Sammanfattning
Denna uppsats är en studie på hur prostitution och människohandel för sexuella ändamål bekämpas i Sverige. Problematiken med framförallt människohandel för sexuella ändamål är att det är ett globalt växande problem. Kraftansträngningar görs både internationellt och nationellt för att bekämpa denna form av organiserad brottslighet. Trots detta fortsätter handeln att öka.
Studien är en fallstudie och ett fall av förvaltningsstyrning. Empirin består av redan existerande källor i form av den handlingsplan som Sveriges regering har tagit fram för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål. I handlingsplanen återfinns ett antal åtgärder vilka är myndigheters och organisationers uppgift att utföra. År 2010 gav BRÅ (Brottsförebyggande Rådet) ut en uppföljningsrapport på hur myndigheterna och organisationerna genomfört och arbetat med sina uppdrag. Rapporten gjordes med uppdrag av regeringen, uppföljningsrapporten är det andra dokumentet som ska undersökas. Handlingsplanen och uppföljningsrapporten kommer att tolkas utifrån en kvalitativ textanalys.
Studiens syfte är att med hjälp av en implementeringsteori ta reda på huruvida det som står i handlingsplanen stämmer överens med vad som faktiskt görs i praktiken. Frågeställningarna som ska sökas svar på är;
-
Hur ser myndigheternas/organisationernas implementering av regeringens handlingsplan för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål ut, utifrån vad som redovisas i BRÅ:s rapport?
-
Varför ser det ut som det gör?
Den senare frågan ska förklaras utifrån något av begreppen att
vilja, att kunna eller att förstå, som är en del av den implementeringsteori som används i studien.
Resultatet av studien blev att det finns vissa avvikelser i förvaltningsstyrningen, när det gäller regeringens styrning gentemot Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Länsstyrelsen och Riksförbundet för sexuellt likaberättigande.
2011. , p. 52