Logo: to the web site of the Swedish Defence University

Erkännandet av Kosovo som en självständig stat har varit föremål för diskussion inom svensk utrikespolitik. Regionen anses inte uppfylla de folkrättsliga kriterierna som i Sverige brukar benämnas för att en stat ska erkännas. Det svenska erkännandet av Kosovo som en självständig stat kom därmed att anses som en unik situation, och har uppfattats som ett underligt skede inom svensk utrikespolitik. I studien genomförs, med fallet Kosovo en kvalitativ textanalys av dokumentation på statlig-, organisatorisk-, och individnivå genom tre skilda modeller, för att granska varför Sverige erkände Kosovo. Inom varje modell tillämpas antaganden för varför beslutet togs. Resultatet uppvisar ett flertal faktorer som påverkade beslutet. Genom ett erkännande av Kosovo kunde staten närma sig de viktiga internationella aktörerna EU och NATO för att nå maximal nytta för svenska intressen. UD valde även att frångå sin Standard Operating Procedure (SOP), i form av de folkrättsliga kriterierna för att kunna uppnå sina mål att utökad handeln, och förbättra arbetet i regionen. Även på individnivå visar resultatet att de väsentliga aktörerna i beslutsprocessen format beslutet att erkänna Kosovo utifrån dess personliga-, organisatoriska och nationella målsättningar.