I denna uppsats studeras Operation Trident som utfördes av den indiska flottan mot Pakistan i december 1971, till denna operation hade Indien införskaffat ett nytt vapen i form av sjömålsrobotar. Sjömålsroboten är ett vapen som är signifikant för den moderna sjöstriden genom att ge en stor verkan på långa avstånd.
Men hur påverkades striden av det nya vapnet? Syftet med uppsatsen är att analysera modern sjöstrid med sjömålsrobotar. Konflikten mellan Pakistan och Indien 1971 väljs som särskilt studieobjekt för att det är en modern sjöstrid där sjömålsrobotar till sjöss användes i betydande omfattning.
Genom att använda de stridsfunktioner som beskrivs i DuBois, Hughes och Low teori, A concise theory of combat, analyseras striden för att finna dess karakteristiska samt vad som präglade taktiken. Sjömålsroboten påverkade det taktiska agerandet och stridens karaktär. Det som blev karakteriserande för striden var även vikten av att kunna anpassa sig mot ett nytt hot.