Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
DRIVKRAFTERNA BAKOM BESLUTEN ATT SÄTTA UPP DEN FÖRSTA SVENSKA STRIDSGRUPPEN eller en analys av Guldägget som skulle kläckas…
Swedish National Defence College.
2016 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

DRIVKRAFTERNA BAKOM BESLUTEN ATT SÄTTA UPP DEN Första SVENSKA STRIDSGRUPPEN eller en analys av Guldägget[1] som skulle kläckas…

Sammanfattning:

Sverige har en lång tradition av säkerhetspolitiskt förhållningssätt som innebär militär alliansfrihet och neutralitet, vilket understryks i Utrikesdeklarationen från 2002. 2004 beslutades om en omfattande försvarsreform i samband med Försvarsbeslut 04. Då fattades även det första beslutet avseende uppsättandet av den svenska stridsgruppen som skulle stå i beredskap till EUs förfogande för krishantering under första halvåret 2008. Hösten 2007 fattades det andra och slutgiltiga beslutet gällande stridsgruppen.

Uppsatsen syftar till att undersöka och identifiera, och därigenom bidra till den krigsvetenskapliga forskningen, de drivkrafter som ligger bakom politiska beslut att skapa nya förmågor i form av den första svenska stridsgruppen till EU och att använda det militära maktmedlet för krishantering samt vilka konsekvenser detta innebär för Försvarsmakten. Genom att använda Allison och Zelikows förklaringsmodeller analyseras beslutsprocessen under två mandatperioder med två olika regeringar och resulterar i vilka drivkrafter som ligger bakom beslutet med den första stridsgruppen.

Resultatet visar att besluten fattades för att Sverige vill vara en ansvarstagande aktör i det europeiska samarbetet, delta i EUs gemensamma åtaganden och uppfylla förpliktelser, bidra solidariskt och stärka det europeiska säkerhetsamarbetet samt vara en generator i den pågående försvarsreformeringen. Att genom stridsgruppen stärka det svensk-finska säkerhetspolitiska samarbetet identifieras som ytterligare drivkraft.

 

Nyckelord: EU, stridsgrupp, säkerhetspolitik, Sverige, Finland, drivkrafter

[1] Gunilla Wahléns (V) benämning på Nordic Battle Group i Riksdagen 2007-12-19.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 48 p.
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:fhs:diva-5979OAI: oai:DiVA.org:fhs-5979DiVA: diva2:904967
Subject / course
War Studies Thesis
Educational program
Högre stabsofficersutbildning (HSU)
Available from: 2016-02-23 Created: 2016-02-20 Last updated: 2016-02-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(669 kB)160 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 669 kBChecksum SHA-512
960b3320fedd6631c9a5083520565df5ef82ead5ef62dcaed6ffe241346daecae06a36083bf4e00e78c4cb6328dd2a2ae10d2125f15434d88eadfa5f1cefeb68
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Swedish National Defence College
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 160 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 363 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf