DRIVKRAFTERNA BAKOM BESLUTEN ATT SÄTTA UPP DEN Första SVENSKA STRIDSGRUPPEN eller en analys av Guldägget[1] som skulle kläckas…

Sammanfattning:

Sverige har en lång tradition av säkerhetspolitiskt förhållningssätt som innebär militär alliansfrihet och neutralitet, vilket understryks i Utrikesdeklarationen från 2002. 2004 beslutades om en omfattande försvarsreform i samband med Försvarsbeslut 04. Då fattades även det första beslutet avseende uppsättandet av den svenska stridsgruppen som skulle stå i beredskap till EUs förfogande för krishantering under första halvåret 2008. Hösten 2007 fattades det andra och slutgiltiga beslutet gällande stridsgruppen.

Uppsatsen syftar till att undersöka och identifiera, och därigenom bidra till den krigsvetenskapliga forskningen, de drivkrafter som ligger bakom politiska beslut att skapa nya förmågor i form av den första svenska stridsgruppen till EU och att använda det militära maktmedlet för krishantering samt vilka konsekvenser detta innebär för Försvarsmakten. Genom att använda Allison och Zelikows förklaringsmodeller analyseras beslutsprocessen under två mandatperioder med två olika regeringar och resulterar i vilka drivkrafter som ligger bakom beslutet med den första stridsgruppen.

Resultatet visar att besluten fattades för att Sverige vill vara en ansvarstagande aktör i det europeiska samarbetet, delta i EUs gemensamma åtaganden och uppfylla förpliktelser, bidra solidariskt och stärka det europeiska säkerhetsamarbetet samt vara en generator i den pågående försvarsreformeringen. Att genom stridsgruppen stärka det svensk-finska säkerhetspolitiska samarbetet identifieras som ytterligare drivkraft.

Nyckelord: EU, stridsgrupp, säkerhetspolitik, Sverige, Finland, drivkrafter

[1] Gunilla Wahléns (V) benämning på Nordic Battle Group i Riksdagen 2007-12-19.