Logotyp: till Försvarshögskolans hemsida

fhs.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 109
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Markus
    Försvarshögskolan.
    Från havets bönders bad-djävlar till marinens EOD: en fallstudie i svensk försvarstransformation2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I avsaknad av ett existentiellt hot påbörjades efter kalla krigets slut en transformation av de europeiska försvarsmakterna. Den europeiska integrationen skulle öka staternas säkerhet varpå försvarbudgetarna sakta krympte samtidigt som EU:s fria rörligheter även förenklade rörligheten av skadliga och oönskade element. Kombinationen av bristande ekonomi och en utökad hotbild krävde flexibla och kostnadseffektiva förband. Försvarmakten deklarerade under perioden "strategisk timeout" där den strategiska försvarsplanering reducerades till ett minimum i syfte att istället identifiera Försvarsmaktens framtida förmågor samt vilka förband som skulle bistå med förmågorna. Den ursprungliga ambitionen reducerades kraf-tigt av krympande försvarsanslag och stor påverkan av regional- och industripolitik. För-svarsmakten befann sig i en kaotisk period där förbanden agerade främst för sitt eget bästa snarare än Försvarsmaktens.

    Under dessa förutsättningar var förbandens närvaro på den internationella insatsarenan en försäkring för förbandets överlevnad.

    Röjdykardivisionen utvecklade under perioden det nya förbandet marinens EOD med för-måga att röja minor både på land och under ytan.

    Uppsatsen har syftat till att förklara varför, i konkurrens med andra minröjande förband, Röjdyk tilläts utveckla en förmåga som sedan utnyttjades på den internationella landarenan.

    Denna uppsats gör en ansats att förklara fenomenet med hjälp av Graham Allisons tre förkla-ringsmodeller som betraktar händelser ur ett rationellt perspektiv, ett organisatoriskt per-spektiv och ett maktkampsperspektiv.

    Resultatet beskriver bl.a. att Röjdyk kunde utvecklas på grund av att förbandet var kostnads-effektivt och insatsfokuserat, producerade välavvägda och realistiska handlingsalternativ, hade den gemensamma viljan inom hela förbandet att sträva mot ett tydligt mål.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Andersson, Emmelie
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det svenska totalförsvaret utvecklades under och efter andra världskriget för att skapa en trovärdig försvarsförmåga och en förmåga till självförsörjning. Över tid förbättrades omvärldsläget. Med nya behov att möta kriser och olyckor växte ett krisberedskapssystem fram som formaliserades i början av 2000-talet. Under de senaste åren har omvärldsläget förändrats och hotbilden mot Sverige och svenska intressen försämrats i flera avseenden. Detta har gjort att totalförsvarsplaneringen återigen har upprättats, vilket också får betydelse för krisberedskapen.

    Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige ger en historisk beskrivning av totalförsvaret och samhällets säkerhet, från 1901 och fram till idag, med fokus på förändringar i hotuppfattning, lagstiftning och inriktning. Läsaren får fördjupa sig i det politiska system och juridiska förutsättningar som utgör krisberedskapens och totalförsvarets verktygslåda.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andersson, Emmelie
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Asp, Viktoria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Arnevall, Linnéa
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Blomstrand, Rickard
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Deschamps-Berger, Jenny
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Ericson, Marika
    Försvarshögskolan, Militärvetenskapliga institutionen (MVI), Avdelningen för ledningsvetenskap och militärteknik (ALM), Sektionen för militärtekniska system (MteS).
    Palmgren, Anders
    Försvarshögskolan, Militära programledningen.
    Sandberg, Daniel
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver utvecklingen av totalförsvaret och framväxten av området samhällsskydd och beredskap. Den ska ge en övergripande bild av hur det ser ut idag på lokal, regional och nationell nivå inom krisberedskap och totalförsvar. Det bör nämnas att rapporten främst fokuserar på utvecklingen av och förändringar i den civila delen i totalförsvaret samt på samhällsskydd och beredskap.

    Syftet är att ge läsaren en förståelse för dagens krisberedskap och totalförsvar. För att få en uppfattning för varför vi befinner oss där vi är idag, är det av vikt att ha med sig en bild av historiska händelser, förändrade hotbilder och av de beslut (och ickebeslut) som fattats.

    Författarna vill betona att rapporten ingalunda ger en komplett bild av krisberedskap eller totalförsvar, utan är tänkt att skapa intresse, kunskap och förståelse på ett övergripande plan.

    Rapporten ska främst ses som ett stöd för högskolestudenter, beslutsfattare och handläggare genom att ge en översiktlig beskrivning över de system och funktioner som utgör svensk krisberedskap och totalförsvar. Rapporten kan läsas i sin helhet, men kan också användas som ett slags uppslagsverk för den läsare som är intresserad av en särskild tidsperiod, händelse eller ett beslut.

  • 4.
    Arnhjort, Daniella
    Försvarshögskolan.
    Det delegerade ansvaret: en fallstudie om ansvarsutkrävande efter Transportstyrelsens IT-upphandling2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Arora-Jonsson, Seema
    et al.
    Swedish University of Agricultural Sciences, (SWE).
    Larsson, Oscar
    Swedish University of Agricultural Sciences, (SWE).
    Lives in limbo: Migrant integration and rural governance in Sweden2021Ingår i: Journal of Rural Studies, ISSN 0743-0167, E-ISSN 1873-1392, Vol. 82, s. 19-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Two long-term trends characterized the response to the influx of asylum seekers in rural Sweden in 2015. First, a result of current policy-making on integration policy, is the focus increasingly focussed on individual immigrants, especially in relation to education, employment and housing provided the framework for the response. Second, the shift of rural governance from state control to collaborative arrangements with nonstate actors, enabled the unprecedented involvement of civil society in the reception and integration of asylum-seekers in rural areas. The consequences of the confluence of these two approaches are most visible in rural areas. In this paper, we explore the new landscape of collaborative governance in relation to migrant reception and integration and ask: what kind of space for maneuver might be available for migrants in the context of collaborative governance of integration in rural Europe? We argue that the new context of rural governance in tandem with integration policies focusing on individual migrants/ families rather than also considering group and ethnic belongings can leave newcomers at the mercy of an informal and unknown institutional terrain of collaborative governance, one that can exacerbate their vulnerability and lead to a situation of “double isolation”- from co-ethnic networks as well as from local society.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Asp, Viktoria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Frivilligresurser under flyktingsituationen: Frivilliga försvarsorganisationer och trossamfunds förmåga att möta samhällets behov hösten 20152017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Flyktingsituationen hösten 2015 innebar stora påfrestningar för det svenska samhället. Samtidigt fanns ett sällan skådat engagemang och vilja bland allmänheten till att bidra. Det civila samhället gjorde stora insatser för människorna på flykt.

    Studiens vägledande fråga har varit hur frivilliga kan fungera som resurs för att möta samhällets behov vid kriser. Utgångpunkten har varit flyktingsituationen men jämförelser görs med skogsbranden i Västmanland 2014, som också involverade stora mängder frivilliga.

    Frivilligheten är spretig och uppdelad. Skillnader finns i organisering och synen på organisationens roll i krisberedskapen. Det saknas en arena där frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund och andra delar av det civila samhället träffas. Dessutom finns det konkurrens och prestige mellan organisationerna, vilket offentliga aktörer upplevde försvårade deras samverkan med frivilliga. Även frivilligorganisationerna har identifierat prestige som något som försvårade arbetet under hösten 2015. En tydlig skiljelinje i frivilligheten är frågan kring anställning och synen på organisationens oberoende gentemot det offentliga.

    Alla intervjuade offentliga aktörer har haft behov av personella förstärkningsresurser. Det är dock bara Migrationsverket och Umeå kommun som i någon mån har använt frivilliga som personella förstärkningsresurser. Migrationsverket bedömer att de hade behov av ungefär dubbelt så många frivilliga. Matchningen uteblev dock eftersom Migrationsverket saknade förberedda processer kring ersättning, anställning och integrering av frivilliga samtidigt som frivilliga försvarsorganisationer och samarbetskommittén FOS saknade rutiner för att snabbt få frivilliga på plats.

    Förutsättningarna för fungerande samverkan med frivilligorganisationer var inte optimala. Den egna myndigheten var mitt uppe i en kris vilket ledde till ospecificerade förfrågningar och låga krav på frivilligas kompetens och kvalitetssäkring. Situationen gjorde att både offentliga aktörer och frivilliga blev tvungna att testa nya arbetssätt och frångå de vanliga rutinerna.

    Offentliga aktörer förefaller vara som mest nöjda när frivilliga har organiserat sig själva, lyckats lösa alla möjliga problem, och sett behov som de offentliga inte själva har kunnat förutse. Graden av detaljstyrning, som anställning skulle kunna innebära, måste vägas mot graden av frihet för att inte riskera att förlora kärnan i frivilligheten: Drivkraften att göra skillnad.

    Rapporten bygger i första hand på intervjuer med representanter för några kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund och andra delar av det civila samhället. Rapporten innehåller många exempel men ger ingen heltäckande bild över vilken roll frivilliga spelade under hösten 2015. Studien har genomförts på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Frivilligresurser under flyktingsituationen
  • 7.
    Asp, Viktoria
    Försvarshögskolan, Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Avdelningen för analysstöd.
    Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige ger en beskrivning av hur totalförsvar och krisberedskap har utvecklats och inriktats, från 1901 och fram till idag. Fokus ligger på förändringar i lagstiftning, systemutveckling och hotbildsuppfattning. Läsaren får en inblick i de kriser, katastrofer och politiska skeenden i Sverige och i andra delar av världen som har påverkat utvecklingen av svensk beredskap.

    Nyheter i denna utgåva inkluderar att aktörers ansvar har uppdaterats utifrån strukturreformen, kapitel om hybridhot och våldbejakande extremism samt en bilaga om Natos övergripande organisering och styrning.

    Med skriften,som ingår i uppdragsutbildningar och i högskolekurser, vill Försvarshögskolan/CTSS stödja kunskapsuppbyggnaden inom svensk beredskap.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förutsättningar2023
  • 8.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys. Försvarshögskolan.
    Blomstrand, Rickard
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Deschamps-Berger, Jenny
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Levy-Nilsson, Sofia
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Uppdragsutbildning.
    Narby, Petter
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Sandberg, Daniel
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Besten besegrad: Utvärdering av krishanteringen under skogsbränderna i Ljusdal 20182019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Skogsbränderna i Ljusdal utgjorde det största brandområdet i Sverige under sommaren 2018. Omkring 200 personer evakuerades. Räddningstjänster från flera delar av Sverige medverkade och internationellt stöd kom från 10 länder. Räddningsinsatsen pågick i 27dagar och innefattade som mest 1300 personer. Efter nio dagar övertog Länsstyrelsen i Gävleborgs län ansvaret för kommunal räddningstjänst.

    Utvärderingen bedömer i vilken utsträckning Länsstyrelsen i Gävleborgs län har arbetat enligt författningarna och riktlinjerna som finns kopplat till dess ansvarsområde under och efter olyckor och kriser. Mycket i krishanteringen fungerade bra. Inom sju av nio områdenhar länsstyrelsen i hög eller i mycket hög utsträckning uppfyllt sitt ansvar. Inom tvåområden har länsstyrelsen i begränsad utsträckning uppfyllt sitt ansvar.

    Områden där länsstyrelsen i mycket hög utsträckning har uppfyllt sitt ansvar

    • TiB-funktion (initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka,verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet)
    • Omgående kunna upprätta en ledningsfunktion
    • Inom sitt geografiska områdesansvar verka för samordning av efterarbetet

    Områden där länsstyrelsen i hög utsträckning har uppfyllt sitt ansvar• Samlad regional lägesbild (innan övertagandet)

    • Fungera som sammanhållande funktion och verka för samordning och gemensam inriktning under krisen
    • Övertagande av kommunal räddningstjänst
    • Information till allmänhet och media

    Områden där länsstyrelsen i begränsad utsträckning har uppfyllt sitt ansvar

    • Samlad regional lägesbild (efter övertagandet)
    • Intern informationssamordning

    I utvärderingen dras också slutsatser utifrån utmaningarna som länsstyrelsen mötte samtnågra slutsatser av vikt för krishanteringssystemet. Ett urval presenteras nedan.

    Inledningsvis hämmades länsstyrelsens arbete med regional lägesbild av att Ljusdalskommun hade svårt att formulera en lokal lägesbild. Genom flera proaktiva åtgärder lyckades dock länsstyrelsen skapa en lägesbild utifrån vilken insatserna kunde dimensioneras.

    Övertagandet av kommunal räddningstjänst har i all väsentlighet hanterats på ett bra sätt. Möjligen hade övertagandet kunnat ske något tidigare, men övertagandet har sannolikt underlättats av att avvakta och den operativa insatsen har kunnat fortgå ostörd avlänsstyrelsen. Förberedelserna för övertagande borde däremot ha involverat länsstyrelsensstab i betydligt högre utsträckning.

    Länsstyrelsen har efter övertagandet två roller att hantera: dels ansvaret förräddningsinsatsen, dels det geografiska områdesansvaret inom krisberedskapen. Det medför att det blir svåra avvägningar mellan räddningstjänst och krishantering. I både Gävleborg och i Västmanland 2014 har vissa inblandade kritiserat att hanteringen haft för stort brandfokus. Att räddningsinsatsen har brandfokus och leds av personer med stor erfarenhet av att leda stora räddningsinsatser är lämpligt, men att integrera länsstyrelsensstab med räddningsinsatsens innebär en risk att länsstyrelsens roll och ansvar i krisberedskapen faller undan.

    Det är en utmaning att organisera ledning av en stor insats. Länsstyrelsens organisation före övertagandet kom snabbt igång och utformades utifrån rådande planer och erfarenheter av övningar. Däremot har inte alltid länsledningen och länsstyrelsens stab arbetat helt integrerat. Stabsorganisationen efter övertagandet sattes upp ad hoc. Den stabsstruktur som väljs måste kompletteras med processer som är enhetliga och som övas regelbundet. Detta gäller både inom respektive funktion, men framförallt sådana processer som knyter samman flera funktioner som för att integrera strategiskt och operativt ledarskap, för att följa upp arbetet, för kommunikation och enhetliga budskap samt för planering på kort, medel och lång sikt.

    Frivilliga fick ersättning efter både sommarens bränder och skogsbranden i Västmanland 2014. Ersättningar till frivilliga riskerar att sätta standard och förväntningar till nästa kris. I framtiden kommer det antagligen bli nödvändigt att göra skillnad inom gruppen frivilliga mellan dem som medverkar med någon form av avtal, och därmed har rätt till ersättning, och de frivilliga som gör ideella insatser. De ekonomiska konsekvenserna av frivilliga riskerar annars att bli allt för långtgående. Hur frivilligfrågan hanteras har en nära koppling till de drabbade och allmänhetens förtroende för insatsen och krishanteringen.

    Rapporten består av tre delar: 1) en beskrivning av händelseförloppet utifrån särskilt relevanta teman, 2) en diskussion om vilka lärdomar som kan dras utifrån hanteringen och 3) en utvärdering av Länsstyrelsen i Gävleborgs läns arbete utifrån dess ansvar ochuppdrag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FHS 2019 Besten besegrad - utvärdering av krishanteringen under skogsbränderna i Ljusdal 2018
  • 9.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Daléus, Pär
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Deschamps-Berger, Jenny
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Sandberg, Daniel
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Schyberg, Erik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Bara skog som brinner?: Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skogbranden i Västmanland 2014 är ur flera aspekter intressant och viktig att dra lärdomar från. Händelsen ledde till en omfattade insats – den största i Sverige i modern tid och innebar att svensk krisberedskap prövades på samtliga nivåer; Staten tog över ledningen av kommunal räddningstjänst, en samverkansstab organiserades, krisledningsnämnder aktiverades, evakuering av medborgare och djur genomfördes, ett stort antal kommunala, statliga och privata aktörer bistod de ansvariga aktörerna under händelsen och Sverige begärde stöd från EU. Ett stort antal frivilligorganisationer och spontanfrivilliga hjälpte till och 69 olika räddningstjänster deltog i arbetet.

    Syftet med denna utvärdering är att, utifrån ett krisberedskapsperspektiv, dra lärdomar och ta tillvara erfarenheter från händelsen genom en systematisk undersökning. Målet är att Länsstyrelsen i Västmanland, Fagersta kommun, Norbergs kommun, Sala kommun och Surahammars kommun ska få ett underlag som bidrar till implementering av lärdomar och fortsatt utveckling av krisberedskapsförmågan. Underlaget ska också vara till nytta och komma till användning för utvecklingen av hela det svenska samhällets krisberedskap.

    Slutsatserna i rapporten visar på flera brister i kopplingen mellan å ena sidan lagstiftning och systemprinciper, och å den andra centrala aktörers förmåga och beredskap att utföra sina uppdrag. Författarna konstaterar att båda sidor av denna ekvation måste utvecklas för att det svenska krisberedskapssystemet inte bara ska stå rustat för nästa svåra skogsbrand utan också för andra, och potentiellt mycket värre, händelser som framtiden kan erbjuda. Vi anser att det vore mer ändamålsenligt att sluta använda ansvarsprincipen och istället säga att svensk krisberedskap bygger på ordinarie förvaltningsstrukturer, på vissa aktörers särskilda ansvar för krisberedskap och på ett geografiskt områdesansvar. Det geografiska områdesansvaret på regional och lokal nivå bör ses över, de krav som idag åligger aktörerna är inte rimliga i förhållande till den kapacitet/förmåga som finns.

    Inom svensk krisberedskap är samverkan en förutsättning för en lyckad krishantering – inte en del av krishanteringen. Begreppet samverkan måste dock sättas i ett sammanhang för att bli meningsfullt och leda till ett resultat. Vi menar att det generellt läggs för mycket kraft och tid på samverkansformer, och för lite på resultatet. Samverkan är inget eget område, det är en förutsättning för att nå resultat – en metod. En metod som måste utvecklas inom samhällsskydd och beredskap. Samverkan är inte viktig i sig, det är resultatet av samverkan som är viktigt.

    MSB bör utveckla sitt expertstöd (framför allt juridiskt operativt stöd), till aktörer under en händelse. Nationella stödresurser bör utformas utifrån grundliga behovsinventeringar och bli föremål för informationsinsatser i syfte att de skall kunna göra nytta i svåra händelser.

    Det finns anledning att fundera över om inte LEH kan förtydligas avseende vem eller vilken funktion i kommunerna (och landstingen) som har mandat att besluta om att man befinner sig i en extraordinär händelse.

    Kriser ställer ganska skilda krav på en organisation beroende på art, allvar och tidsutdräkt. Många beredskapsrelaterade tjänster är undanskymda i organisationsmatrisen och integreras inte på ledningsnivå när något händer. Funktionerna för Tjänsteman i beredskap och liknande beredskaps- och larmfunktioner måste brygga över organisationens alla relevanta kompetensområden. TiB:en måste förstå och veta vem i organisationen som kan vad och hur de kan aktiveras, precis som hen ska känna till när externa aktörer ska informeras. Detta är ett organisatoriskt utvecklingsarbete man inte blir färdig med och som man bör vara beredd att investera i.

    Utvärderingen visar att U-sam bör utvecklas för att kunna uppnå sitt syfte – att utgöra den främsta regionala samverkansfunktion i U-län. U-Sam bör ses över, dels avseende representationen av de ingående aktörerna, kombinerbarhet med särskilda staber/insatsorganisationer, och dels avseende förankring både på myndighetschefsnivå och på politisk nivå. Länsstyrelsens särskilda krishanteringsorganisation gjorde dock ett gediget efterarbete, och organisationen använde sig dessutom på ett bra sätt av erfarenheter och lärdomar från efterarbetet i tidigare händelser. Vi anser att organisationens arbete med fördel kan användas av andra aktörer inom svensk krisberedskap – som en utgångspunkt i efterarbetet av framtida händelser som drabbar många drabbade aktörer och medborgare. En betydande del av den särskilda krishanteringsorganisationen arbete hade dock inte kunnat genomföras, om inte extra medel hade tillskjutits.

    Vi anser också, mot bakgrund av Försvarsmaktens betydande roll vid civila samhällskriser, och mot bakgrund av att regeringen nu anser att det finns behov av att analysera och förtydliga Försvarsmaktens roll iii inom samhällets krisberedskap, att det finns all anledning att i större utsträckning uppmärksamma det stöd Försvarsmakten gett och ger vid samhällskriser.

    Slutligen föreslås en fokusförflyttning inom området Samhällskydd och beredskap – Scenarier och typhändelser är relevanta för att komma underfund med sårbarheter och brister, men det bör inte vara primärt fokus för övningar och utbildningar. Istället bör tyngdpunkten tydligare läggas på de funktioner/förmågor som behövs för att en kris ska kunna hanteras och avslutas.

    Vi anser att de faktorer som hade störst betydelse för hanteringen av skogsbranden i Västmanland i augusti 2014 var lika delar engagemang, mod, erfarenhet och personliga kontakter. I svåra händelser tenderar de som sätts att hantera dem att fokusera på att lösa uppgiften och skala bort formella krav och upplevt irrelevanta kommunikations- och samverkansvägar. Det finns mycket utvecklingsarbete kvar för att hela det regelverk som omger krishanteringsinsatser naturligt ska stödja och komplettera en sådan mentalitet och stärka den samlade insatsen, snarare än att sätta upplevda käppar i hjulet för dessa vanligen mycket pressade individer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Asp, Viktoria
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet.
    Fors, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet.
    Lärandemål civilt försvar: Vilka behöver kunna vad?2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Målet med studien var att översiktligt ta fram lärandemål som visar vilken kunskap och kunskapsutveckling som målgrupperna bör ha inom totalförsvar med fokus på civilt försvar. Förslag på lärandemål inom flera områden finns i kapitel 6. Lärandemålen följer standarden som finns beskriven i Högskoleförordningen, i MSB:s Gemensamma grunder för samverkan och ledning och som redan används på många av MSB:s uppdragsutbildningar.

    Kopplat till målet med studien diskuteras i rapporten frågan: Vilka behöver kunna vad om civilt försvar?

    Vilka behöver kunskaper?

    Vilka som behöver kunskaper har delats in i tre grupper: alla, många, några. Alla likställs med allmänheten. Många är de som i vid höjd beredskap får en uppgift. De arbetar på en myndighet, företag eller organisation och kommer bli krigsplacerade eller via allmän tjänsteplikt behöva stanna kvar och fortsätta arbeta som vanligt. Vid höjd beredskap kan det även innebära att de får förändrade arbetsuppgifter. Några delas upp i beslutsfattare (exempelvis generaldirektör, ledningsgrupp, vd, kommunchef, landshövding) och krisexperter (handläggare med ansvar för civilt försvar, säkerhetschef, beredskapssamordnare, försvarsdirektör).De stora breda grupperna ska ses som ett sätt att dela in kunskapsbehov och inte som målgrupper för utbildningar. Grupperna många och några innefattar dem som vanligtvis är målgrupper för MSB:s utbildningar.

    Vad behöver alla, många och några kunna?

    Kunskapen som åtminstone någon grupp behöver har grupperats i nio olika områden, utan inbördes prioriteringsordning. Kunskapsområdena är:

    • Totalförsvar
    • Psykologiskt försvar
    • Författningar samt ledning och styrning
    • Samhällets funktionalitet och beroenden
    • Moderna konflikter och internationalisering
    • Säkerhetsskydd
    • Individen
    • Totalförsvarsaktörers ansvar och samverkan
    • Aktörsspecifikt

    Vad behöver de tre olika grupperna kunna? Det har funnits en bred enighet om att kunskapen som alla behöver motsvarar det som finns i broschyren Om krisen eller kriget kommer. Broschyren tar lättfattligt upp hur samhället kan förändras vid kriser och krig, hur individen kan öka sin hemberedskap, hur man upptäcker falsk information, totalförsvarets uppgifter, totalförsvarsplikt och olika varningssystem. Syftet med kunskapen är att skapa motståndskraft eller försvarsvilja hos allmänheten.

    Kunskapen som många behöver syftar till att förstå sin yrkesroll samt stöd för att kunna utföra rollen på ett bra sätt vid höjd beredskap. Det innebär att de behöver få en djupare bild av hur vardagen och arbetslivet kan se ut under höjd beredskap än vad gruppen alla får. De behöver kunskap om sin egen roll som krigsplacerad, organisationens ansvar och roll vid höjd beredskap och krig samt hur man arbetar med känslig information.

    Beslutsfattare ska prioritera frågor kopplat till civilt försvar, sprida en god säkerhetskultur och förstå organisationens roll och ansvar på ett strategiskt plan. Kunskap om hur moderna konflikter ser ut, exempelvis med gråzonsproblematik, i kombination med hur totalförsvaret är uppbyggt ska ge förståelse för organisationens roll i helheten. För delar av näringslivet handlar det om att få insikt om att deras verksamhet är en strategisk resurs för Sverige i höjd beredskap och krig.

    Krisexperter ska leda den egna organisationens totalförsvarsplanering. De behöver ha djupare kunskaper om organisationens ansvar och roll och god kännedom om arbetsmetoder, verktyg och funktioner inom civilt försvar och krisberedskap. Kunskaperna som krisexperter behöver är det som har varit svårast att utröna. Kunskapsinnehållet kommer att behöva utvecklas i en snabb takt vartefter totalförsvarsplaneringen politiskt och metodmässigt fortskrider.

    Förståelse för varför vi har ett totalförsvar

    Det räcker inte med att ha kunskap. I intervjuerna var det tydligt att alla grupper behöver ha förståelse för varför. Varför har vi ett totalförsvar? Vad är det som ska skyddas? Förutom att försvara Sveriges gränser handlar det om att värna demokratin, de mänskliga rättigheterna och vårt självständiga beslutsfattande som stat. Det innefattar också en förståelse för att vi alla är delaktiga. Försvaret av Sverige ska ske gemensamt. Vi är alla en del av totalförsvaret och förväntas bidra på olika sätt. Oavsett yrkesroll så har alla individer en viktig roll att fylla. Delaktigheten kan se ut på olika sätt. Antingen som krigsplacerad eller via allmän tjänsteplikt men i slutändan som motståndskraftig individ.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Bengtsson, Carl
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen.
    The End of 'Turkish Exceptionalism': Turkish foreign policy re-orientation during Erdoğan's era2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study investigates the foreign policy re-orientation Turkey has undergone since the Islamist AKP came to power in 2002. The analysis is conducted by way of a case study and use of the congruence method. The aim of the study is to explain the outcome on the basis of two competing theories, which may also be complementary. The first theory supposes that the re-orientation is a result of external events, while the other supposes that the re-orientation emanates from the political leadership’s ability to deal with intrinsic constraints in the domestic political system. Conclusions show that the domestic political order and the external development are heavily intertwined and affect one another. The conclusions may apply for states whose politics are affected by strong ideologies, and additionally waver between traditionalism and modernization.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    turkishexceptionalism
  • 12.
    Berglund, Nicolas
    Försvarshögskolan. 9305177496.
    Försvarsmaktens implementering av COIN i nutida normativa dokument2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Since 1949, irregular conflicts have been the primary type of conflict. Although the Swedish government has found that a restructuring of focus from international operations to national defence is fundamental for Swedish security policy, the Swedish Armed Forces are still engaged in several irregular conflict arenas around the globe.By applying a theoretical framework based on counterinsurgency theory, this study ventures to explore whether this theory has been implemented in the main Swedish armed forces policy documents. The purpose of this is to facilitate an understanding for the potential strengths and weaknesses that these documents have when implementing counter insurgency in irregular conflicts.This study finds that there exists an implementation of counter insurgency theory in these policy documents as a prerequisite for Swedish operations in irregular conflicts. Furthermore, this proves a correlation between theory and policy something that may be a positive prerequisite for this kind of operations.Furthermore, this study finds that future studies in to the relevance of COIN theory in potential conflicts to come.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Berndtsson, Joakim
    et al.
    a School of Global Studies, Gothenburg University, Gothenburg, (SWE).
    Österberg, Johan
    Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och ledning, Avdelningen för ledarskap och ledning i Karlstad.
    A question of time? Deployments, dwell time, and work-life balance for military personnel in Scandinavia2023Ingår i: Military Psychology, ISSN 0899-5605, E-ISSN 1532-7876, Vol. 35, nr 2, s. 157-168Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, interest in the different ways in which military employment affects individuals’ work-life balance (WLB) has grown. At the same time, research on military organizations and personnel has increasingly included time-related factors such as deploy-to-dwell (D2D) ratios to help explain adverse health effects of overseas deployments. The aim of this article is to explore connections between organizational systems for regulating deployment frequency and dwell (or respite) time with a particular focus on potential consequences for work-life balance. We focus on personal and organizational factors that shape the nature and outcome of work-life balance, including stress, mental health problems, job satisfaction, and turnover intentions. To explore these links, we first provide an overview of research on the impact of deploy-to-dwell ratios on mental health and social relations. We then turn to the regulation and organization of deployment and dwell time in Scandinavia. Here, the ambition is to identify potential sources of work-life conflict and associated effects for deployed personnel. The results provide a basis for further research into time-related effects of military deployments.

  • 14.
    Blomqvist, Niklas
    Försvarshögskolan.
    En studie av den svenska FN-insatsen i mali2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen skall undersöka och skapa ökad förståelse och kunskap kring vad som formar och påverkar Sveriges val att delta med militär trupp i internationella insatser. Genom en ökad förståelse och kunskap inom området kan denna uppsats utgöra ett litet bidrag inom forskningen genom att undersöka varför Sverige väljer att bidra med militära maktmedel i internationella insatser utanför vårt närområde.

     Sverige har en lång tradition av att bidra med militära förband till FN:s fredsbevarande och fredsframtvingande insatser. Sverige har även beslutat att skicka ett styrkebidrag till FN:s insats MINUSMA i Mali. Beslutet har fattats av två olika regeringar, som trots olika ideologiska grunder ändå har valt att fatta liknande beslut. 

    Uppsatsen undersöker med stöd av Graham Allisons teorier kring beslutsfattande frågan om varför Sverige väljer att delta i insatsen och vilka faktorer som påverkar beslutet. I undersökningen har modell I och III använts. Analysen enligt modell I visar på en enlighet kring beslutet i riksdagen, där landets övergripande målsättningar är tydligt definierade.

    Modell III påvisar en större spridning mellan aktörerna och det interna maktkamp som föregår beslutet. Även om riksdagen fattar ett beslut i nära konsensus finns olika faktorer och motiv bakom aktörernas agerande i processen, vilket antyder både inrikespolitisk maktkamp och en kamp mellan försvars- och utrikespolitik. 

    En sammanfattning av resultatet visar att det föreligger både rationella och altruistiska drivkrafter bakom beslutet. Sveriges önskan att kunna vara en stark röst i världen för fred, frihet och demokrati gör att engagemanget i FN är ett medel att nå ett ökat inflytande på den internationella politiska arenan. Det råder även en enighet i Sverige att vi skall fullfölja en tradition av att solidariskt och osjälviskt bidra till en bättre värld med de medel och metoder som står oss till buds.

  • 15.
    Boin, Arjen
    et al.
    Department of Political Science, Leiden University, Leiden, The Netherlands.
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Explaining Success and Failure in Crisis Coordination2015Ingår i: Geografiska Annaler. Series A, Physical Geography, ISSN 0435-3676, E-ISSN 1468-0459, Vol. 97, nr 1, s. 123-135Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In virtually every assessment of responses to large-scale crises and disasters, coordination is identified as a critical failure factor. After the crisis, official committees and political opponents often characterize the early phases of the response as a ‘failure to coordinate.’ Not surprisingly, improved coordination quickly emerges as the prescribed solution. Coordination, then, is apparently both the problem and the solution. But the proposed solutions rarely solve the problem: coordination continues to mar most crises and disasters. In the absence of a shared body of knowledge on coordination, it is hard to formulate a normative framework that allows for systematic assessment of coordination in times of crisis. As coordination is widely perceived as an important function of crisis and disaster management, this absence undermines a fair and balanced assessment of crisis management performance. This paper seeks to address that void. We aim to develop a framework that explains both the failure and success of crisis coordination. We do this by exploring the relevant literature, reformulating what coordination is and distilling from research the factors that cause failure and success.

  • 16.
    Boin, Arjen
    et al.
    Department of Political Science, Leiden University, the Netherlands, (NLD).
    Ekengren, MagnusFörsvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen, Sektionen för krishantering och internationell samverkan.Rhinard, MarkStockholm University, (SWE), and Swedish Institute of International Affairs, (SWE).
    Understanding the Creeping Crisis2021Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This open access book explores a special species of trouble afflicting modern societies: creeping crises. These crises evolve over time, reveal themselves in different ways, and resist comprehensive responses despite periodic public attention. As a result, these crises continue to creep in front of our eyes. This book begins by defining the concept of a creeping crisis, showing how existing literature fails to properly define and explore this phenomenon and outlining the challenges such crises pose to practitioners. Drawing on ongoing research, this book presents a diverse set of case studies on: antimicrobial resistance, climate change-induced migration, energy extraction, big data, Covid-19, migration, foreign fighters, and cyberattacks. Each chapter explores how creeping crises come into existence, why they can develop unimpeded, and the consequences they bring in terms of damage and legitimacy loss. The book provides a proof-of-concept to help launch the systematic study of creeping crises. Our analysis helps academics understand a new species of threat and practitioners recognize and prepare for creeping crises.

  • 17.
    Bondesson, Sara
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen, Sektionen för krishantering och internationell samverkan.
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet.
    Hermansson, Helena
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapsavdelningen.
    Att samverka i kris: vanliga människor i ovanliga situationer2019 (uppl. 1)Bok (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I Att samverka i kris möter vi människor som i akuta krissituationer ställs inför olika samarbetsproblem och dilemman. Deras historier berättas i skönlitterär form och illustrerar inlevelsefullt mellanmänskligt samspel i krislägen. Berättelserna levandegör de efterföljande analyserna och teoretiskt förankrade resonemangen där författarna kartlägger och belyser problematik och trångmål som uppstår under kritiska omständigheter.

    Stoffet i skildringarna är empiriskt material från verkliga situationer som terrordåd och skogsbränder, och författarna har lagt sig vinn om att på ett pedagogiskt sätt visa på de utmaningar som kan uppstå vid samverkan i krissituationer. De analyserar händelseförloppen med hjälp av forskningsrön och beskriver också det svenska förvaltningssystemets betydelse för respektive krissituation. På så vis får läsaren även med sig kunskaper om det svenska krisberedskapssystemet. Boken lämpar sig för studenter, yrkesverksamma och andra med intresse för krishantering, krisberedskap och samverkan.

  • 18.
    Brus, Christoffer
    Försvarshögskolan.
    Organisatoriskt lärande i Amfibiebataljonen: Ett vedertaget begrepp eller något som måste förbättras2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    There are several studies showing the importance of having a well-functioning learning organization and history is full of examples demonstrating what failures or successes can lead to. Therefore, the emphasis of this thesis is to implement Visser´s theory regarding capability and battlefield performance and apply this and measure to which extension the Swedish 2nd Amphibious Battalion utilized organizational learning. The method used in this thesis is a case study consisting of interviews with officers, ranging from platoon to battalion. Results show that the 2nd Amphibious Battalion had an overall productive learning cycle in higher echelons but with deviation regarding lower echelons. Deviation was most prominent concerning learning capability in lower echelons regarding a systematic procedure towards systems to capture and share learning from as well as communications between individuals and higher echelons concerning development orientation and collaboration. 2nd Amphibious Battalion exhibits a decentralized leadership which enables participative decision making. Furthermore, the battalion shows a comprehensive change towards a higher degree of error openness, but with deviation regarding lower echelons.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Bynander, Fredrik
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet. Center of Natural Hazards and Disaster Science.
    Only trees burning?: The Mid-Sweden Forest Fire of 20142019Ingår i: Societal Security and Crisis Management: Governance Capacity and Legitimacy / [ed] Lægreid, Per; Rykkja, Lise H., Houndmills, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2019, s. 115-132Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The major forest fire in the province of Västmanland, during August of 2014 was an unexpected incident. The environmental prerequisites for a firestorm type of development that is present in exempli gratia Greece, and California should not exist in the subarctic biotope that caught fire on July 31 at Seglingsberg in Sala municipality. The aim of this chapter, Swedish crisis management effort in response to a forest fire in central Sweden, in 2014. In order to do so, it probes a number of challenges that were posed to the crisis response system, such as situational awareness, formal responsibilities, coordination with local and national actors, information to the public and evacuation

  • 20.
    Carlemalm, Per
    Försvarshögskolan.
    Har Försvarsmakten förutsättningar för att förändras?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att genomföra större förändringar i en organisation är svårt och förändringsarbete i Försvarsmakten har visat sig vara mycket svårt. Uppsatsen vill besvara problemformuleringen:Hur kan förutsättningar till förändring i Försvarsmakten analyseras och beskrivas?För att få en bredd på angreppssättet kommer en systemperspektiv ansats att antas och tre olika teoretiska perspektiv kommer att användas för att analysera och beskriva förutsättningar för förändring i FM. För att få ytterligare djup i förståelsen för förändringsproblematiken kommer en teoritriangulering att genomföras.

    De olika perspektiven erbjuder olika möjligheter till förståelse och resultatet visar tydligt att förutsättningar för förändring i Försvarsmakten både kan beskrivas och analyseras. De befintliga strukturerna i FM är synliga och medger att organisationen, dess strukturer och individer kan analyseras för att beskriva det som föreligger idag och det som kan planeras och skapas inför förändringsarbeten.

    Varje perspektiv bidrar med sin unika del och de gemensamma beröringspunkterna bidrar till att skapa ett helhetsperspektiv för förståelse. De skilda vetenskapliga skolorna befruktar varandra med insiktsfulla vinklingar. Teoritrianguleringen indikerar att tid är viktigt vid analys eller planering av ett förändringsarbete och att perspektivens giltighet beror på när i en förändringsprocess de appliceras. Under olika faser i ett planerat förändringsarbete kan perspektiven bidra på olika sätt och samtliga perspektiv tillför kunskap i en förändringsprocess. Teoritrianguleringen visar vikten av att kunna förhålla sig till flera verktyg (perspektiv) och flera skolor vid genomförandet av en förändring i en organisation.

     Försvarsmakten är en komplex organisation och samtliga perspektiv beskriver problem sammanknippade med förändringsarbete. De beskrivna problemen skiljer sig i omfattning och art vilket indikerar att enbart ett perspektiv inte kan erbjuda en heltäckande förklaring. Försvarsmakten har stora utmaningar framför sig då det gäller förändringsarbete, oavsett ur vilket perspektiv organisationen väljer att se det.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Carlemalm_P_Har FM förutsättningar för att förändras
  • 21.
    Christiansson, Magnus
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Strategiavdelningen.
    Defense planning beyond rationalism: the third offset strategy as a case of metagovernance2018Ingår i: Defence Studies, ISSN 1470-2436, E-ISSN 1743-9698, Vol. 18, nr 3, s. 262-278Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyzes U.S. defense planning, and more specifically the public administration of the third offset strategy. The U.S. defense bureaucracy is rooted in a tradition of rational planning, which assumes a process of consistent, value-maximizing choices within specified constrains. The cornerstone in this tradition is the program budgeting system, once created to connect plans with budgets according to preferences. The third offset strategy, aimed at dealing with the challenges of geopolitical competition and budget austerity, is influenced by a different public administration philosophy described as metagovernance. Metagovernance is a challenge to rational planning as it entails an indirect approach of organizing arenas for networks, in which start-up companies and civilian corporations get to interact with government officials in order to identify incrementally suitable acquisition projects. Furthermore, the article contextualizes this tendency in reflexive modernity, in which rationality breaks down due to the pace of societal changes and planning processes constantly become subject to feedback.

  • 22.
    Christiansson, Magnus
    Försvarshögskolan, Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria, Strategiavdelningen.
    Natos forskning2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Christiansson, Magnus
    Försvarshögskolan, Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria, Strategiavdelningen. FHS.
    Nätverksstyrning av samhällssäkerhet: En internationell överblick2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det ryska hotet har efter 2014 växt fram som en komplex utmaning imånga dimensioner: från militärt till desinformation och angrepp icyberdomänen. Utvecklingen i Väst för att bygga samhällsäkerhet harrymt en utmaning om vad som skall dimensionera systemen:nukleära-, konventionella-, terror- eller hybrid-hot. Rapportenundersöker hur dessa vägval sett ut i USA, Tyskland, Finland, debaltiska staterna och Polen.

  • 24.
    Deiaco, Hanna
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen, Sektionen för krishantering och internationell samverkan.
    Fors, Fredrik
    Försvarshögskolan, Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Narby, Petter
    Försvarshögskolan, Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Osihn, Mariana
    Försvarshögskolan, Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Analys.
    Utvärdering av Länsstyrelsen i Stockholms läns hantering av covid-192021Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Covid-19-pandemin har påverkat hela Sverige, inte minst genom dess stora effekter på liv och hälsa. Den utgör en så kallad ”gränsöverskridande kris” som har pågått under lång tid och där kunskapen kring viruset och dess effekter fortlöpande utvecklats. Krisen har förutsatt omfattande samverkan mellan aktörer på samtliga samhällsnivåer. Covid-19-pandemin är därför intressant att dra lärdomar ifrån.

    Syftet med utvärderingen har varit att analysera och utvärdera Länsstyrelsens i Stockholms län (länsstyrelsen) krishantering under covid-19 samt att identifiera möjliga utvecklingsområden i länsstyrelsens arbete med krisberedskap. Målet med utvärderingen är att bidra till länsstyrelsens arbete med krisberedskap samt till kunskapsuppbyggnad och forskning om svensk krisberedskap och den samlade svenska hanteringen av covid-19 och dess konsekvenser. Förhoppningen är att utvärderingen ska gynna svensk krisberedskap i stort.

    Länsstyrelsen har, framförallt genom det regionala geografiska områdesansvaret, viktiga uppgifter i svensk krisberedskap. Länsstyrelsen ska, bland annat, verka för gemensam inriktning, prioritering och samordning av åtgärder och aktörer i länet. På ett övergripande plan har länsstyrelsens hantering och hur den utvecklats över tid gynnats av länsstyrelsens krislednings (landshövding, länsöverdirektör, Chef i beredskap corona) engagemang och ändamålsenliga agerande, av en flexibel samverkan mellan länsstyrelsen och Samverkan Stockholmsregionens (SSR) samverkansstab samt av en effektiv användning av samarbetet mellan aktörerna inom SSR. Länsstyrelsens krisledning har, på ett ändamålsenligt och positivt sätt, agerat självständigt för att bevaka Stockholms läns intressen både inom ramen för det länsstyrelsegemensamma samordningskansliet och bilateralt med nationella myndigheter. Länsstyrelsens arbete med inriktning och samordning inom länet (både inom ramen för samarbetet med SSR och i bilaterala konstellationer) bedöms sammantaget ha bidragit på ett positivt sätt till arbetet med att uppnå de mål som finns formulerade för länsstyrelsernas krisberedskap.

    Flera lärdomar kan dras av länsstyrelsens krishantering utifrån utvärderingen, framförallt gällande samverkan, organisation och kommunikation.

    Länsstyrelsen har en central roll att spela i svensk krisberedskap vid komplexa och gränsöverskridande kriser och rollen i dessa händelser blir mer omfattande än att verka för samordning inom länet. Snarare befinner sig länsstyrelserna i en skärningspunkt där nationella, regionala och lokala perspektiv kan samlas, vilket innebär att förmågan till samlad analys och situationsförståelse blir viktig. Rollen kan emellertid inte nödvändigtvis lösas av länsstyrelserna gemensamt då detta skapar ett filter i den vertikala samverkan, utan varje länsstyrelse har här en viktig funktion att fylla. Därtill kan inte heller länsstyrelserna förlita sig på att behoven identifieras underifrån eftersom att hanteringen då riskerar att bli reaktiv.

    SSR har visat sig vara en effektiv plattform för att uppnå gemensam inriktning, samordning och enhetlig kommunikation i länet. Samarbetet inom ramen för SSR har gynnat hanteringen och medförde att de relevanta aktörerna i Stockholms län kunde börja samverka i ett tidigt skede då de inte behövde bygga upp en struktur och kontaktvägar. SSR:s former för informationsinhämtning har gjort det möjligt för länsstyrelsen att agera buffert mellan nationella myndigheter och kommunerna genom att begränsa och effektivisera förfrågningar om information. Länsstyrelsens krisledning har också haft förmågan att identifiera behov av samordning som inte låtit sig lösas genom SSR och har hanterat dessa i andra forum. Tillsammans med SSR:s RSIB har länsstyrelsens krisledning också haft förmågan att anpassa strukturerna efter de krav som händelsen har ställt. Förmågan till anpassning och flexibilitet är viktig att slå vakt om.

    Det är sannolikt att Stockholm som län behöver en struktur som SSR för att utföra uppgifterna inom ramen för det geografiska områdesansvaret. Det finns anledning att dra lärdom av erfarenheterna av samarbetet under pandemin för att utveckla SSR och integrering av länsstyrelsens och SSR:s respektive krisorganisationer. Det kan också finnas behov av att tydliggöra och ytterligare förankra ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsens krisorganisation och SSR:s kansli/samverkansstab och då särskilt gentemot SSR aktörerna. Det är inte helt entydigt för SSR-aktörerna eller på länsstyrelsen var ansvarsfördelningen går mellan länsstyrelsen stab och SSR:s samverkansstab. I förlängningen innebär en sådan otydlighet en viss risk vid ansvarsutkrävande.

    Länsstyrelsens samverkan med och inom det länsstyrelsegemensamma samordningskansliet har varit gynnsam. Det har till exempel inneburit att kontakter med nationella myndigheter kunnat samordnas. Det hade samtidigt underlättat ytterligare för länsstyrelsen om man kunnat rapportera lägesbilder enligt en gemensam mall till samtliga mottagande aktörer. Det gemensamma arbetet kan dock hämmas på grund av ”rättviseperspektivet” och att länsstyrelserna tillsammans blir mer av en nationell aktör än en regional. Länsledningen har utöver engagemanget i det länsstyrelsegemensamma arbetet också behövt ha förmåga att samverka enskilt med nationella myndigheter.

    Sammantaget kan inte länsstyrelsens roll i svensk krisberedskap, och särskilt inte vid gränsöverskridande kriser, fullt lösas genom arbetet inom ramen för SSR respektive det nationella samarbetet mellan länsstyrelserna. Erfarenheterna från hanteringen av pandemin visar på centrala uppgifter för och förmågor hos länsstyrelsen vid kriser. Dessa erfarenheter bör omhändertas i länsstyrelsens krisplanering men det är samtidigt av särskild vikt att inte bygga organisationen för att kunna hantera pandemier, utan att ta hänsyn till bredden i länsstyrelsens uppdrag. Vidare utveckling av länsstyrelsens krisorganisation bör beakta samarbetet med SSR då detta visat sig centralt i hanteringen. Utvecklingsarbetet bör också ta hänsyn till integreringen mellan krisorganisation och linjeorganisation och se till att staben kan stödja länsstyrelsens beslutsprocesser. I alla utvecklingsprocesser är övning och träning av medarbetare av central betydelse.

    Några aspekter i hanteringen framstår som särskilt viktiga lärdomar som kan användas för att utveckla länsstyrelsens krisorganisation. Anpassningen av länsstyrelsens stabsstruktur, integreringen med SSR:s samverkansstab, tillsättningen av rollen som insatschef/Chef i beredskap corona och att länsstyrelsen utnyttjade befintlig delegationsordning framstår ha gynnat hanteringen och bör således inarbetas i krisplaneringen.

    Några ytterligare utvecklingsområden har identifierats. Rutiner för hur överlämningen mellan stabschefer sker kan förbättras och bör fortsatt diskuteras för att skapa mer kontinuitet för respektive stabschef. Erfarenheter från utvärderingen visar också att länsstyrelsens krisorganisation endast i begränsad utsträckning har bidragit till målet att verka för att samordna information i länet. Länsstyrelsen behöver även stärka sin kriskommunikationsförmåga som del av sitt samordningsansvar under en kris. Länsstyrelsens TiB har aktiverat ledningsorganisationen och tagit initiativ till samverkan och aktiverat SSR. Aktiveringen av SSR initierade också beslutet att aktivera länsstyrelsens stab. Underlaget till aktiveringen togs dock inte fram på beslut av länsstyrelsen. Länsstyrelsen bör försäkra sig om att det finns en egen förmåga till omvärldsbevakning för att kunna initiera samverkan utan att förlita sig på SSR.

    Slutligen är länsstyrelsens analysförmåga i behov av utveckling. Utvärderingen indikeraratt länsstyrelsens krisorganisation bör innefatta en starkare analysförmåga med en övad analysgrupp som arbetar utifrån tydliga, systematiska och strukturerade processer och metoder. Analysprocessen bör också tydligare sättas in i länsstyrelsens övriga processer (särskilt processer för beslutsfattande) och tillgodose en förmåga att initiera och driva samverkan även i situationer där behoven inte identifierats av SSR:s aktörer. Även detta arbete bör ske i samverkan med SSR.

    Sammantaget visar utvärderingen av Länsstyrelsen i Stockholms läns krishantering i samband med covid-19-pandemin på relevanta lärdomar för länsstyrelsens krisorganisation. Slutligen indikerar erfarenheterna och analysen i projektet att forskningen om hanteringen av gränsöverskridande kriser behöver inriktas mot regionala och ämnesövergripande aktörer och mot organisation för samverkan och ledning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Deverell, Edward
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen, Sektionen för krishantering och internationell samverkan.
    Learning and Crisis2021Ingår i: Oxford Research Encyclopedia of Politics / [ed] William R. Thompson, editor in chief., Oxford: Oxford University Press, 2021Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Crises shake societies and organizations to their foundation. Public authorities, private companies, nongovernmental organizations (NGOs), and members of the general public all have a role to play in managing crises. From a public administration perspective, however, responsibility clearly falls on politicians and strategic decision makers in public authorities. The task to manage crises is getting increasingly challenging, with more actors and sectors involved, unclear lines of accountability, and close connections between risks, organizations, networks, and interests. This means that the fundamental opportunity to improve structures for crisis management and preparedness, which requires learning from previous experiences, is increasing in salience. Previous research into the political dimensions of crisis management holds that learning is a key part of crisis management and a fundamental challenge to crisis leadership. The criteria that set crises apart from day-to-day work—that is, core values at stake, time pressure, and substantial uncertainty—also challenge the learning parts of crisis management. Learning in relation to crisis is essential for earnest investigation into what went wrong and why the crisis occurred, and, moreover, to make sure that it does not happen again. As organizations play a key role in crisis management, organizational learning is a useful concept to explore learning in relation to crises. Furthermore, the concept of crisis-induced learning has proven salient in bridging the literatures of crisis management and learning. Crisis-induced learning is understood as purposeful efforts, triggered by a perceived crisis and carried out by members of an organization working within a community of inquiry. These efforts, in turn, lead to new understanding and behavior on the basis of that understanding. The concept of crisis-induced learning can help add clarity to what learning is in relation to crises and who the learning agents are in these processes. Other important theorizing efforts in bridging crisis and learning include categorizing learning into its cognitive and behavioral aspects as well as its temporal aspects including inter- and intra-crisis learning. Finally, relating to issues of methodology, it is useful to distil ways to measure and analyze learning and to explain how crisis-induced learning is distinguished from other types of experiential learning.

  • 26.
    Deverell, Edward
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen, Sektionen för krishantering och internationell samverkan.
    Professionalization of crisis management: A case study of local‐level crisis communicators in Sweden2021Ingår i: Journal of Contingencies and Crisis Management, ISSN 0966-0879, E-ISSN 1468-5973, Vol. 29, nr 2, s. 131-142Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study applies an institutional profession perspective on a significant crisis management actor in an aim to deepen the understanding of collaborative crisis management work and practices. The study argues that a professions perspective holds a key to approaching interagency gaps in status and influence, which tend to affect collaborative crisis management negatively. Empirically the study is based on 19 interviews with local crisis communicators in Sweden. Findings indicate that, in terms of internal collaboration, limited knowledge among organizational members about the role and skills of crisis communicators require communicators to spend time and resources on ‘promoting’ their competence within the organization. Regarding inter‐organizational collaboration, the study shows that the closer a communication officer works to the spatial place of the crisis and to the rescue service, the higher the status of the communication officer. Interestingly enough, relations seem to go both ways as emergency service personnel can also be empowered by becoming more skillful communicators.

  • 27.
    Deverell, Edward
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    What makes some organizations better than others at handling crises?: Exploring state of the art public crisis management2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport görs en populärvetenskaplig sammanfattning av det arbete som har genomförts inom det MSB-finansierade post doc-projektet "What makes some organizations better than others at handling crises? Exploring state of the art public crisis management". Projektet leddes av Fil dr Edward Deverell vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap vid Försvarshögskolan 2011-2013. Utgångspunkten för projektets arbete var avhandlingen "Crisis-induced learning in public sector organizations" (Deverell, 2010). Avhandlingen ramade in krishanteringsstudier som kunskapsfält och betonade vikten av att i vidare studier undersöka organisationers roll i krishantering. Vidare framhölls vikten av att mer ingående studera organisationers lärprocesser i samband med kriser eftersom mer kunskap om lärande i relation till kriser behövs för att vi ska kunna skapa mer robusta organisationer och samhällen samt för att undvika att drabbas av liknande kriser framöver. I linje med det tidigare avhandlingsprojektet ämnade post doc projektet att fördjupa studiet av krishanteringsstudier med fokus på organisationers lärprocesser i relation till kriser. Detta genom att studera krishanteringslitteratur och fallstudier av verkliga kriserfarenheter. Föreliggande rapport ger en kortfattad beskrivning av de delstudier som sammanställdes under de två år som projektet löpte.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Deverell, Edward
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen, Sektionen för krishantering och internationell samverkan.
    Alvinius, Aida
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Hede, Susanne
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Horizontal Collaboration in Crisis Management: An Experimental Study of the Duty Officer Function in Three Public Agencies2019Ingår i: Risk, Hazards & Crisis in Public Policy, ISSN 1944-4079, E-ISSN 1944-4079, Vol. 10, nr 4, s. 484-508Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Lately, scholars have been engaging in studies on the crossroads between collaborative public management and crisis management, but our knowledge on how organizations work together with interorganizational goals in times of crisis or in relation to the threat that crises pose, is still limited. This study aims to illuminate how interagency horizontal collaboration plays out in practice. An interview study with twenty‐three Swedish duty officers in three organizations with critical tasks in the institutional crisis management system is carried out to unearth impediments to interagency collaboration that emerge when organizations from different policy subsystems engage in crisis collaboration. Empirically, the study contributes with new knowledge on how a crucial function in crisis management carries out work and deals with challenges. Theoretically, it contributes to the literature on crisis management collaboration by shedding light on processes of horizontal collaboration in the area of crisis management.

  • 29.
    Deverell, Edward
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen, Sektionen för krishantering och internationell samverkan.
    Alvinius, Aida
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Hede, Susanne
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapscentrum.
    Maktförskjutning och maktutjämning i myndighetssamverkan: En kvalitativ studie om tjänstemän i beredskap på regional nivå2019Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 121, nr 4, s. 549-567Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Power displacement and recapture: A qualitative study of regional duty officers in government agency interaction

    This study highlights and discusses challenges organizations face when collaborating in the field of crisis management. We study how Swedish County Council duty officers experience collaboration with external government agencies. Our interview study is based on thirteen interviews with duty officers from six County Councils. In the analysis we discuss our results from a gender perspective. Furthermore we lay the foundation for an analytical model that can be used to better understand problems with collaboration in the field of crisis preparedness and management.

  • 30.
    Deverell, Edward
    et al.
    Försvarshögskolan, Statsvetenskapliga institutionen.
    Ganic, Adrian
    Försvarshögskolan, Statsvetenskapliga institutionen.
    Crisis and performance: A contingency approach to performance indicators2024Ingår i: International Journal of Disaster Risk Reduction, E-ISSN 2212-4209, Vol. 105, artikel-id 104417Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article addresses a gap in crisis research regarding scientifically produced knowledge on performance measurement during crisis for practitioners, by developing eleven crisis performance indicators from a content analysis of 40 interviews with Swedish crisis professionals. Using these as a point of departure, the article offers a critical take on the current mode of crisis inquiry by suggesting the term contingency as an alternative lens to benefit crisis theory and practice. Our empirical analysis shows that crisis performance evaluation leans toward rationalized control rather than contingent thinking. In the discussion, we critically assess the performance indicators from a contingency perspective, highlighting their inherent ambiguities and emphasizing the need to advance ways of thinking about crisis management beyond rules and standard procedures. The study underlines the importance of recognizing limits of human agency and integrating contingency in the mindset of crisis professionals. This would enable crisis professionals to act beyond anticipated and perceived practices and regulations when adapting to unexpected events and provide them with more purposeful indicators to be evaluated against.

  • 31.
    Deverell, Edward
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen, Sektionen för krishantering och internationell samverkan.
    Gardell, Eva-Karin
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen, Sektionen för krishantering och internationell samverkan.
    Tema: Krishantering, förvaltning och statsvetenskap2019Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 121, nr 4, s. 513-520Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 32.
    Deverell, Edward
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen, Sektionen för krishantering och internationell samverkan.
    Hansén, Dan
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen, Sektionen för krishantering och internationell samverkan.
    Managing Extraordinary Influx of Migrants: The 2015 Migration Crisis in Sweden2020Ingår i: Collaborative Crisis Management: Inter-Organizational Approaches to Extreme Events / [ed] Fredrik Bynander and Daniel Nohrstedt, New York, NY: Routledge, 2020, s. 43-56Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 33.
    Deverell, Edward
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Olsson, Eva-Karin
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier).
    Wagnsson, Charlotte
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen.
    Hellman, Maria
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen.
    Johnsson, Magnus
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Strategiavdelningen.
    Understanding Public Agency Communication: the case of the Swedish Armed Forces2015Ingår i: Journal of Public Affairs, ISSN 1472-3891, E-ISSN 1479-1854, Vol. 15, nr 4, s. 387-396Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article suggests a diagnostic framework of public communication intended to capture new communication strategies used by Armed Forces across Europe to legitimize new tasks and recruit new personnel. Three distinct communicative models that impact differently on democratic values and public support are suggested: an Old Public Administration (OPA) model influenced by bureaucratic values, a New Public Management (NPM) model fuelled by market values and a deliberative model labelled ‘New Public Service’ (NPS) that is largely influenced by proponents of ‘e-democracy’. A case study of the communication of the Swedish Armed Forces identifies a lingering bureaucratic (OPA) ideal. The market ideal (NPM) however clearly dominates. The article concludes that communication along market purposes, principles and practices risks distancing Armed Forces further from society. Yet, an embryonic deliberative ideal (NPS)—much fuelled by the use of social media such as blogs—was also identified. This growing ideal holds the potential of infusing deliberative vigor into the organization and presumably facilitates the bridging of the gap to society.

  • 34.
    Eid, Jarle
    et al.
    Center for Crisis Psychology, University of Bergen, Bergen; Department of Psychosocial Science, University of Bergen, Bergen (NOR).
    Hansen, Anita Lill
    Department of Psychosocial Science, University of Bergen, Bergen; Centre for Research and Education in Forensic Psychiatry, Haukeland University Hospital, Bergen (NOR).
    Andreassen, Natalia
    Business School, Nord University Business School, Bodø (NOR).
    Espevik, Roar
    Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och ledning, Avdelningen för ledarskap och ledning i Stockholm. Center for Crisis Psychology, University of Bergen, Bergen.
    Brattebø, Guttorm
    Department of Anaesthesia and Intensive Care, Haukeland University Hospital, Bergen; Department of Clinical Medicine, University of Bergen (NOR).
    Johnsen, Bjørn Helge
    Center for Crisis Psychology, University of Bergen, Bergen (NOR).
    Developing local crisis leadership: A research and training agenda2023Ingår i: Frontiers in Psychology, E-ISSN 1664-1078, Vol. 14Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The crisis triggered by Covid-19 has exposed the interdependencies of modern society and sparked interest in local response to protracted and complex crisis situations. There has been a growing awareness and interest in the key roles of political and professional stakeholders, their emotional regulation and how they influence team performance and outcomes in dealing with uncertainty and complex crisis situations. While cognitive and behavioral aspects of crisis leadership are well researched, less is understood about how one can mitigate negative emotions, instill trust, or restore public faith and support of security forces and emergency response teams during crises. In addressing this gap, we propose a simplified conceptual roadmap for research and training of local crisis leadership. In this, we emphasize complex problem solving, team interaction, team context and technology and team training design. These four factors represent significant barriers if neglected. On the other side, they may be considerable force multipliers when better understood and managed. We suggest how seven research and training questions could be linked to the four conceptual factors and guide an evidence-based approach to develop local crisis leadership.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Eklund, Daniel
    Försvarshögskolan.
    Specialistofficeren som blev generell: En kvalitativ studie om specialistofficerares professionalisering i flottan2021Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Specialistofficerare framhålls ofta som ryggraden i svensk militär förmåga. Men vad innebär det i praktiken och hur förvaltar svenska flottan sina specialistofficerare och deras funktionsområden? 

    Kunskapen om specialistofficerare är begränsad ur ett professions- och militärsociologiskt perspektiv, där forskningen traditionellt fokuserat på officerens roll. Innevarande studie syftar till att bidra till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar specialistofficerares förmåga till utveckling av expertis och yrkeskunnande. 

    Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie och analyserar flottans specialistofficersfunktioner telekrig och luftförsvar i en kritisk organisationsanalys. Metodologiskt kombinerar studien empiri från intervjuer och policydokument tillsammans med analys av hur flottan faktiskt utformat sin organisation och specialistofficerarnas förutsättningar i realiteten. 

    Studien visar att flottans specialistofficerare har anammat en egen gynnsam professionell identitet som värdesätter expertis och specialisering framför Försvarsmaktens traditionellt vertikala karriärstruktur. Parallellt identifieras att organisationen påvisar brister i att omhänderta och utveckla specialistofficerarnas kompetens utanför den direkta fartygskontexten. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Engström, Mariana
    Försvarshögskolan, Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Avdelningen för analysstöd.
    Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige 20212021Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Förord

    När denna bok går till tryck befinner vi oss förhoppningsvis i slutskedet av västvärldens coronapandemi, medan delar av världen fortfarande har väldigt låg vaccintäckning och riskerar fortsatta vågor av omfattande covidinfektion. I Sverige arbetar sjukvårdens aktörer tillsammans för att skyndsamt erbjuda befolkningen vaccin mot covid-19. Den 28 juni begärde statsminister Stefan Löfven om entledigande, och leder därmed nu en övergångsregering. Den 29 juni inledde talmannen uppdraget att (ännu en gång) ta fram förslag till ny statsminister. Turbulensen tycks ha blivit vardag och enigheten att vi behöver stärka vår säkerhet växer.

    I osäkra tider är samhället beroende av att allt fler ska känna det angeläget att bidra till en ökad säkerhet och till skyddet och försvaret av våra grundläggande värderingar. Vi vill med framsidan av rapporten uppmärksamma en av de yrkesgrupper som (utöver sjukvårdspersonalen) stått i frontlinjen under de senaste 18 månaderna. En yrkesgrupp som under coronapandemin på ett tydligt sätt har visat sig utgöra en förutsättning för svensk krisberedskap och totalförsvar. Om inte förskolelärare, fritidspedagoger och lärare går till jobbet, så kan exempelvis heller inte sjuksköterskor, riksdagsledamöter, läkare, renhållningsarbetare, poliser, räddningstjänstpersonal, veterinärer, lantbrukare eller officerare gå till jobbet. Det gäller både i kris och vid höjd beredskap.

    Försvarshögskolan har sedan 2007 gett ut rapporten Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige. Från och med 2018 ansvarar Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) för att uppdatera rapporten. Rapporten utgör undervisningsmaterial i centrets uppdragsutbildningar och i Försvarshögskolans högskolekurser, men är också avsedd som ett kunskapsunderlag till verksamheter och individer som arbetar med frågor rörande krisberedskap ochFörutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverigeivtotalförsvar. Ett stort antal medarbetare, som på olika sätt både har forskat om och verkat inom ramen för krisberedskap och totalförsvar, har bidragit till rapporten.

    2021 års utgåva är delfinansierad av MSB, vilket har gett oss goda möjligheter att utöka rapporten med aktuella ämnesområden såsom psykologiskt försvar och cybersäkerhet. Det är vår avsikt att fortsätta utveckla texten för att kontinuerligt ge en rättvisande bild av läget i svensk beredskap för kris och krig och försöka beskriva de utmaningar som återstår.

    Vi är tacksamma för alla de synpunkter och kommentarer vi får in om rapportens innehåll och struktur från er som läser. Rapporten har i och med denna utgåva fått karaktären av ett uppslagsverk, och vi hoppas den har en än mer läsvänlig struktur och att det i innehållsförteckningen är enkelt att hitta det man som läsare söker efter.

    Planeringen av vår beredskap har länge skett i väntan på utredningar och beslut. Det är alltmer uppenbart att tiden för att agera (liksom investera, prioritera, implementera) har kommit.

    Med önskan om en inspirerande läsning,

    Fredrik Bynander, Centrumchef CTSS

    Jenny Deschamps-Berger, Chef enheten för analys

    Stockholm, den 1 juli 2021.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Engström, Mariana
    et al.
    Försvarshögskolan, Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Avdelningen för analysstöd.
    Fors, Fredrik
    Försvarshögskolan, Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Avdelningen för analysstöd.
    Jordbruksverkets hantering av fågelinfluensa 2021: Samverkan och kommunikation2022Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) fick i uppdrag av Jordbruksverket att genomföra en övergripande, deskriptiv kartläggning och analys av hur Jordbruksverket har hanterat fågelinfluensautbrottet våren 2021 med fokus på samverkan och kommunikation. Projektets syfte är att identifiera specifika lärdomar och rekommendationer från Jordbruksverkets hantering av fågelinfluensautbrottet 2021 och relatera dessa till en mer generell planering för krisberedskap och totalförsvar.[1] Målet med rapporten är att göra en övergripande, deskriptiv kartläggning och analys av Jordbruksverkets hantering av fågelinfluensautbrottet 2021 med inriktning på samverkan och kommunikation både internt och externt.

    Rapporten är en fortsättning på den kartläggning som gjordes 2021 av Försvarshögskolan, vilken tittade på Jordbruksverkets interna hantering av fågelinfluensan 2021.[2] Föreliggande rapport tittar på samma tidsperiod, januari till april 2021. Covid-19-pandemin pågick under samma period.

    Försvarshögskolan har genomfört 19 intervjuer medmedarbetare från Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelsen Kalmar, Länsstyrelsen Skåne och Länsstyrelsen Östergötland, Mönsterås kommun, Konvex och Svenska ägg.

    Ett antal lärdomar och rekommendationer har utkristalliserats:

    Överlag har samverkan mellan Jordbruksverket både internt och med externa aktörer fungerat väl. Jordbruksverket har uttryckt uppskattning över aktörernas kunskap och insatser i hanteringen.

    Jordbruksverket har vid flera tillfällen under hanteringen skiftat krisledningsnivå från grundberedskap till höjd krisledning samt återgått till grundberedskap. Skiftet från framförallt grundberedskap till höjd krisledning har i vissa fall lett till merarbete och försvårat fullföljande av uppgifter för vissa av de externa aktörer men även internt på Jordbruksverket. Svårigheterna har delvis bestått i att komma i kontakt med Jordbruksverket, otydlighet eller byte av kontaktpersoner, nya arbetsstrukturer och byte av arbetssystem (användning av LEIF). Jordbruksverket bör överväga att informera och tydliggöra när de skiftar krisledningsnivå och/eller tydliggöra skillnaderna i arbetssystem och kontaktpersoner för de externa aktörerna för att underlätta hanteringen. Jordbruksverket bör ombesörja att förändringen i krisledningsnivå åtminstone inte medför merarbete för externa aktörer.

    Jordbruksverket bör överväga att i större utsträckning ordna specifika arbetsgruppsmöten med aktörerna som besvarar specifika frågeställningar, ett behov som återkommande uttryckts under intervjuerna. Jordbruksverkets samverkansmöten med myndigheter och med näringen[3] har uppfattats som en bra plattform för informationsspridning samt för lägesbilder.

    Jordbruksverket skulle kunna gynnas av att i förtid planera och diskutera ytterligare med relevanta aktörer hur samverkan kan förbättras inför liknande utbrott inte minst på regional och kommunal nivå. Gemensamt för de externa aktörerna är att de upplevt att Jordbruksverket bör skapa sig en bättre inblick i de externa aktörernas roll och ansvar och behov av samverkan i hanteringen av ett utbrott.

    Jordbruksverket bör överväga att ha dedikerade resurser som säkerställer att frågeställningar från myndigheter och aktörer besvaras inom rimlig tid samt för att undvika att svar uteblir eller att samma fråga ställs och besvaras flera gånger. Gällande informationsspridning och kommunikation har de externa myndigheterna efterfrågat en särskild ingång till Jordbruksverket i höjd krisledning, utöver de funktionsbrevlådor som finns, för en mer effektiv samverkan samt för att få snabbare svar på specifika frågeställningar.

    Jordbruksverket bör diskutera vidare hur externa aktörer kan ta del av och dela information med Jordbruksverket i ett mer lättillgängligt format. Delandet av information mellan Jordbruksverket och externa aktörer har varit ett återkommande huvudbry för de externa aktörerna. Idag saknas en effektiv delning av information och beslut, delvis på grund av de begränsningar som GDPR innebär, men även på grund av att ett användarvänligt och lättillgängligt system inte finns tillgängligt.

    Det kan vara väl värt för Jordbruksverket att, i nära anslutning till att ett utbrott anses vara färdighanterat, anordna ett ytterligare samverkansmöte alternativt initiera en myndighetsgemensam utvärdering (MGU). De externa aktörerna har efterfrågat en MGU efter hanteringen av utbrottet, men inte fått gehör. Ett flertal av de observationer och rekommendationer som beskrivs i denna rapport har enligt aktörerna redan kommunicerats till Jordbruksverket, men utan återkoppling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Engström, Nils
    Försvarshögskolan. Univerzita obrany v Brne, Tjeckien.
    Military transformation: A COMPARATIVE ANALYSIS OF THE PROFFESIONALISATION OF THE SWEDISH AND CZECH ARMED FORCES2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 12 poäng / 18 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    What are the challenges of modern armed forces’ transformation from conscription to a professional army?

     

    Understanding of how the present day armed forces are developed and transformed from conscription to professional should be important if one wants to understand how wars will be fought in the 21st century. Through gaining a perspective on how the professional armed forces differ from those having conscription, we could hope to understand how well-organised they are for the challenges that lie ahead.

     

    The purpose of this study is to analyse and compare the transformation of the Czech- and Swedish armed forces from conscription to professional forces. The study examines the challenges of transformation by focusing on comparing four highlighted subjects; the military budgets, the personnel volumes, the number of fighting units and the tasks and assignments of the armed forces from 1995 to the present time.

     

    The study proves modern professional armed forces are challenged to manage additional and more complex tasks than their predecessor, whilst having fewer resources, fighting units and manpower available. And in addition everything has to be accomplished within a much smaller financial framework.

     

    Keywords: Military Transformation; Comparative Analysis; The Czech Republic; Sweden; Professionalisation; Challenges; Armed forces; Military Reform

  • 39.
    Erikols, Johan
    Försvarshögskolan.
    En kommun i kris? Krisinducerat lärande i Sala2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Fahl, Oscar
    Försvarshögskolan.
    Den lilla kuststaten och den kustnära sjöstriden: en teorikonsumerande studie om den svenska marinen och dess framtida återuppbyggnad2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Developing and maintaining maritime power is difficult, particularly for small coastal states. However, maritime power is not a concept that merely concerns larger states. This paper relies on theories regarding littoral warfare to analyse the state of current and future Swedish maritime power. This is done by evaluating existing platforms and capabilities as well as future procurements, following the increasing defence budget.

    The importance of the littorals from an economic and political standpoint has been increasing recently and is thought to be the area in which future naval conflict will unfold. Thus, naval combat envelops more than just ships, pointing to the need of a coastal navy that cooperates with land and air units towards a common goal. While this need might have been realized, it must also be materialized. In the case of the small coastal state with limited resources, this study aims to identify current challenges and priorities regarding units and capabilities to achieve an effective and functional maritime power.

    The findings of the thesis suggest that Sweden to a certain degree acts according to what theory recommends. Strengths include the possession of advanced surface warfare units and submarines as well as extensive mine warfare capabilities. However, weaknesses shine through in the form of limited, or even completely lacking, anti-air warfare and coastal artillery capabilities. Further, while Sweden is involved in several international cooperations, none of them constitute an actual alliance with binding responsibilities.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Fernström Cederholm, Linnéa
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Statsvetenskapliga avdelningen.
    Svensk krisberedskap sätts på prov: En kvalitativ forskningsstudie om Folkhälsomyndighetens förutsättningar inför hanteringen av covid-19 pandemin2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskningsstudien har genomförts i syfte att öka kunskapen om hur en myndighet har förberett sig inför en potentiell kris genom att se till vilka förutsättningar som fanns, däribland vilka krisförberedelser som myndigheten hade för att kunna hantera en kris. För att belysa detta har en fallstudie genomförts utefter teorin om krisförberedelser för att se till hur Folkhälsomyndighetens förutsättningar såg ut innan covid-19 pandemin drabbade Sverige. En kvalitativ metod med en innehållsanalys har använts för att tolka dokumenten som har utgjort det empiriska materialet. Forskningsstudien operationaliserades utefter tre komponenter inom teorin om krisförberedelser. Dessa komponenter var planering, procedurer samt kapacitet som även strukturerade analysavsnittet.

    De slutsatser som framkom genom analysen var att ett flertal förutsättningar utefter krisförberedelser uppmärksammades som kan ha påverkat Folkhälsomyndigheten på olika sätt inför hanteringen av covid-19 pandemin. Förutsättningarna innebar exempelvis att den beredskapsplanering som redan fanns, de procedurer som berörde myndigheten samt den innehavda kapaciteten i form av ekonomi och lagerhållning alla utgjorde betydande delar som kan ha format Folkhälsomyndighetens möjlighet inför hanteringen under 2020. Genom att analysera myndighetens förutsättningar utefter ett krisförberedande perspektiv kunde studiens slutsatser således stärka krisförberedelsernas relevans inom krishanteringsprocessen och bidra till dess inkludering inom det teoretiska fältet.

  • 42.
    Fransson, Björn
    Försvarshögskolan.
    Svenska flottans taktikreglementes utveckling: En jämförande studie av TRFL och TRM avseende minkrig2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 43.
    Grimberg, Julia
    et al.
    Länstyrelsen Stockholm (SWE).
    Karlsson, Peter
    Fortifikationsverket (SWE).
    Koraeus, Mats
    Försvarshögskolan, Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Avdelningen för analysstöd.
    Rispling, Ann-Louise
    Halmstad kommun (SWE).
    Simonsson, Thomas
    Transportstyrelsen (SWE).
    Svensson, Mikael
    (SWE).
    Tedenlind, Fredrik
    Region Uppsala (SWE).
    Wegnelius, Cecilia
    Sjöfartsverket (SWE).
    Östlund, Andreas
    Försvarsmakten (SWE).
    Få, fler, alla måste göra mer tillsammans: En färdplan mot ett totalt försvarManuskript (preprint) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den svenska säkerhets- och försvarspolitiken kom snabbt att förändras under 2014 efter att Ryssland först ockuperat och sedan annekterat Krimhalvön. Sveriges verklighetsbild förändrades på några få månader, från det att Sveriges statsminister på Folk och Försvarskonferensen i Sälen i januari 2014 sagt att det var svårt att kunna tänka sig att det fanns något avgörande militära hot mot något europeiskt land. För något mer än sju år sedan, den 10 december 2015, beslutade regeringen om en återupptagen totalförsvarsplanering.

    Det är inom ramen för denna planering, och den svenska förmågeökning som den syftar till, som våra tankar här riktar sig till. Vi är långt ifrån klara i Sverige. Vi har precis kommit igång. Stora tankar behöver tänkas. Effekt behöver levereras.

    Vår uppgift är att lista utmaningar och problem i Sveriges säkerhets- och försvarspolitik inom den pågående totalförsvarsreformen och identifiera utvecklingsbehov inom svensk policy och strategi. Vi ska utmana status quo, vara framåtlutade och argumentera för de reformer som vi anser behövs.Våra slutsatser återfinns inom tre kapitel

    Demokratin, rättsstaten och de grundläggande fri- och rättigheterna är Sveriges främsta skyddsvärden.Ett starkt totalförsvar utifrån helhet, enkelhet och effekt.En vassare förmåga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Simonsson (red) (2023) Få, fler, alla måste göra mer tillsammans - En färdplan mot ett totalt försvar
  • 44.
    Hallén, Björn
    Försvarshögskolan.
    En marin doktrin, varför då?2021Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats frågeställning tar oss på en resa från kalla krigets kyligaste period med den strategiska kultur som präglade den svenska säkerhetsstrategin till läget idag med de förändringar som skett på vägen. 

    Genom att fokusera på de försvarspropositioner och svenska marina doktriner eller doktrinliknande dokument som getts ut inom ramen för det tidsfönster som valts, 1980-2020, skapas en förståelse och en relation mellan det auktoritära och det auktoritäras beroenderelation. Beroenderelationen till befolkningen och omvärlden samt spårbarheten av detta i de marina doktrinerna. 

    Harald Høiback har forskat inom militära doktriner och utvecklat en teori om vikten av balansen mellan de hörnstenar som ingår eller bör ingå i en militärdoktrin, för att doktrinen ska fylla det syfte som avses. Tillsammans med Elizabeth Kiers teori om strategisk kultur skapas ett verktyg som gör att analysen och förståelsen för vad som har varit, det som är och det som kan komma att bli, ökar. 

    Balansen mellan det auktoritära och militärteori kan inledningsvis tyckas vara självklar men komplexiteten kopplat till säkerhetsstrategi gör att syftet med doktrinen emellanåt varierar, hur har det då sett ut, hur ser det ut idag, och hur kan det tänkas se ut framöver? 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Hedlund, Erik
    et al.
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapsavdelningen, Stockholmssektionen.
    Lönngren, Camilla
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapsavdelningen, Stockholmssektionen.
    "Fältsjukhuset" i Älvsjö - rekordbygget som ingen ville ha?: en fallstudie i aktörsgemensam samverkan2021Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Hedström, Richard
    Försvarshögskolan.
    Etik, moral och myndighetsutövande2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats.

     Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten. Likheter har även identifierats i respektive myndighets värdegrund då dessa ställer tydliga krav på sina anställda i fråga om människosyn och normer. Skillnaderna som har identifierats handlar bland annat om agerandet innan vapenanvändning. En officer har i uppgift att leda underställda i strid och blir tagen i anspråk när inga andra metoder har fungerat. En polis däremot, förväntas kunna ta till mindre våldsamma metoder för att lösa sin uppgift, innan han använder sitt vapen. Detta ställer högre krav på en polis. Ytterligare en skillnad som identifierats är förhållandet mellan befäl och underställd personal. Resultatet i detta fall visar att det ställs högre krav på en officer då dennes underställda har en lägre ålder, kortare utbildning och mindre livserfarenhet än polisbefälets underställda.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Hermansson, Helena
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier). Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
    Centralized Disaster Management Collaboration in Turkey2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Following unprecedented earthquakes in 1999, highly centralized Turkey initiated reforms that aimed to improve disaster management collaboration and to empower local authorities. In 2011, two earthquakes hit the country anew affecting the city of Van and town of Erciş in Turkey’s southeast.

    In attempts to reduce disaster risk, global disaster risk reduction frameworks and disaster scholars and practitioners advocate collaborative and decentralized disaster management strategies. This thesis investigates how such strategies are received in a centralized and hierarchical national political-administrative system that largely is the anti-thesis of the prescribed solutions. More specifically, this research investigates the barriers and prerequisites for disaster management collaboration between both public and civil society actors in Turkey (during preparedness, response, and recovery) as well as how Turkey’s political-administrative system affects disaster management collaboration and its outcomes. The challenges to decentralization of disaster management are also investigated.

    Based on forty-four interviews with actors ranging from national to village level and NGOs, the findings suggest that the political-administrative system can alter the relative importance, validity, and applicability of previously established enabling or constraining conditions for collaboration. This may in turn challenge previous theoretical assumptions regarding collaboration.

    By adopting a mode of collaboration that fit the wider political-administrative system, collaborative disaster management progress was achieved in Turkey’s national level activities. Although there were exceptions, collaboration spanning sectors and/or administrative levels were generally less forthcoming, partly due to the disjoint character of the political-administrative system. Political divergence between local and central actors made central-local collaboration difficult but these barriers were partly trumped by other prerequisites enabling collaboration like interdependence and pre-existing relations. The findings suggest that the specific attributes of disasters may both help and hinder disaster management collaboration. Such collaboration generally improved disaster response. The findings also indicate that the decentralization attempts may have been premature as the conditions for ensuring a functional decentralization of disaster management are presently lacking. Decentralization attempts are commonly suggested to increase local capacity and local participation but the findings of this dissertation suggest that in Turkey, these commodities may currently have better chances of being increased by refraining from decentralization.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 48.
    Hermansson, Helena
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), CRISMART (Nationellt Centrum för Krishanteringsstudier). Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
    Challenges to Decentralization of Disaster Management in Turkey: The Role of Political-Administrative Context2018Ingår i: International Journal of Public Administration, ISSN 0190-0692, E-ISSN 1532-4265, Vol. 42, nr 5, s. 417-431Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Global disaster policy frameworks promote decentralization as a prerequisite of good disaster governance. Using 44 interviews, this study contributes to the literature that focuses on disasters and decentralization by investigating three systemic mechanisms that seemingly challenge decentralization of disaster management in Turkey: introduction of oversight systems, resource-allocation failure, and central–local collaboration. The results indicate that these mechanisms are enabled by a combination of political-administrative system characteristics and disaster-induced processes. To better understand how to secure the benefits of decentralization, we should engage with a wide range of disaster management actor perspectives, and integrate research on political-administrative systems and collaborative governance.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Hermansson, Helena
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapsavdelningen, Stockholmssektionen.
    Collaborative Crisis Management in Turkey: Perceptions and Outcomes of Collaboration During Two Earthquakes2020Ingår i: Collaborative Crisis Management: Inter-Organizational Approaches to Extreme Events / [ed] Fredrik Bynander, Daniel Nohrstedt, Routledge, 2020, s. 80-91Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In an effort to address some of the current knowledge gaps in the literature on collaborative crisis management, this chapter explores the nature and development of the political-administrative system in Turkey and the role some of its attributes played for collaboration during the response to two earthquakes in southeast Turkey in 2011. In particular, the chapter investigates how state-society relationships, political conflicts, and intergovernmental relations influenced stakeholder collaboration during the earthquake response. In order to capture how the actors perceived collaboration and how they organized their collaborative activities, interviews were conducted with state officials from varying administrative levels, municipality and NGO representatives as well as village and neighborhood leaders, all of whom were involved in managing the earthquake disasters. By applying a general collaborative governance framework, this chapter attempts to shed light on the perceptions of collaboration in Turkey’s political-administrative system and the role it plays for collaboration. Two components of this framework are in particular focus: the drivers (i.e. uncertainty, interdependence, initiating leadership, and consequential incentives) and the “system context” (socio-economic and cultural characteristics) as well as the interplay between them. This chapter illustrates that there are evident differences across political-administrative systems regarding the conditions for collaboration, who is engaged in such activities, and what collaborations can realistically achieve. The chapter highlights that there needs to be a greater recognition of how these conditions for collaboration, and collaboration itself, may differ in various settings. Also, research should pay close attention to meanings and values that actors in these varying political-administrative systems ascribe to collaboration, as these too affect the outcomes of such activities.

  • 50.
    Hermansson, Helena
    Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap (ISSL), Ledarskapsavdelningen, Stockholmssektionen. Centre of Natural Hazards and Disaster Science, Uppsala University, Uppsala, Sweden..
    Decentralization and Recentralization of Disaster Management in Turkey2020Ingår i: Global Encyclopedia of Public Administration, Public Policy, and Governance / [ed] Ali Farazmand, Cham: Springer, 2020, s. 1-7Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
123 1 - 50 av 109
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf