I en omvärld som ställer allt högre krav på delaktighet kom ett uppdrag 2000-03-30 till Norrbottens Flygflottilj, F 21 som på nio månader skulle sätta upp ett nytt internationellt förband. Om förbandet kallas ut blir det första gången sedan sextiotalet som Sverige fullgör tjänst med krigsflygplan utomlands. Swedish Air Force Rapid Reaction Unit, SWAFRAP AJS 37 skulle ställas i 30 dagars beredskap

Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera den planeringsprocess som har genomförts på F 21 ur de traditionella perspektiven problemformulering, genomförande och utvärdering avseende detta nya förband.

Undersökningen har genomförts som en fallstudie på F 21 och avgränsats till AJS 37. Planeringsprocessen har studerats genom intervjuer av chefer inom SWAFRAP organisationen.

Studien pekar på att processer av detta slag är ytterligt komplicerade och kräver mera forskning om vi skall lyckas förstå alla ingående komponenter och deras interaktion.

In a world that creates higher and higher demands for international participation, a decision from the Swedish Headquarters came on 30 March 2000 to the wing F 21 that they were to establish a new unit. This unit was specifically to be able to deploy within thirty days to a base anywhere in Europe, in order to participate in peace keeping missions. The Swedish Rapid Reaction Unit, SWAFRAP AJS 37 was born.

The main objective of my study is to describe and analyse the planning process that has taken place from the traditional perspectives of problem description, implementation and evaluation.

The study has been done as a case study at wing F 21, and its scope has been limited to AJS 37. The study has been accomplished through interviews with commanders at different levels and within different specialities within the SWAFRAP planning process.

The result indicates that a process like this is very complex and demands more research if we are going to understand all components and their interaction.