Luftvärnets organisationstillhörighet är en historiskt återkommande fråga där olika lösningar genom tiderna går att finna i Sverige såväl som internationellt. Den här uppsatsen avser att jämföra Sveriges och Norges olika val av tillhörighet för det markbaserade luftvärnet. Syftet är att bidra till förklaringen varför vi har olika organisatoriska lösningar och analysera huruvida det finns några incitament för att se över dagens organisation. Undersökningen har genomförts genom att studera Sveriges och Norges luftvärnsutveckling, med stöd av organisationsteori, för att finna bakomliggande faktorer för val av organisation.
Jämförelsen påvisar flera skillnader i ländernas luftvärnsutveckling som kan ge förklaringskraft till organisationsvalet. Den mest utmärkande skillnaden avser prioriteringen av skyddsvärda objekt. I Norge har flygbaserna genom tiderna varit särskilt högt prioriterade medan Sverige prioriterat markstridsförbanden. Tidiga val av organisationsprincip syns ha bärighet över tiden.
Dagens fortsatta bredd på uppgifter till trots av minimerade resurser gör att en tydligare prioritering av skyddsobjekt skulle kunna motivera en omvärdering av organisationstillhörighet. Historien påvisar dock att omfattande organisationsförändringar kan ge icke önskvärda effekter samt visa sig vara kortvarigt rationella. Det viktiga syns inte vara vilken organisation som väljs det viktiga är hur organisationen fungerar.