Den övergripande frågeställningen i den här undersökningen är den om på vilket sätt realism ochliberalism kom till uttryck i den officiella politiken gentemot Irak under hösten 1990.I uppsatsen framgår att president Bush beskrev det som hände under hösten 1990 genom enkombination av både realistiskt och liberalistiskt färgade skildringar. Här framkommer också attolika sätt att lösa situationen presenterades och att dessa innehade inslag av de bådaidétraditionerna liberalism och realism. På samma sätt påvisas i uppsatsen att presidenten beskrevUSA:s roll utifrån samma typ av blandade argument.Vidare framkommer att Bush i huvudsak förhöll sig till den historiska traditionen avseendeamerikansk utrikes- och säkerhetspolitik men att han på en väsentlig punkt avvek från denna. Iuppsatsen konstateras att President Bush talade om den nya världsordningen, där USA sades ha ettledande ansvar för spridningen och försvaret av demokratisk liberalism globalt.Motivet till varför undersökningen gjorts är att slutsatserna från analysen tydligt har påvisat huramerikansk utrikes- och säkerhetspolitik under förberedelserna för Kuwaitkriget såg ut. Iuppsatsen ges prov på hur hoten mot Amerika utmålades och hur lösandet med olika medel avdessa indikerades, samt vilken roll USA uppfattats ha eller borde ha haft i det internationellasystemet.
The research aim of this study is to answer the question in which way the twopolitical traditions realism and liberalism can be identified in the speeches ofpresident George Bush prior to the first Gulf War in 1991.In focus during the analysis is the thesis provided by Mike Winnerstig in hisdoctoral essay regarding the value of the speech-act as uttered by the presidentof the United States.In order to answer the question, two different ideological traditions arepresented. The first is based on realism and the second on liberalism andidealism. These theoretical perspectives are yhen used as instruments for theanalysis of official presidential speeches regarding the Iraq-Kuwait crisis. Theperspectives are thus defined in terms of threat perceptions, means and the roleof the United States as suggested by the president. It is found that this modelprovides general explanations of how the ideological traditions are utilised inthe official rethoric of the president. By using the speech-act and theideological traditions in this way we are able to draw general and recurrentconclusions about the speeches and the official verbal politics against Iraq.The empirical findings, the qualitative analysis and the arrangement of thefindings reveal that concepts related to both analytical instruments were moreor less equally frequent of the US official position towards Iraq during thecrisis. Further the analysis showed that president Bush remained in line withhistorical american political tradition, but diverged in one important aspectfrom this. In the study it is argued that president Bush spoke of a New WorldOrder where the United States had a leading responsibility för the furtheranceand defense of democratic liberalism on a global scale.An additional analysis comparing president George Bush with former USpresidents also reveal the fact that the speeches of president Bush is in line withthe historical tradition in all but one important facet. He more frequentlyreflects a New World Order not seen in any of the speeches of hispredecessors.