Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
EU:s militära krishantering: en bristinventering
Swedish National Defence College.
2001 (Swedish)Student paper otherStudent thesis
Abstract [sv]

Den Europeiska Unionen är idag inne i en intensiv process som syftar till att ha en autonom förmåga att genomföra militära krishanteringsoperationer från år 2003. Denna uppsats syfte är identifiera eventuella brister i denna kapacitet. För detta ändamål nyttjas en metod av Gunnar Sjöstedt som i sin utvecklade form innebär att analys genomförs av gemensamma mål, resurser, managementsystem för hantering av kriser samt beslutsfattning. Hela analysen sker utifrån den realistiska teoribildningen som väl lämpar sig för att nå syftet. Det empiriska materialet utgörs av fördragstexter, ordförandeskapens slutsatser, relevanta officiella EU-dokument samt samtal med officiella EU-tjänstemän. Utöver detta används en stor mängd annan forskning, bl a för att verifiera dragna slutsatser. Avseende gemensamma mål studeras Helsinki Headline Goal för att utröna vilken typ av operationer som EU planerar att genomföra samt i vilka delar av världen som detta är avsett att kunna ske. En analys huruvida EU eller NATO  skall vara den aktör som genomför en potentiell krishanteringsoperation genomförs också. De resurser som EU har att tillgå enligt Headline Taskforce ställs mot de potentiella krishanteringsuppgifterna och förmågan att mobilisera ytterligare resurser studeras. Institutioner och procedurer analyseras för att eventuellt identifiera brister i EU:s förmåga att detektera och följa upp krishärdar som kan beröra unionen. Avseende beslutsfattning studeras såväl det formella institutionaliserade systemet som de informella faktorer som kan ha påverkan. Analysresultatet visar att i de uppsatta målen finns utrymme för tolkningsskillnader, resurserna är ej tillräckliga för uppgifterna och avseende institutioner och procedurer förekommer oklarheter och visst dubbelarbete. Beslutsfattningssystemet brister huvudsakligen i den mellanstatliga strukturen och det påverkas i viss utsträckning av informella faktorer.Under rubriken diskussion förs avslutningsvis ett resonemang om orsakerna till, och förhållandena runt, några av de resultat som analysen givit. 

Abstract [en]

The European Union is in the middle of a very intense process with the purpose of establishing an ability to carry out military peace support operations from the year of 2003. The aim of this essay is to detect any shortcomings in this capacity. To accomplish this, a method by Gunnar Sjöstedt is used so as to be able to analyse common goals, resources, management-systems dealing with crises and decision making.The analysis will be carried out from a realistic theoretical point of view, which is suitable for the purpose. The empirical material consists of treaty documents, presidency conclusions, official EU-documents and information from EU officials. Apart from this, a quantity of research from other scholars is used to verify the conclusions drawn. The Helsinki Headline Goal is used to analyse the common goals and to find out what kind of operations the EU plans to carry out and where on the globe these could take place. The question of which actor is supposed to realise this operation, EU or NATO, is also dealt with. The resources at the disposal of EU are compared with the implied tasks and also the ability to mobilise further resources is studied. Institutions and procedures are analysed to identify shortcomings in the ability to detect and monitor different crises, which can have an influence on the EU. In reference to the decision-making, formal as well as informal circumstances are studied.The results show that the goals contain a risk of divergent interpretations, the resources are not sufficient and regarding institutions and procedures, there are some obscurities and duplication of work. The decision-making process shows shortcomings principally in the intergovernmental structure and this is also influenced by informal circumstances. The essay is completed with a chapter where some of the reasons and circumstances concerning the results of the analysis are discussed.

Place, publisher, year, edition, pages
2001. , 79 p.
Keyword [sv]
EU, Krishantering, Uppsatser, Chefsprogrammet, Chefsprogrammet 1999-2001
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:fhs:diva-1946OAI: oai:DiVA.org:fhs-1946DiVA: diva2:429932
Educational program
Chefsprogrammet. (ChP)
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Note
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 99-01Available from: 2011-07-06 Created: 2011-07-06 Last updated: 2011-07-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(318 kB)258 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 318 kBChecksum SHA-512
729850a07bb5c144f0d72ef66849b029efef5c936007c2addddb11ab01f9328e1d13fb1e56e67c3287fdc8d07f04cb9a724ad9a11acf43df0d8abd159c49a77c
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Swedish National Defence College
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 258 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 242 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf