Den 15 februari 2011 kom den arabiska våren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vändning när våldet från regimsidan eskalerade och konflikten benämndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militär intervention där Sverige deltog med flygstridskrafter.
Konflikten fick mycket uppmärksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande två månaderna. Antagligen var frågan om läget i Libyen och svensk insats något som många upplevde som viktig och intressant, och hade en åsikt om. Massmedia är en viktig faktor till vad allmänheten har åsikter om, och en grund till opinionsbildning.
Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem.
En del av slutsatserna är: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att påverka allmänheten till att se Libyen som en prioriterad fråga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont. Budskapet i stort är att oppositionen står för något gott, civilbefolkningen är utsatt och i behov av akut stöd, Gaddafi är ond, begår övergrepp på oskyldiga och bör störtas.
Tidningarnas inställning till militär insats och svenskt deltagande är samstämmigt positiv, men det förs inte någon tydlig argumentation för saken. Debatt och oenigheter är snarare kopplat till större politiska frågor som NATO-medlemskap. Tidningarnas politiska inriktning skiner igenom när kritik riktas åt motsatt håll, och de ”egna” får beröm.
2014. , p. 40