Syftet med denna uppsats är att visa hur den svenska statsmakten styr Försvarsmakten. Uppsatsenundersöker om det finns någon fastställd nomenklatur eller strategiska imperativ och i så fall vilkade är. Svensk militärstrategisk doktrin ställs i relation till den franske generalen André Beaufresstrategiska tangentbord.Uppsatsen består huvudsakligen av tre fallstudier där Sveriges riksdag och regering beslutat attsvenska militära förband skall deltaga i internationella operationer för ökad säkerhet i berördregion.Studien visar att det inte sker någon styrning från statsmakterna med hjälp av strategiska imperativutan att denna styrning endast är av administrativ karaktär. Det visar sig dock att undergynnsamma förutsättningar kan beslutprocessen om insats med svensk militär trupp genomförasmed relativt kort förvarningstid.
The purpose of this essay is to show how the Swedish parliament andgovernment rules it’s Armed Forces. The essay investigates if any approvednomenclature or strategic imperatives are used and if so, which theseimperatives are. The Swedish military strategic doctrine is compared to theprinciples of the French General André Beaufre´s strategic keyboard.The essay consists mainly of three case studies in which the Swedishparliament and government have decided to contribute with Swedish militaryunits in international operations for increased security in the region in question.The study shows that the Armed Forces are not governed by any strategicimperative from the political level. Imperatives given are only administrativeby nature. However, it has been found that within favourable conditions theprocess from a political decision could be carried out within a relatively shortperiod of time.