Det var tre år mellan beredskapsperioderna för de nordiska stridsgrupperna NBG -08 och NBG -11. Såväl de av Europeiska Unionen uppställda målen som organisationens sammansättning var lika till i princip identiska och ett flertal befattningshavare överfördes från den tidigare styrkan till den senare. Läget kunde med andra ord inte vara mycket bättre för att genomföra en framdrivningsprocess präglat av en god erfarenhetsöverföring, eller borde i alla fall kanske varit så. Studien syftar till att undersöka hur Försvarsmaktens bedrivit erfarenhetshantering vid framtagandet av logistiska förbandsenheter och hur detta inverkat på framdrivningsprocessen av logistikförband till NBG -11. Avsikten är vidare att analysera vad som kan skapa samklang eller disharmoni vid utvecklingen av förbandsenheter, vilka kunnat lära från tidigare vunna lärdomar. Uppsatsens analys eftersträvar att medvetengöra främst Försvarsmaktens logistiska falang om befintliga processer inom organisationsskapande, med ambition att rekommendera hur dessa kan förädlas vid identifiering av eventuella tillkortakommanden. Resultatet påvisar att det genomfördes många goda initiativ till erfarenhetshantering under uppsättandet av NBG-11, men att dessa skedde utan koordinering och plan för uppföljning. Bidragande orsaker till detta var bland annat att det inom organisationen inte fanns någon beskrivning över hur denna process skulle genomföras. Utöver detta bedrevs arbetet utefter en oklar målbild och saknade införandestrategi när erfarenhetsvärden tillfördes organisationen. Till följd av studiens resultat, lämnas ett förslag på processmodell över en strukturerad erfarenhetshantering vilken skulle kunna utveckla Försvarsmaktens erfarenhetshantering.