Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Uppsatsen skall undersöka och skapa ökad förståelse och kunskap kring vad som formar och påverkar Sveriges val att delta med militär trupp i internationella insatser. Genom en ökad förståelse och kunskap inom området kan denna uppsats utgöra ett litet bidrag inom forskningen genom att undersöka varför Sverige väljer att bidra med militära maktmedel i internationella insatser utanför vårt närområde.

 Sverige har en lång tradition av att bidra med militära förband till FN:s fredsbevarande och fredsframtvingande insatser. Sverige har även beslutat att skicka ett styrkebidrag till FN:s insats MINUSMA i Mali. Beslutet har fattats av två olika regeringar, som trots olika ideologiska grunder ändå har valt att fatta liknande beslut. 

Uppsatsen undersöker med stöd av Graham Allisons teorier kring beslutsfattande frågan om varför Sverige väljer att delta i insatsen och vilka faktorer som påverkar beslutet. I undersökningen har modell I och III använts. Analysen enligt modell I visar på en enlighet kring beslutet i riksdagen, där landets övergripande målsättningar är tydligt definierade.

Modell III påvisar en större spridning mellan aktörerna och det interna maktkamp som föregår beslutet. Även om riksdagen fattar ett beslut i nära konsensus finns olika faktorer och motiv bakom aktörernas agerande i processen, vilket antyder både inrikespolitisk maktkamp och en kamp mellan försvars- och utrikespolitik. 

En sammanfattning av resultatet visar att det föreligger både rationella och altruistiska drivkrafter bakom beslutet. Sveriges önskan att kunna vara en stark röst i världen för fred, frihet och demokrati gör att engagemanget i FN är ett medel att nå ett ökat inflytande på den internationella politiska arenan. Det råder även en enighet i Sverige att vi skall fullfölja en tradition av att solidariskt och osjälviskt bidra till en bättre värld med de medel och metoder som står oss till buds.