mainly affecting the poverty-stricken suburban outskirts. In 2003 one of the worst floods ever occurred, which also affected residents in the middle income sectors who had never been flooded before and who reacted with an extraordinary process of commemoration and protest against the government for its lax disaster management. Paradoxically, most other past disastrous floods in the city’s history seem to dwell in the shadows of social oblivion. Drawing on ethnographic fieldwork in the years 2004–2011, this article analyzes how local flood memories are made through daily life practices and places in the suburban outskirts, more than through public commemorations, which has implications for vulnerability and risk.

  • 12.
    Baez Ullberg, Susann
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    La Gestión de las Inundaciones y la Lógica de Omisión en la Ciudad de Santa Fe, Argentina2015Inngår i: Riesgos al Sur: Diversidad de Riesgos de Desastres en Argentina / [ed] Jesica Viand & Fernando Briones, Buenos Aires: Imago Mundi Editores , 2015, s. 49-60Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Baez Ullberg, Susann
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    La Mémoire de la Catastrophe et des Lieux: Le Cas de la Inundación de 2003 à Santa Fe, Argentine2016Inngår i: Traces: mémoires et politiques des désastres en Amérique latine / [ed] Diego Zenobi, Susann Baez Ullberg and Silva da Camargo Telma., Paris: L'Harmattan, 2016, s. 26-46Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Baez Ullberg, Susann
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Marcas de Agua: Un Análisis Antropológico de Inundaciones Urbanas y Memoria Social en la Ciudad de Santa Fe2016Inngår i: Pensamiento social sueco sobre América Latina / [ed] Maria-Therese Gustavsson & Fredrik Uggla, Buenos Aires: CLACSO , 2016, s. 267-296Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Baez Ullberg, Susann
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Memory and methodology: Translocal and transtemporal fieldwork in post-disaster Santa Fe (Argentina)2015Inngår i: Governing disasters: beyond risk culture / [ed] Sandrine Revet & Julien Langumier, New York: Palgrave Macmillan, 2015, s. 163-189Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Baez Ullberg, Susann
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Underlåtandets logik i argentinsk katastrofriskreducering2016Inngår i: Katastrofriskreducering: perspektiv, praktik, potential / [ed] Susann Baez Ullberg & Per Becker, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, s. 241-262Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Baez Ullberg, Susann
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Becker, Per
    Lunds universitet.
    Katastrofriskreducering: Ett mång­vetenskapligt forskningsfält och ett tvärsektoriellt politikområde2016Inngår i: Katastrofriskreducering: perspektiv, praktik, potential / [ed] Susann Baez Ullberg & Per Becker, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, s. 23-58Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Baez Ullberg, Susann
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Becker, PerLunds universitet.
    Katastrofriskreducering: perspektiv, praktik, potential2016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Varför bosätter sig människor på riskfyllda platser? Hur beter sig människor i en katastrof och vilken betydelse har religion, hushåll och försörjning för återhämtning? Lär vi oss av våra kriserfarenheter och vilken roll spelar motivation och kollektiva minnen för detta? Är kapacitetsutveckling, multisektoriell samverkan och övning en hållbar väg mot reducerad katastrofrisk? Dessa är några av de många frågor som denna bok besvarar. 

    Katastrofriskreducering är ett växande område, såväl politiskt som inom forskning och utbildning. Det handlar om att förstå de samhällsprocesser som skapar risk för katastrofer och som påverkar villkoren för organisationer och individer att hantera dem. Denna kunskap kan bidra till att minska exponering och sårbarhet för människor, egendom och miljö och utveckla samhällens, organisa­tioners och enskildas förmåga att reducera risker och hantera katastrofers konsekvenser, vad som på senare tid kallas resiliens. Katastrofriskreducering innehåller både teoretiska kapitel och empiriska fallstudier baserade på aktuell forskning om katastrofrisk­reducering.

    Boken ger läsaren en god översikt av detta mång­vetenskapliga kunskapsområde, genom att beskriva och problematisera centrala begrepp och perspektiv. Det här är en bok som vänder sig till såväl studenter och forskare som praktiskt verksamma beslutsfattare inom krisberedskap, humanitära insatser och riskhantering på myndigheter, i kommunal verksamhet och i icke-statliga organisationer.

  • 19.
    Baez Ullberg, Susann
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Skill, Karin
    Linköping University, Linköping, Sweden.
    The Asamblea: Social Protest and Political Mobilization in Contemporary Argentina2017Inngår i: Meeting Ethnography : Meetings as Key Technologies of Contemporary Governance, Development, and Resistance / [ed] Jen Sandler och Renita Thedvall, London, New York: Routledge, 2017, 1, s. 69-87Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 20.
    Baez Ullberg, Susann
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Warner, Jeroen
    Wageningen Universiteit, Netherlands.
    Mjuk infrastruktur central för katastrofriskreducering2016Inngår i: Mänsklig säkerhet, nr 2016-12-15Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Baez Ullberg, Susann
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Warner, Jeroen
    Wageningen Universiteit, Nederländerna.
    The Relevance of Soft Infrastructure in Disaster Management and Risk Reduction2016Inngår i: UN Chronicle, ISSN 1564-3913, Vol. LIII (53), nr 3Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Becker, Per
    et al.
    Division of Risk Management and Societal Safety, Lund University, Sweden.
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier). CNDS.
    The System for Crisis Management in Sweden: Collaborative, Conformist, Contradictory2017Inngår i: Handbook of Disaster Risk Reduction and Management / [ed] Madu, Christian N.; Kuei, Chu Hua, World Scientific, 2017, 1, s. 69-95Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter introduces the system for crisis management in Sweden. Over the last century, Sweden has gone from being a poor European backwater to being among the countries with the highest human development in the world. The droughts and harsh winters that killed thousands and drove numerous Swedes to emigrate in the past are mere distractions today and the contemporary system for crisis management is designed to deal with a broader variety of crises than the ones triggered by natural hazards. The system is based on the principles of responsibility, parity and proximity, and distributes sector and area responsibility for crisis management to numerous actors. It is built to a great extent on collaboration between these actors, which is challenging but working relatively well in the cultural context of consensus-seeking and compliance to official guidelines and accepted rules of engagement. However, the system is in itself ambiguous in the sense of distributing responsibility to all kinds of actors and then focusing almost exclusively on public actors in legislation, guidelines and practice. There is also often a gap between policy and practice concerning how area responsibility is exercised, and a lack of clarity in current sector specific legislation

  • 23.
    Bohlin, Sinikka
    et al.
    Föreningen Norden.
    Sundelius, Bengt
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Från nordiska solidaritetslöften till gemensam samhällssäkerhet2014Inngår i: Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, ISSN 0029-1501, nr 4, s. 421-424Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Boin, Arjen
    et al.
    Department of Political Science, Leiden University, Leiden, The Netherlands.
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Explaining Success and Failure in Crisis Coordination2015Inngår i: Geografiska Annaler. Series A, Physical Geography, ISSN 0435-3676, E-ISSN 1468-0459, Vol. 97, nr 1, s. 123-135Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In virtually every assessment of responses to large-scale crises and disasters, coordination is identified as a critical failure factor. After the crisis, official committees and political opponents often characterize the early phases of the response as a ‘failure to coordinate.’ Not surprisingly, improved coordination quickly emerges as the prescribed solution. Coordination, then, is apparently both the problem and the solution. But the proposed solutions rarely solve the problem: coordination continues to mar most crises and disasters. In the absence of a shared body of knowledge on coordination, it is hard to formulate a normative framework that allows for systematic assessment of coordination in times of crisis. As coordination is widely perceived as an important function of crisis and disaster management, this absence undermines a fair and balanced assessment of crisis management performance. This paper seeks to address that void. We aim to develop a framework that explains both the failure and success of crisis coordination. We do this by exploring the relevant literature, reformulating what coordination is and distilling from research the factors that cause failure and success.

  • 25.
    Boin, Arjen
    et al.
    Crisisplan & Leiden University.
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Pintore, Giovanni
    CRS4 Visual Computing Group Pula(CA), Italy.
    Ganovelli, Fabio
    ISTI-CNR Pisa, Italy.
    Leventakis, George
    Center for Security Studies - KEMEA Athens, Greece.
    Ahmad, Alexandre
    DIGINEXT Toulouse, France.
    Balet, Olivier
    DIGINEXT Toulouse, France.
    Building an IT Platform for Strategic Crisis Management Preparation2014Inngår i: 10th International Conference on Wireless and Mobile Computing, Networking and Communications (WiMob), IEEE conference proceedings, 2014, s. 20-27Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents the result of the work achieved in the frame of three successive European Projects, which aimed to build an innovative system to assist security managers in the crisis preparation, training and management phases. The iterative approach of the consortium is presented, as well as the results. A novel interactive and shared Common Operational Picture is proposed which has been validated by three large scale demonstrations. On-going and future work focusing on the security concepts and measures of building interiors is moreover presented.

  • 26.
    Boin, Arjen
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen.
    McConnell, AllanHart, Paul 'tFörsvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Governing After Crisis: The Politics Of Investigation, Accountability And Learning2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Boin, Arjen
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen.
    't Hart, Paul
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    McConnell, Allan
    Conclusions: the politics of crisis exploitation2008Inngår i: Governing after crisis: the politics of investigation, accountability and learning / [ed] Boin, Arjen och Mcconnell, Allan och 't Hart, Paul, Cambridge: Cambridge University Press , 2008, s. 285-316Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Boin, Arjen
    et al.
    Leiden University, The Netherlands..
    ´t Hart, Paul
    Utrecht School of Governance, and The Netherlands School of Government in The Hague, The Netherlands..
    Stern, Eric
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier). Uppsala Universitet, Sweden..
    Sundelius, Bengt
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier). Uppsala Universitet, Sweden..
    The Politics of Crisis Management: Public Leadership under Pressure2005Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Crisis management has become a defining feature of contemporary governance. In times of crisis, communities and members of organizations expect their leaders to minimize the impact of the crisis at hand, while critics and bureaucratic competitors try to seize the moment to blame incumbent rulers and their policies. In this extreme environment, policy makers must somehow establish a sense of normality, and foster collective learning from the crisis experience. In this uniquely comprehensive analysis, the authors examine how leaders deal with the strategic challenges they face, the political risks and opportunities they encounter, the errors they make, the pitfalls they need to avoid, and the paths away from crisis they may pursue. This book is grounded in over a decade of collaborative, cross-national case study research, and offers an invaluable multidisciplinary perspective. This is an original and important contribution from experts in public policy and international security.

    • Offers the first comprehensive analysis of the special nature of political/public leadership in major crisis • Unique multidisciplinary perspective on crisis management • Grounded in over a decade of collaborative, cross-national in-depth case study research

  • 29.
    Bondesson, Sara
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier). Department of Government, Uppsala University, Sweden; Center for Natural Disaster Science (CNDS), Sweden.
    Bottom-Up Organizing and Empowerment in Post-Disaster Work2016Inngår i: The 6th International Disaster and Risk Conference IDRC Davos 28 Aug - 01 Sep 2016: Panel on Community Resilience, 2016, s. 93-97Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Bondesson, Sara
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Deliberative democratic versus difference democratic ideals in practice for dealing with background inequality: Insights from a participatory space in the wake of a disaster2018Inngår i: The 68th Political Studies Association (PSA) Annual International Conference in Cardiff, Wales.  25-28 March: Panel: Revisiting Difference Democracy: Identity, Diversity, and Inclusion in the 21st Century (PDD SG), 2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This article focuses on how democratic ideals are translated into practice with regard to dealing with background inequality between participants in participatory spaces. The paper draws on a tension between deliberative democracy and difference democracy. Although recent decades have seen a closing of the gap between these two streams of democratic theorizing, they could still be said to propose different methods for dealing with background inequality between participants. This paper builds on an ethnographic study of Rockaway Wildfire, a local branch of the wider Occupy Sandy network that emerged in the aftermath of Hurricane Sandy in New York City in 2012, to organize politically with socio-economically marginalized communities struck by the storm, with the aim to empower them. Occupy activists held and practiced ideals best conceptualized as being part of a difference democratic theory whereas the residents instead questioned, challenged and resisted these methods, based on ideas adhering to a deliberative democratic reasoning. Through an analysis building on participatory observations, field observations and interviews, three theoretical problems are brought to light: the problem of situated marginalization beyond commonly acknowledged identity markers, the problem of variation in individual agency and the problem of intersectional positions.

  • 31.
    Bondesson, Sara
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Gender Mainstreaming of Disaster Risk Reduction: A Research Strategy for Exploring Challenges to Gender Equality2017Inngår i: Swedish Political Science Association (SWEPSA) Annual meeting in Karlstad, Sweden. 4-6 October, 2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This article devises a road ahead for future studies of gender mainstreaming of Disaster Risk Reduction (DRR) processes. In comparison to other fields, DRR processes lag behind in implementing a gender perspective, despite decades of activism among practitioners, activists and researchers. More research is needed to understand why this is so, since there is only a handful studies focusing the issue and none that systematically explores this failure. In comparison, there is an abundance of research done on gender mainstreaming within other fields of practice. With help of this bulk of research, the article extends the limited research done on gender mainstreaming of DRR. Gender mainstreaming theory from other fields is used to identify relevant factors that may hinder effective gender mainstreaming of DRR, in order to devise a solid research strategy for more systematic research on the topic in the future.

  • 32.
    Bondesson, Sara
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Owning the Space: Challenges in Participatory Recovery after Hurricane Sandy2014Inngår i: The American Political Science Association (APSA) Annual Meeting in Washington DC, USA. August 28 - 31, 2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Bondesson, Sara
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Politiskt producerade katastrofer drabbar världen2017Inngår i: Mänsklig säkerhet, artikkel-id 15 septemberArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Bondesson, Sara
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Risker, kriser och katastrofer: vem drabbas och vems hörs?2016Inngår i: Mänsklig Säkerhet, nr 2016-02-16Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Bondesson, Sara
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier). Department of Government, Uppsala University.
    Vulnerability and Power: Social Justice Organizing in Rockaway, New York City, after Hurricane Sandy2017Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This is a study about disasters, vulnerability and power. With regards to social justice organizing a particular research problem guides the work, specifically that emancipatory projects are often initiated and steered by privileged actors who do not belong to the marginalized communities they wish to strengthen, yet the work is based on the belief that empowerment requires self-organizing from within. Through an ethnographic field study of social justice organizing in the wake of Hurricane Sandy in Rockaway, New York City, the thesis explores whether and how vulnerable groups were empowered within the Occupy Sandy network. It is a process study that traces outside activists attempts at empowering storm-affected residents over time, from the immediate relief phase to long-term organizing in the recovery phase. The activists aimed to put to practice three organizing ideals: inclusion, flexibility and horizontality, based on a belief that doing so would enhance empowerment. The analysis demonstrates that collaboration functioned better in the relief phase than in the long-term recovery phase. The same organizing ideals that seem to have created an empowering milieu for storm-affected residents in the relief phase became troublesome when relief turned to long-term recovery. The relief phase saw storm-affected people step up and take on leadership roles, whereas empowerment in the recovery phase was conditional on alignment with outside activists’ agendas. Internal tensions, conflicts and resistance from residents toward the outside organizers marked the recovery phase. It seems that length of collaborative projects is not the only factor for developing trust but so is complexity. The more complex the activities over which partners are to collaborate the less easy it is. Based on this we could further theorize that the more complex the work is the more challenging it is for privileged groups to give away control. The internal struggles of the organization partially explain the failures to influence an urban planning process that the organization attempted to impact, which connects the micro-processes with broader change processes toward transformation of vulnerability.

    Download (jpg)
    omslag
  • 36.
    Brown, Christer
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier). Radbouds universitet Nederländerna.
    The 2005 Hurricane Katrina response failure: Seeing preparedness for foreseeable complex problems through a neo-institutional lens2015Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Governmental organisations often fail to prepare themselves adequately for complex problems such as natural disasters. This is remarkable because these threats are usually studied intensively and governments do develop plans for such situations. Christer Brown demonstrates in his thesis that the complexity of governmental systems and the mutual interdependence of various government organisations hinder the preparations for something like a natural disaster. This particularly applies to government organisations which have to operate in a many-layered administrative system. Brown investigated the case of the American Federal Emergency Management Agency (FEMA), which appeared to be insufficiently prepared to respond adequately during the disaster caused by hurricane Katrina in Louisiana in 2005. This was apparently due to a shift in political attention from natural disasters to terrorism within the FEMA, and this forced the agency to establish different priorities for its policies.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Brown, Christer
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Eriksson, Kerstin
    A Plan for (Certain) Failure: Possibilities for and Challenges of More Realistic Emergency Plans2008Inngår i: International Journal of Emergency Management, ISSN 1471-4825, E-ISSN 1741-5071, Vol. 5, nr 3/4, s. 292-310Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 38.
    Brown, Christer
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Fors, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Kallin, Susanne
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Samverkan och informationsdelning: i hot och kris2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Brown, Christer
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Johansson, Anders
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Massevakueringen inför orkanen Gustav: erfarenheter och lärdomar för det svenska krishanteringssystemet2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Brown, Christer M.
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Ivarsson, Sophia
    Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och management (ILM).
    Women as Crisis Managers: The Need to Consider Crisis Management from a Gender Perspective2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Brändström, Annika
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier). Utrecht University.
    Crisis, Accountability and Blame Management: Strategies and Survival of Political Office-Holders2016Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Crises are an integral part of our modern world; they are breaking points that disturb our sense of normalcy. While some of them are treated as ‘normal incidents’ that are bound to occur in a vast and complex array of governmental activities, others spark a blaze of media attention, public emotions, and political upheaval. This thesis explores how political office-holders respond to incidents that are perceived as blameworthy and how crisis-induced accountability processes affect their political careers. In an attempt to determine this, a series of case studies containing elements of high-pressure crisis-induced accountability were examined. Strategies employed by top political actors in coping with accountability and blame are identified and discussed. Crises often trigger discussions on accountability and top political actors engage in a framing contest over defining the causes of the crisis and who or what should be held responsible. This is a staged and dynamic process in which key actors employ different strategies in several arenas for managing and ultimately assigning blame for the unwanted event. These processes are shaped in relation to issues regarding causality, agency, and responsibility. In addition to the fact that crises can be managed on different ‘levels’ and arenas, we can also see that certain contextual and situational factors (such as personal experience and the constitutional framework of the cabinet) can constrain or enable how blame is managed and ultimately what the consequences will be for the careers of top political office-holders.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Brändström, Annika
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Crisis Accountability: Ministerial Resignations in Sweden2015Inngår i: Scandinavian Political Studies, ISSN 0080-6757, E-ISSN 1467-9477, Vol. 38, nr 3, s. 301-320Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Accountability processes after crisis events sometimes entail harsh criticism from public and political players alike, forcing cabinet ministers to be on top of the political game and sometimes even resign. However, harsh accountability processes are just as likely to leave ministers undamaged. This article combines two existing theories that propose different factors to account for variation in outcomes: ministerial resignations as a consequence of cabinet formation and individual positions; or resignations as a result of blame management strategies involving individual actors within the cabinet and beyond. Ten crisis episodes in Sweden are analysed and compared. The findings suggest that individual political power bases and experience matter to how well blame management strategies can be employed, while the composition of the government gives structural constraints. The dynamic interplay and framing battle between incumbent decision makers, and external arenas and the skill with which individual ministers engage and frame responsibility, play a key role in determining their post-crisis careers.

  • 43.
    Brändström, Annika
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    t Hart, Paul
    Utrecht School of Governance, Utrecht.
    Governing by looking back: historical analogies and crisis management2004Inngår i: Public Administration, ISSN 0033-3298, E-ISSN 1467-9299, Vol. 82, nr 1, s. 191-210Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article offers a conceptual framework that broadens and enhances our understanding of the role of 'history' in contemporary governance and the attempts by policy-makers to 'manage' critical issues. Building upon the literature on historical analogies in policy-making, we distinguish three dimensions that clarify how the past may emerge in and affect the current deliberations, choices and rhetoric of policy-makers. We apply this in a comparative examination of two cases of crisis management where historical analogies played an important part: the Swedish response to (alleged) submarine intrusions in 1982, and the European Union sanctions against Austria in 1999. We induce from the case comparison new concepts and hypotheses for understanding the role of historical analogies in public policy-making and crisis management.

  • 44. Brändström, Annika
    et al.
    Kulpers, Sanneke
    Daléus, Pär
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    The politics of tsunami responses: comparing patterns of blame management in Scandinavia2008Inngår i: Governing after crisis: the politics of investigation, accoutability and learning / [ed] Arjen Boin, Allan McConnell och Paul 't Hart, Cambridge and New York: Cambridge University Press , 2008, s. 114-147Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Brändström, Annika
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Swinkels, Marij
    Utrecht University.
    Crisis accountability and career management in the Netherlands2015Inngår i: Organizing after crisis: The challenge of learning / [ed] Nathalie Schiffino, Laurent Taskin, Céline Donis and Julien Raone, Berlin: Peter Lang Publishing Group, 2015, 1, s. 131-158Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 46.
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Beslutskontext, beslutsfattande och gruppdynamik2015Inngår i: Perspektiv på krishantering / [ed] Deverell, Edward, Hansén, Dan, Olsson, Eva-Karin, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, s. 45-72Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier). Center of Natural Hazards and Disaster Science.
    Crisis Decision Making and Management2017Inngår i: The SAGE Encyclopedia of Political Behavior / [ed] Moghaddam, Fathali M., London: Sage Publications, 2017, 1Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Crisis management studies is a research area that analyzes how public and private actors respond to events that threaten individuals and society. There are many organizational and societal processes that enter this empirical space, and several social science disciplines have contributed to the development of this research area, such as sociology, political science, psychology, public administration, and international relations. A core question when studying the management of crises will always be: What characterizes high-stakes decisions made under pressing circumstances? When starting to answer this question, we need an understanding of both psychological and institutional forces that surround the situation in order to see the individual decision maker in context.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Ideas in Foreign Policy Decision Making: The Invasion of Iraq2012Inngår i: Rethinking Foreign Poicy / [ed] Bynander, Fredrik & Guzzini, Stefano, London: Routledge, 2012, s. 163-175Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier). CNDS.
    Krisledning som säkerhetspolitik och myndighetsutövning2016Inngår i: Uppdragstaktik på svenska: en vän- och debattbok tillägnad överste Jan Mörtberg / [ed] Ahlgren, Patrik, Engelbrekt, Kjell, Wedin, Lars, Stockholm: Försvarshögskolan (FHS), 2016, s. 115-131Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Nationalism and Politics: The Political Behavior of Nation States2002Inngår i: Journal of Contingencies and Crisis Management, ISSN 0966-0879, E-ISSN 1468-5973, Vol. 10, nr 3, s. 231-232Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
1234567 1 - 50 of 356
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf