Logo: to the web site of the Swedish Defence University

There are many kinds of joint operations and combinations of combined arms. This thesis puts its focus on Close Air Support, CAS. Throughout history there have been several cases of success, regarding these kinds of operations, but also failure. Much can be taught from organizational behaviour studies, applied on these military organisations in their cooperation with each other. The purpose of this thesis is to analyze the cooperation between the Swedish army and air force to determine the functionality of their process. This is done by text analysis and interviews. The study shows that the cooperation works at its bets at the unit level. The Swedish armed forces have a wide range of tasks it wishes to fulfil together with broad priorities. As of now, there is a balance between the two services´ needs and what they can deliver. Although there are indications that the army´s requirements might increase in the future. The air force focus on homeland defence might push this balance even further, though CAS is not a priority in that scenario. If there is a significant change in the balance of demand between the two services, at least one of the services might have to reconsider their whole line of business.   

Key words: Collaboration, Organizational development, Close Air Support.

Det finns många former av samverkan mellan mark- och flygstridskrafterna, men den som belyses i denna uppsats är Close Air Support, CAS. Både framgångsrika och mindre farmgångsrika fall finns beskrivna i historia böckerna kring detta. Oavsett vilket av fallen som granskas, så finns det generella kopplingar man kan göra mellan den militära organisationen med dess processer och vad forskningen kring organisationsutveckling har påvisat. Syftet i uppsatsen var att med hjälp av organisationsutvecklingsteorier analysera samverkansprocessen mellan mark- och flygstridskrafterna som den ser ut nuläget. Detta med hjälp av textanalys av styrdokument och semistrukturerade intervjuer. Det som framkommit är att den samverkan som idag genomförs mellan mark- och flygstridskrafterna rörande CAS, fungerar bra på förbandsnivå, men suboptimeras på nivån ovan. Orsaker till detta går att finna i den förmåge bredd somförsvarsmaktenFörsvarsmaktenska innefatta, tillsammans med brett formulerade prioriteringar. Balans råder mellan mark- och flygstridskrafternas behov, men indikationer tyder på att denna balans kan komma att rubbas genom ett ökat behov från markstridskrafterna. Flygstridskrafternas fokus på luftförsvar av Sverige kan komma att förskjuta denna balans ytterligare, då detta lämnar CAS med låg prioritering. Om en förändring av balansen i behov sker, kan en av de två stridskrafterna tvingas till en omfattande förändring i sin verksamhetslogik.

Nyckelord: Samverkan, Organisationsutveckling, Close Air Support.