Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Militärgeografi och GIS: delar av militärteknik
Swedish National Defence College, Department of Military Studies, Military-Technology Division. (Teknik för ledning)ORCID iD: 0000-0002-7864-2674
2012 (Swedish)In: Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, ISSN 0023-5369, no 1, 108-120 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Today's wars and crises, placing new demands on the abilities to work through the society's greater vulnerability. Furthermore, the Earth is more densely populated and the population is concentrated in coastal areas and river valleys. Unfortunately, these coastlines, river valleys and other sensitive areas are places where natural disasters and conflicts can create great strain on society. Armed conflicts and struggles, now often conducted in populated areas does not make the situation easier. The tools for dealing with these problems are largely technical in nature but a close link between technology, tactics and operations need to be emphasized. Linking and study the use of technologies in different situations and at the various challenges of the military activity is a major aim of the subject of military technology. Here there are clear analogies with civilian crisis management that must be able to relate to, among other things military activities. The subject of military-technology, we want to scientifically de-scribe and explain how technology affects military operations at all levels and how the mili-tary actually affect and are affected by technology. Military-technology is rooted in several different areas of knowledge or scientific disciplines and combines social science's under-standing of the military profession with a foundation in natural science added with the dynam-ics in engineering. Military technique thus treats the technology in its military context and with the military staff's perspective (Axberg 2009).

As a result military-technology is interdisciplinary, conducting studies and develops the sub-ject with the support of both natural, social, and engineering sciences. Through both weapon systems development as the overall development of location-based services such as GPS, and various types of sensors and information systems have been implemented, Military Geogra-phy and GIS had a renaissance.

Knowing the battle arena is one of the preconditions for military operations and a geographic information superiority can provide important opportunities and benefits to achieve the great-est military benefit. With military advantage means that you effectively and at minimum cost, both in material life, can achieve the targets set for the military action. Today, the need is growing to reduce collateral damage and accidental control of important aspects that are regu-lated in both the laws of war and civilian conventions. In this article I will describe some technical areas where military spatial data and methods managed in Geographic Information Systems (GIS) seems likely to have an increasing importance.

Abstract [sv]

Dagens krig och kriser ställer andra krav på möjligheter att verka genom att vi har en större sårbarhet därför att samhället är mer komplext och känsligt för störningar . Vidare är jorden mer tätbefolkad, även om befolkningen är koncentrerad till ett antal väl avgränsade områden. Tyvärr är dessa områden samtidigt belägna vid kuster, i floddalar och på andra ställen där såväl naturkatastrofer som konflikter kan skapa mycket besvärliga dilemman och stora på-frestningar. Att väpnade konflikter och strider förs i bebyggda områden gör inte situationen lättare. Verktygen för att hantera dessa problem är till stora delar av teknisk art men en nära

koppling mellan teknik, taktik och operationer behöver betonas. Att koppla samman och stu-dera användningen av teknologier i de olika situationer och vid de olika utmaningar som ställs på militär verksamhet, är ett huvudsyfte med ämnet militärteknik. Här finns det även klara analogier med civil krishantering som måste kunna förhålla sig till militär verksamhet och andra svåra kriser. Inom ämnet militärteknik vill vi vetenskapligt beskriva och förklarar hur tekniken inverkar på militär verksamhet på alla nivåer och hur den militära praktiken påverkar och påverkas av tekniken. Militärtekniken har sin grund i flera olika kunskapsområden eller vetenskapliga discipliner och förenar samhällsvetenskapens förståelse av den militära profes-sionen med naturvetenskapens fundament och ingenjörsvetenskapens påbyggnad och dyna-mik. Militärtekniken behandlar således tekniken i dess militära kontext och med den militära personalens perspektiv (Stefan Axberg i Andersson et al. 2009).

Som följd av militärteknikens tvärvetenskaplighet studeras och utvecklas ämnet med stöd av både natur-, samhälls-, och ingenjörsvetenskaper. Genom såväl vapensystemens utveckling som den allmänna utvecklingen med lägesbaserade tjänster såsom GPS och olika typer av sensorer och informationssystem har Militärgeografin implementerad i GIS fått en renässans.

Att känna till landskapet är en av grundförutsättningarna för militära operationer och en geo-grafiskt informationsöverläge kan ge viktiga förutsättningar och fördelar för att kunna verka och åstadkomma störst militära nytta. Med militär nytta menas att man till minsta kostnad, i såväl materiel som liv kan åstadkomma de mål som satts upp för den militära insatsen. I dag framstår behoven av att minska kollaterala skador och vådabekämpning som viktiga aspekter som regleras såväl i krigets lagar som civila konventioner. I denna artikel kommer jag att ta fram några teknikområden där militärgeografiska data och metoder hanterade i Geografiska Informations System (GIS) som jag bedömer har, eller kommer att få, en allt större betydelse.

Att kunna "läsa landskapet" är en viktig egenskap för den som ska verka i ett område. Det handlar inte bara om att kunna läsa texterna på en karta eller tolka olika symboler utan att kunna förstå hur landskapet är beskaffat och vilka för- och nackdelar detta har för verksamhet där. Den som sysslar med orientering är ofta bra på att finna ut vilken väg som ger bäst balans mellan kortaste väg och minsta ansträngning. Ska man genomföra militär verksamhet eller krishantering krävs det ytterligare färdigheter och kunskaper om hur olika landskapsobjekt påverkar verksamheten för såväl mig som en motståndare. Det handlar om möjligheterna att röra sig i landskapet samt vilka förutsättningar det finns för verkan och skydd. Den som är uppväxt i ett visst geografiskt område har ofta en förvärvad egen erfarenhet av vad som hän-der när det t e x kommer ett häftigt regn eller temperaturen sjunker under vintern. Den som inte har denna erfarenhet måste försöka analysera detta med hjälp av flera olika källor och kartor eller i värsta fall bara otolkade flygbilder. Ett alternativ är att förbereda en insats genom att utnyttja digitala kartor i GIS och komplettera dessa med data från sensorer eller andra un-derrättelser. Sensordata kan komma från UAV-, flyg- eller satellitburna radarsystem av typ CARABAS som genom att utnyttja Syntetisk Appretur Radar (SAR) kan kombinera hög geometrisk upplösning med god genomträngning av vegetation på - och i gynnsamma fall till och med någon meter ner i marken. Även LIDAR (Avbildande Laser sensorer) kan användas för att kartera och analysera landskapet och mer eller mindre automatiskt klassificera skogen, varje enskilt träds höjd och tjocklek, marken med eventuella hinder i form av stenar, diken eller annat som är "gömt" under trädkronorna . Även byggnader och topografi avbildas med hög geometrisk upplösning.

LIDARn kan med fördel bäras av en UAV eller helikopter och genom att komplettera laser-sensorn med sensorer känsliga i många spektralband kan man förfina analysen av vad som finns på marken och bidra till att skapa en eller i själva verket flera militärgeografiska digitala kartor. Även "Rapid Mapping" med traditionella flygbildskameror burna av UAVer, helikoptrar eller flygplan kan användas för att skapa digitala 3D (tredimensionella) digitala kartor som kan användas för måluttag med en precision som krävs i moderna artillerisystem, för positionering och navigering .

För att hantera dessa, kunna uppdatera kartorna med nya data och skapa information genom olika typer av analyser krävs ett mångsidigt Geografiskt Informationssystem. Där kan man återanvända basdata och underrättelser liksom aktuella lägesdata för att åstadkomma en sam-lad lägesbild och kanske i bästa fall en samlad och i vissa stycken gemensam lägesuppfatt-ning.

Ett militärgeografiskt kartverk bör innehålla de för professionen viktigaste faktorerna. De olika geografiska förhållanden som är nödvändiga att känna till är topografi, med beskrivning av variationen i höjdförhållanden, hydrografi med sjöar, stränder, vattendrag och våtmarker, beskogning och annan vegetation, berggrund, jordarter, markanvändning, av människan ska-pade objekt såsom bebyggelse, vägar, järnvägar, flygfält och hamnar. Tillsammans kan dessa data ge information som är viktig för framgången av såväl militära som civila operationer. Tidigare kompletterades relativt bristfälliga kartor med upprepade manövrer och fältövningar där officerare och manskap i praktiken fick uppleva vad de olika landskapstyperna hade att erbjuda för motstånd och möjligheter under olika tider av året. I dag har vi mindre av denna lokalkännedom men i stället mängder av sensorer och metoder att med någorlunda förberedel-ser kompensera för denna avsaknad av "tyst kunskap" om landskapet. Genom en systematisk uppbyggnad av digitala grundkartor kan vi kompenseras för detta och i bästa fall få en bättre lägesbild än tidigare. Kompletteras detta med meterologisk information kan man sedan analy-sera hur väder och vind inverkar men även var olika hot kan uppträda och hur man själv ska bete sig för att skapa så stora operativa fördelar som möjligt.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm, 2012. no 1, 108-120 p.
Keyword [en]
Military-Technology, Geographical Information Systems, Command, Control and Communication
National Category
Other Engineering and Technologies
Research subject
Militärteknik
Identifiers
URN: urn:nbn:se:fhs:diva-3532OAI: oai:DiVA.org:fhs-3532DiVA: diva2:613677
Projects
Technologies for Command, Control and Communication
Available from: 2013-03-31 Created: 2013-03-31 Last updated: 2017-01-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(252 kB)377 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 252 kBChecksum SHA-512
aecbfa12461b2156b794e4c8e5eb463fd8bc6ad59df76142231ad075c6d0d704f391b571e00ff79df5b5f5f54e285d54fc511394db93693005dd7db605537bb0
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Sivertun, Åke
By organisation
Military-Technology Division
In the same journal
Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift
Other Engineering and Technologies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 377 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 752 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf