Helikoptern som sjuktransport är ett väl beprövat system. Dess förmåga att landa och starta på nästintill vilka platser som helts gör den mycket lämplig för denna typ av arbete. Även om förmågan funnits i nästan 50 år är teoribildningen kring MEDEVAC bristande. I arbetet kommer helikopterns användande som MEDEVAC-‐resurs under Vietnamkriget och Afghanistankriget att analyseras. I båda dessa fall analyseras även de doktriner som styr användandet av MEDEVAC. Brister i teoribildning kring MEDEVAC är centralt för detta arbete, då syftet är att belysa de brister i utveckling som det kan ha inneburit. De slutsatser som dras av dessa analyser är att den taktiska och doktrinära utvecklingen inte utvecklats i någon större utsträckning under denna period. De framsteg som har gjorts har framför allt varit teknisk utveckling samt att resursen värderas mer och används på ett försiktigare sätt.
The helicopter is regularly used for performing evacuation of sick and wounded. Its ability to take off and land almost anywhere makes it especially useful for these kinds of missions. Even though the ability to do this has been around for nearly 50 years, theories concerning MEDEVAC are lacking. This essay will examine the helicopters role as a MEDEVAC resource during the Vietnam war and the war in Afghanistan. The respective doctrines and Field Manuals that guide the usage of MEDEVAC helicopters will also be examined. The lack of theories in this field will be central in this essay, since the goal is to point out if any shortcomings in the evolution of the MEDEVAC helicopter could be a result of this.